Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fevrell, Walter - Fich, Alfred Harald - Fick, Sigrid - 1. Fick, Emil - 2. Fick, Emy - 3. Fick, Ebba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fich
515
Fick
tiska psykologin, av individens och
folkets själsliv. Det under redaktion
av F. utgivna arbetet "Högre
lärarinneseminariet in memoriam" (1943)
är en minnesskrift av många förf. och
skildrar lärare och elever vid det av
Fredrika Bremer inspirerade och,
efter 82 års verksamhet, 1943
nedlagda seminariet. — Sedan F. efter
erhållet uppdrag 1911 organiserat
Statens biografbyrå, världens första
rikscensur för film, var han
föreståndare och granskningsman där till
1914. — F. har även varit verksam
som populärvetenskaplig föreläsare
och har författat talrika uppsatser i
film-, uppfostrings- och
befolkningsfrågorna, rörande
livräddningsarbetet, Artur Hazelius’ livsverk m. m. —
Gift 1926 med Ingrid Margareta Elise
Key-Åberg. A. A.
Fich [fick], Alfred Harald
Emil, tidningsman, f. 24 jan. 1827
på Langeland, Danmark, † 31 jan. 1893
i Stockholm. —- Efter studier vid
Köpenhamns univ. ägnade sig F. först
åt affärsverksamhet på olika håll i
Europa och blev sedan medarb. i olika
danska tidn. På 1860-talet var han
huvudred, för Dansk Rigstidende.
Strax efter tillkomsten av Ritzaus
nyhetsbyrå i Köpenhamn 1866 reste
F. till Berlin, där han anställdes i
Wolffs byrå, för vars räkning ban
grundade Sv. telegrambyrån i
Stockholm 1867. Planen därpå möttes med
stort motstånd både av press och
allmänhet, men F. fick stöd i sin strävan
av dåv. utrikesstatsministern C. E.
L. Manderström. År 1868 övertog F.
byrån för egen räkning och drev den
till 1892, då han sålde den till dir.
Ritzau i Köpenhamn. Sistn. år
grundades byråns annonsavd. F. startade
likaledes Norsk telegrambureau i
Kristiania. År 1921 bildades Tidn:nas
telegrambyrå (T. T.), som övertog
nyhetstjänsten, medan annonsavd.
fortsatte sin verksamhet under det
Sigrid Fick.
gamla namnet Sv. telegrambyrån. —
F. utgav Correspondance de
Stockholm 1869—75, Stockholms
korrespondens 1871—85, Stockholmer
Corre-spondenz 1871—73 och
Schwedisch-nonvegische Correspondenz 1876—82.
— Gift med Bertha Gercken. H. ö.
Fick, Sigrid, tennisinstruktris,
f. 28 mars 1887 i Helsingfors.
Föräldrar : chefredaktören Arthur
Frene-kell och Rosina von Haartman. — F.,
som 1905 avlade studentex., kom 1910
till Sverige. Hon var redan då
framstående tennisspelerska ocli liar
sedan i över tjugo år varit den sv.
damtennisens främsta repr. År 1933
blev hon professionell ocli har
därefter verkat som instruktris. — F. har
deltagit i tre olympiska spel och
hemförde i mixed dubbel tills, med
G. Setterwall silvermedalj utomhus
och bronsmedalj inomhus i Stockholm
1912. Samma par vann även andra
pris vid världsmästerskapet inomhus
i Stockholm 1913. Hon erövrade 1912
—33 femtiosex sv. mästerskap (i
singel tolv inom- och tio utomhus, i
dubbel åtta inom- och åtta utomhus
och i mixed dubbel tio inom- och åtta
utomhus), tyska mästerskapet i singel
inomhus 1923, mästerskapet för Cöte
d’Azur i Nizza, finska ocli danska
mästerskap m. m. År 1926 vann hon
sin största framgång, då hon
besegrade amerikanska mästarinnan mrs
M. Mallory inomhus i Stockholm.
—-Gift 1910 med kaptenen Henrik Ernst
Wilhelm Fick. G. T.
1. Fick, Emil Fredrik,
arméofficer, idrottsman, f. 18 juli 1863 i
Landskrona, † 20 febr. 1930 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Adolf
Fredrik F. och Emilie Fredrika
Lil-jenström. —- F. blev underlöjtnant
vid Svea artillerireg. 1885, löjtnant
1890 ocli kapten 1900 samt övergick
till reserven 1913. Åren 1890—92
genomgick lian Gymnastiska
central-inst., där lian 1895 var extra lärare,
samt studerade 1S92—93 och 1901 vid
fäktskolan i Joinville-le-Pont. Han
var framstående florettfäktare,
tillhörde stiftarna (1901) av Fören. för
fäktkonstens främjande ocli var dess
ordf. 1903—17 samt var 1905—09 v.
ordf. och 1909—12 ordf. i Sv.
fäkt-förb.; fäkttävlingarna vid Olympiska
spelen i Stockholm 1912 ledde han
mönstergillt. F. var även skicklig
ryttare. I pressen skrev lian talrika
artiklar om fäktning och ridning. Hans
värdefulla samling av fäkt- och
rid-litteratur förvärvades av
Livrustkammaren. — Gift 1) 1903—13 med Ellen
Lithander; 2) 1921 med
textilkonst-närinnan Emy Oscaria Charlotta
Kylander (F. 2). G. T.
2. Fick, Emy Oscaria Charlotta,
textilkonstnärinna, f. 14 dec. 1876 i
Ebba Fick.
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Oscar Kylander och Edla Lewin.
— F. genomgick Normalskolan för
flickor i Stockholm och utbildade sig
sedan i olika textila tekniker dels
hos Handarbetets vänner i
Stockholm, dels i Paris hos Worth och
Bernard, dels i Bologna hos
grevinnan Cavazza, dels slutligen i Florens
och Rom. År 1910 grundade hon i
Stockholm en läroanstalt för
praktiskt och konstnärligt kvinnligt
handarbete, Sancta Birgittaskolan. Den
var den första i sitt slag i Sverige och
en förebild för senare skolor i denna
genre. Fram till dess nedläggande
1935 deltog den i en mängd
utställningar, bl. a. i Chicago 1933 med en
replik av den till 1930 års
Stockholmsutställning efter skiss av Ossian
Elgström utförda gobelängen "Leif
Eriksson upptäcker Vinland".
Personligen utförde F. det väsentliga
arbetet på flera av arkitekten F. Boberg
komponerade väggbonader, bl. a. en
broderad med blommotiv, inköpt 1906
av Nat. mus. Hennes största intresse
har emellertid varit spetsen och dess
historia, som hon bl. a. studerat
under sina resor i Italien och Belgien.
Ilon äger en förnämlig samling gamla
äkta spetsar och ett rikhaltigt bibi.
i ämnet. F. är sedan 1941 bosatt på
Stråisnäs herrgård i Östergötland. —
Gift 1921 med kaptenen Emil Fredrik
Fick (F. 1). Th. N., (I. H.).
3. Fick, Ebba, hemslöjdsexpert, f.
23 okt. 1880 i Fjälkestads skn,
Kris-tianst. län, † 10 jan. 1937 i
Stockholm. Föräldrar: trafikchefen Johan
Magnus F. och Christina Wilhelmina
Möller. Avlägsen släkting till F. 1.
— Efter att lia genomgått
Virgin-ska flickskolan i Kristianstad och
Nääs slöjdlärarseminarium 1902
deltog F. i en arbetsstugekurs i
Stockholm 1903. Hon företog studieresor i
Tyskland, Schweiz och Italien 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
