Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fröberg, Johan - 2. Fröberg, Johan - 3. Fröberg, Mauritz - Fröderström, Harald - Frödin, Gustaf, geolog, se s. 634 - Frödin, John, geograf, se s. 633 - Frödin, Otto, arkeolog, se s. 633 - Frödin, Paula, operettsångerska, se Lizell - Frödin, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröberg
632
Fröberg
Johan Fröberg (1). Träsnitt av E. Hansen.
avbilda rent andliga förhållanden",
vilket för musikens vidkommande
blev, att "tonsystemet och dess lagar
ytterst måste bestämmas av dessa
rent andliga förhållanden". Tydligast
och mest renodlat gör sig denna
uppfattning gällande i F:s främsta verk,
"Försök till grundläggning af en
verkligt rationel harmoni- och
tonsätt-ningslära", vars första del utkom efter
30 års arbete 1S78, ocli vars andra del
finnes bevarad i manuskript i Mus.
akad:s bibi. Musikteoretiskt utgår
F. däri från M. Hauptmanns "Die
Natur der Harmonik und der Metrik"
(1853), medan E. F.Richters
harmonilära fått tjäna som mönster för den
praktiska uppläggningen och
systematiseringen av innehållet. F:s första
skrift, "Några ord om de sköna
konsternas betydelse med egentligt
afseende på musiken..." (1855) följdes
av "Grundlagarna för pianospelets
teknik..." (1, 1861) och "Om
tonkonstens betydelse som allmänt
bildningsämne" (1867). I övrigt var F. en
ivrig förkämpe för utbildandet av
kunniga och dugande musikpedagoger
ss. grunden för skapandet av en högre
sv. musikkultur. — Gift 1847 med
Carolina Sophia Elisabeth (Elisa)
Sahlin. — Litt.: S. Walin, "C. J. F.
En svensk musikteoretiker" (i Sv.
tidskr. för musikforskning 1934). G. M.
2. Fröberg, Johan, skådespelare,
regissör, f. 25 april 1847 i Uppsala,
† 20 april 1909 i Stockholm. Son
till F. 1. — F. började sin
teaterbana vid faderns sällskap och var
först engagerad 186S—69 vid
Ladugårdslandsteatern i Stockholm och
sedan 1869—76 i landsorten. Han var
1878—80 anställd hos Thérèse
Elf-forss, 1880—84 vid faderns och 1884
—96 vid brodern Mauritz F:s (F. 3)
sällskap, där lian även tjänstgjorde
som förste regissör, 1896—1901 vid
Eldoradoteatern i Kristiania och 1901
—03 hos Emil Linden. Sistn. år kom
F. i egenskap av regissör till Ranft
och hans ambulerande operettsällskap
samt 1904—06 till Östermalmsteatern
och därefter till Oscarsteatern. Som
skådespelare uppträdde han i ett stort
antal roller, både lyriska och
dramatiska, ss. Leontes i Shakespeares "En
vintersaga", Georges i L. Dietrichsons
"En arbetare", Konung Claudius i
Shakespeares "Hamlet", Montedafiore
i "Frihetsbröderna", Kadoor i
"Konung för en dag", Don Januario i
"Sjökadetten" och General Brumm i
"Storhertiginnan av Gerolstein". —
Gift 1882 med Mary-Ann Beatley. A.L.
3. Fröberg, Mauritz Ludvig,
skådespelare, teaterdirektör, f. 13
febr. 1851 i Uppsala, † 4 maj 1907 i
Lund. Bror till F. 2. — F. började i
likhet med brodern sin teaterbana
1868 på Ladugårdslandsteatern vid
faderns sällskap, med vilket han
fortsatte i landsorten 1869—76. Han var
sedan 1876—80 hos Thérèse Elfforss
och 1880—S4 på nytt vid faderns
reorganiserade sällskap. Vid dennes död
1884 övertog F. ledningen av
sällskapet, vars repertoar då nästan
uteslutande blev lyrisk. Alla operetter, som
givits på Stockholms scener, upptogos
av F., som till slut t. o. m. vågade sig
på lättare operor. Så blevo "Konung
för en dag" och "Per Svinaherde" två
av sällskapets kassapjäser. År 1896
överlät lian sitt sällskap till
Eldoradoteatern i Kristiania. Följ. år
bildade F. ett operaföretag, som
emellertid av ekonomiska skäl upplöstes i
Malmö i sept. 1897. Ruinerad drog sig
F. tillbaka till privatlivet; endast
hösten 1901 försökte han återuppta
sin verksamhet som teaterdir. i
landsorten men utan framgång, och
sällskapet upplöstes i Luleå i nov. s. å. —
F. var en god komiker; bland hans
bästa roller märktes Mikadon, Nasoni
i "Gasparone", Ollendorff i
"Tiggarstudenten", Lambertuccio i "Boccac-
cio", Don Pomponio i "Donna
Jua-nita" och Maroufle i "Lille hertigen".
— Gift 1879 med skådespelerskan
Wal-frida (Frida) Antoinette Kruse. A.L.
Fröderström, Harald August,
läkare och botanist, f. 11 maj 1876 i
Göteborg. Föräldrar: fabrikören
August F. och Sofia Gabriella Nilsson.
— Efter mogenhetsex. 1894 i
Göteborg blev F. med. kand. i Lund 1901,
med. lic. i Stockholm 1907 och med.
dr i Uppsala 1913. Han innehade
därefter olika förordnanden, bl. a. som
amanuens och bitr. läkare vid
Stockholms hospital (nuv. Psykiatriska
sjukhuset) 1906—12, vid
Serafimer-lasarettets nervklinik 1912—13 och i
Medicinalstyr. 1909—16. F. blev
militärläkare 1903, marinläkare 1912,
var marinläkare av första graden
1916—31 och praktiserande läkare i
Stockholm 1913—37 samt därefter i
Hälsingborg. — Vid sidan av sin
verksamhet som nerv- och
sinnessjukläkare liar F. vunnit internationellt
namn som botanist, främst som
Sedum-kännare. Jämte talrika medicinska
arbeten, däribland "Undren i
Lour-des" (1910), "La dormeuse d’Oknö"
(1912), "Om psykisk undermålighet
och sinnessjukdomar bland svenska
arméns och marinens manskap"
(drs-avhandl., 1913) ocli
"Gallspach-epi-demien" (1930), liar han publicerat
flera större arbeten över Sedum och
andra crassulacéer, bl. a. "The genus
Sedum, a systematic essay" (1935).
Han företog medicinska studieresor
1908—30 och reste som botanist i
Mexiko 1931—32, som turist i
Brasilien och Västindien 1938 och runt
Sydamerika 1939. — Gift 1) 1909—26
med Elin Rosenström-, 2) 1926 med
Alma Axelina Liedbeck. P. H. T.
Frödin, Gustaf, geolog, se s. 634.
Frödin, John, geograf, se s. 633.
Frödin, Otto, arkeolog, se s. 633.
Frödin, Paula, operettsångerska,
se Lizell.
Frödin, Sten Erland,
karaktärstolkare, f. 26 aug. 1881 i Skråmforsen,
Karlskoga skn, Örebro län, † 17 mars
1938 i Örebro. Föräldrar: mjölnaren
Karl F. och Anna Kristina Ersdotter.
—• F. förlorade sina föräldrar tidigt.
Efter genomgången folkskola ocli
arbete på sin förmyndares
lantegendom ägnade han sig åt skräddaryrket
i Stockholm. Under tiden åhörde han
1904—07 medicinska
föreläsningsserier på Karol. inst. och
populärföreläsningar på Stockholms arbetareinst.
av med. dr Knut Kjellberg. Vintern
1905—06 deltog han i en
utbildningskurs i frenologi i Stockholm.
Språkstudier i Malmö, en studievistelse i
London 1911 och fortlöpande
litteraturstudier markera ytterligare vad
man känner om F:s intellektuella
Harald Fröderström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
