- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
39

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Geijerstam, Gustaf af - 3. Geijerstam, Karl af - 4. Geijerstam, Emanuel af - 5. Geijerstam, Gösta af - 6. Geijerstam, Ragnar af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Geijerstam

39

af Geijerstam

upplagor och även haft stor framgång
utomlands, särskilt i Danmark och
Tyskland. —• Konstnärligt nådde G.
högst som folklivsskildrare, i vilken
egenskap han utvecklade en säker
berättarstil och socialt patos. Dock
torde hans författarskap i detta fall
mera vara ett uttryck för ambition
än för ett spontant intresse för
dylika motiv. Vid sidan av "Fattigt
folk" märkas i denna genre framför
allt "Kronofogdens berättelser" (1890
—1902), "Det yttersta skäret" (1898)
och "Samlade allmogeberättelser"
(1898—99). Som folklivsskildrare har
lian även firat stora triumfer med en
rad dramer och lustspel på landsmål
i A. Bondesons stil, av vilka de mest
publikdragande blivit "Svärfar"
(1S88), "Aldrig i lifvet" (1891), "Per
Olsson oeh hans käring" (1894), "Lars
Anders och Jan Anders och deras
barn" (s. å.), "Förbrytare" (s. å.) och
"Stiliga Agusta" (190S). Mindre
• framgång liade lian i sina försök att
vara djupsinnig, och en bok sådan
som "Kvinnomakt" (1901), i vilken
han bl. a. självrannsakande sökte
klargöra förhållandet mellan
diktaren och hans verk, blev mera ordrik
än lärorik. — Någon betydande förf.
blev G. aldrig, men hans inflytande
på den litterära utvecklingen var
under hans naturalistiska skede ganska
stort, och han är i sitt tidigare
författarskap vår litteraturs mest
typiske åttitalist. Av betydelse blev
han också genom sina förbindelser
med Strindberg, för vilken han hyste
en oreserverad beundran; denne
tackade emellertid för vänskapen genom
att i "Svarta fanor" och senare verk
i hätskaste ton beskylla G. för att ha
stulit hans idéer, vilket synes alldeles
ha brutit ned G. — Gift 1) 1885 med
Eugenie (Nennie) Sophie Bortence
Valenkamph, † 1900; 2) 1902 med
Maria Ulrika Clementina Biörck. -—
Litt.: M. Johnsson, "En åttitalist"
(1934); K. O. Bonnier i kalendern
"Vindros" (1945). R. A.

3. Geijerstam, Karl Johan af,
ingenjör, författare, f. 14 aug. 1860
på Jönsarbo i Heds skn, Västmanl.
län, † 9 febr. 1899 i Stockholm. Bror
till G. 2. — Efter mogenhetsex. i
Falun 1878 ocli avgångsex. från Tekn.
högskolan 1883 var G. bitr. ingenjör i
Kommerskollegiets patentbyrå 1886
—93 och byråingenjör i Patent- ocli
registreringsverket 1896—99. Mest
känd blev lian genom sina litterära
insatser som vapendragare åt brodern
i dennes kampanjer för
åttitalsidéer-na. I olika tidn. och tidskr. gjorde han
sig till en bemärkt talesman för
realism och utilism och hälsade med
entusiasm naturvetenskapernas och den
sociala reformpolitikens landvinning-

ar. Vid Stockholms arbetareinst, höll
han bl. a. en uppskattad
föreläsningsserie i nationalekonomi, vilken 1885
utgavs i bokform,
"Nationalekonomiens grundläror i sammandrag",
och anlitades som lärobok. G. var även
styr.-led. i Fören. för religionsfrihet
men blev mest uppmärksammad
genom de polemiska skrifter, i vilka han
stämplade de teosofiska lärorna som
vidskepelse, bl. a. "Hypnotism och
religion" (1890), "Modern
vidskepelse" (1892) och "Den afslöjade Isis"
(1897). Under sina sista år, då lian
särskilt studerade litterära
omvändelsehistorier, drogs han emellertid
liksom brodern allt närmare till
mystiken, vilket bl. a. framgår av ett
efterlämnat utkast till avh. "Om
lifvet som mysterium". I hans övriga
författarskap märkes den av fin
litterär inlevelse präglade "Leo Tolstoy.
En psykologisk studie" (1893). G:s
"Efterlemnade skrifter" utgåvos med
inledning av Ellen Key 1899. — Gift
188S med Matilda [Matti) Beata
Be-nedictsson. R. A.

4. Geijerstam, Gustaf Emanuel
af, läkare, f. 10 aug. 1867 på
Hadde-bo i Svennevads skn, Örebro län, † 24
maj 1928 i Göteborg. Bror till G. 2
och G. 3. — Efter mogenhetsex. i
Kalmar 1885 blev G. med. kand. 1892 och
med. lic. 1897 i Lund. Efter kortare
förordnanden öppnade lian i Göteborg
praktik med psykoterapi som
specialitet. Han anlitade i början de gängse
metoderna hypnos oeh suggestion men
övergick därefter, särskilt efter en
studieresa till Zürich, till
psykoanalytisk metodik efter de principer, som
utformats av den s. k. Zürichskolan
bland Freuds lärjungar. Genom ett
omfattande författarskap i in- och
utländsk fackpress blev han efter hand
känd som en av vårt lands främsta
psykoterapeuter inom denna
riktning. — Gift 1899 med praktiserande
läkaren Gärda Lidforss. — Litt.:

Karl af Geijerstam.

nekrolog av I. Bratt i Sv. läkartidn.
1928. P. H. T.

5. Geijerstam, Gustaf (G ö st a)

a f, författare, målare, f. 22 aug. 1888
i Stockholm. Son till G. 2 i hans första
gifte. — G., som sedan unga år är
bosatt i Norge, debuterade som förf.
1916 med en samling krigshistorier
och fjällhumoresker under titeln
"Krigare och björnjägare" och utgav
två år senare "Finska bataljonen",
där han frispråkigt och öppenhjärtigt
redogjorde för hur hans entusiasm
som frivillig slocknade inför krigets
verklighet. De böcker han sedan
utgivit äro alla skrivna på norska, ss.
den av honom själv illustrerade
vildmarksskildringen "Ormgutten, Roald
og jeg" (1922), folklivsberättelsen
"Inger" (1924; sv. övers. s. å.) och den
uppmärksammade romanen "Iva
Stor-gaarden" (1926; sv. övers. 1933). De
i Sverige mest lästa av G:s arbeten
torde vara de idylliska
familjeskildringarna "Paradisdage i Storevik"
(1925; sv. övers. 1926), som erinra om
faderns "Boken om lille-bror", oeh
fortsättningen "Ongene og vi to i
Storevik" (1937; sv. övers. 1941). I
hans senare författarskap märkas
romanerna "Hulder-Berret" (1928) och
"Ingeniören og hans hustru" (1933;
på svenska "Christian Brenner och
hans hustru", 1935). — Gift 1915 med
Astri Smith. R. A.

6. Geijerstam, Carl Fredrik
Ragnar af, ingenjör, författare, f. 13
dec. 1901 på Rockhammar i
Fellingsbro skn, Örebro län. Föräldrar:
brukspatronen Carl af G. och Eivor Clara
Marit Stanzén. — G. avlade
student-ex. i Örebro 1920, oeh efter
civilingen-jörex. vid Tekn. högskolan 1925 var
han ingenjör vid Östanfors
sulfitfabrik 1926—27 och vid Klippans
finpappersbruk 1927—28. Sistn. år blev
han disponent för familjebruket
Rockhammar, vars verkst. dir. han var

Emanuel af Geijerstam,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:27:31 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free