Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Glimstedt, Gösta - Glokar Well, pseud. för Söderlund, Oscar - Glunten, se Beronius, Jonas Otto - Gnista, Eric - Gnosspelius, Wilhelm - Gobom, släkt - Gobom, Nils - Godenius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glokar Well
74
Godenius
Gösta Glimstedt.
innehade han amanuensförordnanden
1926—27 och 1931—35; i anatomi
blev han, efter liknande förordnanden
1935, docent 1936 och var tidtals tf.
prof. däri 1934—43 samt utnämndes
till prof. i ämnet 1943. För sina
vetenskapliga arbeten, av vilka de
betydelsefullaste avhandla
lymfkörtelapparatens funktionella histologi i
anslutning till T. Hellmans teorier och
rön, belönades lian 1933 med Blix’
pris och 1938 med Sv.
läkaresällskapets jubileumspris. — Gift 1937 med
Brita Asta Carlsson. P. H. T.
Glokar Well, pseud. för Söderlund,
Oscar.
Glunten, se Beronius, Jonas Otto.
Gnista, Erie Vilhelm, skulptör,
målare, f. 27 dec. 1898 i Bodums skn,
Ångermanland. Föräldrar:
hemmansägaren Elias Abraham Eriksson och
Märta Katarina Persdotter. — G.
utbildade sig först till möbelsnickare i
Östersund och kom sedan till
Stockholm, där han 1919—20 besökte en
kvällskurs på Högre konstindustriella
skolan och lärde sig skulptera. Under
flera år ägnade han sig huvudsakligen
åt skulptur och utförde en del ofta
högst bisarra och fantasifulla, ofta
starkt expressiva verk, ss. "Molnet"
(i Nat. mus:s park) och ett spirituellt
och egenartat bidrag till tävlingen om
Engelbrektsmonument i Stockholm
1927. Plötsligt slog ban emellertid
om och framträdde 1938 som målare
med en mycket uppmärksammad
utställning hos Färg och form. S. å.
erhöll lian Ester Lindahlsstipendiet och
vistades därefter till 1939 i s.
Frankrike, främst i Cagnes. Efter
hemkomsten utställde lian åter på Färg
och form 1941. — G:s måleri har en
starkt egenartad hållning. Med ett
spontant målarhumör och en absolut
okonventionell, ibland överraskande
ny syn på verkligheten ger han i
landskap, figurbilder ocli porträtt friskt
omedelbara, ofta intensiva
naturintryck, i vilka han inte väjer för det
fula och groteska. Hans föredrag har
en impulsiv, impressionistisk
karaktär, men i sin uppfattning är han inte
främst realist utan en lyrisk diktare
i färg. Bland G:s arbeten märkas
landskap från Norrland (t. ex.
"Tim-merbogsering i Fjällsjöälven"),
Stockholm (t. ex. "Vår på Årsta holmar")
och Sydfrankrike ("Utsikt från ruin,
Nizza") och även lyriskt veka
barnbilder ("Irja på karneval"). G. är
repr. i Nat. mus. ("Fattig, Nizza",
1939). — Gift 1933 med Eva Majrid
Hultgren. B. W.
Gnosspelius, W ilh elm Theodor,
musiker, kompositör, f. 28 dec. 1809
i Stockholm, † 13 aug. 1887 i Lund.
Föräldrar: grosshandlaren Jonathan
G. och Maria Kjellstedt. — G. visade
tidigt musikaliska anlag och blev
redan som trettonåring violinist i
Harmoniska sällskapet i Stockholm.
Fadern satte honom emellertid i
bryg-garlära först i Sverige och 1832—33
i Tyskland. Därefter var han till
1837 bryggmästare i Stockholm.
Musikintresset tog dock överhand, och
G. avlade 1841 musiklärarex. vid
Mus. akad:s läroanstalt. Han var
1843—46 sånglärare vid Linköpings
skola och 1854—58 director musices
vid gymnasiet därstädes samt
organist vid domkyrkan. År 1858
utnämndes G. till univ.-kapellmästare och
domkyrkoorganist i Lund, vilka
befattningar han innehade till sin död.
Han var dessutom 1859—78 lärare i
musik ocli sång vid Lunds
katedralskola. — G. gjorde sin främsta insats
som ledare och organisatör av
musiklivet på de båda orter, där han
verkade. Sålunda betecknade lSoO-talet
i Östergötlands musikliv en
blomstringsperiod, då en rad större kör- och
orkesterverk kom till utförande. 1
Lund väckte G. nytt liv i Akademiska
kapellet och grundade 1859 ett musik-
Wilhelm Gnosspelius.
sällskap, som intill 1865 framförde
större körverk med orkester. Även
lovordades han som violinist och
kammarmusikspelare. Bland G:s
kompositioner märkas flera
tillfällighetskantater. År 1845 blev lian led. av
Mus. akad. — Gift 1S33 med
Amalia Mankell. — Litt.: F. Wulff, "W.
Th. G." (1888). G. M.
Gobom, släkt, härstammande från
redskapsmakaren Petter G. i
Storebro, Kalmar län (f. omkr. 1690, †
1770), farfars far till godsägaren i
Gladhammar och Vena i Kalmar län
Pehr Erik G. (f. 1821, † 1879).
Dennes son, brukskamreraren Ernst
Magnus Oskar G. (f. 1854, † 1944), blev
far till biblioteksmannen Nils G. (se
nedan).
Gobom, Nils Ernst,
biblioteksman, f. 4 sept. 1889 i Garpenbergs
skn, Kopparb. län. Föräldrar:
brukskamreraren Ernst Magnus Oskar G.
ocli Hanna Maria Kristina Lindblom.
— G. avlade mogenhetsex. i Falun
1908 och blev i Uppsala fil. kand. 1911,
fil. mag. 1912, fil. lic. 1916 och fil.
dr 1923 på den litteraturhistoriska
avh. "Axel Gabriel Silverstolpe".
Efter tjänstgöring som amanuens vid
Uppsala univ.-bibl. 1917—19 och 1921
—22 fick G. 1923 i uppdrag att
omorganisera Linköpings stiftsbibi. till
landsbibi. samt utnämndes 1926 till
bibliotekarie vid det nybildade
stifts-och landsbibi. där. Åren 1918—20 var
han chefsassistent vid Hugo Gebers
förlag ab. i Stockholm. — G. har
utgivit uppsatser i litteraturhistoriska
och bok- och bibi.-historiska ämnen
samt bibliografier, ss. "Svensk
litteraturhistorisk bibliografi" 1916,
1917 och 1920. Han är sedan 1934
utgivare av "Linköpings
stiftsbiblioteks handlingar. Ny serie". År 1945
blev han ordf. i Sveriges allmänna
bibl.-fören. — Gift 1927 med Elisabeth
Wetterhall. C. B.
Godenius, släkt, härstammande
från Godby i Arboga landsförs.,
Väst-mani. län, där äldste kände
stamfadern Anders Ersson under Gustav
II Adolfs tid var rusthållare.
Släktnamnet G. antogs efter födelsebyn
Godbv av hans son Ericus Andreæ G.
(f. 1620, † 1682), slutligen
komminister i Järna i Dalarna. En sonson
till honom, kyrkoherden i Björskog i
Västmanland, prosten och
riksdagsmannen Jakob G. (f. 1703, † 1786),
blev far till kontraktsprosten och
kyrkoherden i Gagnef i Dalarna
Samuel G. (f. 1731, † 1802) och
komministern i Leksand i Dalarna,
hovpredikanten Anders G. (f. 1733, † 1788),
som var fullmäktig för Västerås stifts
komministrar vid riksdagen 1771 och
blev far till prosten och
kyrkoherden i Gustafs i Dalarna Gustaf G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
