- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
150

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafsson, Nils - Gustafsson, Richard - Gustafsson, Åke - Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustafsson

150

Gustav

Richard Gustafsson.

Charlotta Fröling. — Efter
student-ex. i Norrköping 1917 utexaminerades
G. från Tekn. högskolans fackavd. för
maskinteknik 1921. Han tjänstgjorde
1923—25 som förste assistent i läran
om förbränningsmotorer vid Tekn.
högskolan. År 1938 blev ban
teknologie dr på en avh. om förgasare
för automobilmotorer, spec. med
hänsyn till delbelastningar. Han var chef
för förgasareavd. vid Sv. ackumulator
ab. Jungner 1925—36 ocli är
föreståndare för maskintekn. fackavd. vid
Stockholms tekn. inst. sedan 1933. G.
tillhörde som expert 1937 års
gasgeneratorsakkunniga, var medl. av
gengasnämnden 1939—40 samt blev
1940 teknisk chef och 1944 byråchef
vid Statens bränslekommissions
gengasbyrå. Han har utövat ett mycket
omfångsrikt författarskap på det
motortekniska området och tillhör våra
mest anlitade föreläsare i ämnet.
Förutom ett hundratal tidskr.-artiklar
rörande bil- och motorfrågor har han
utgivit flera större arbeten, bl. a.
"Motorhandbok" (1931), "Förgasare för
automobilmotorer" (Ing. vet. akad:s
handl. 1938), "Förbränningsmotorer
speciellt för bilar" (i Tekn. folkbibi.,
3, 1939) och "Bilmotorer och
motorbränslen" (1942). G. var tekn. red.
för tidskr. Fordägaren 1923—27 och
för Motor-journalen 1927—32 samt är
red. för Tekn. tidskr :s avd. för
automobil- och motorteknik från 1935.
Han var v. ordf. i Sv. teknologfören:s
avd. för mekanik 1936—38 och ordf.
1939—41 samt blev 1944 ordf. i
sakkunnigenämnden i trafik- och
bilmål. Därjämte är han bl. a. styr.-led.
i K. motorbåtsklubben sedan 1925 och
ordf. i dess tekn. kommitté sedan
1933, styr.-led. i Sveriges
motorbåtsunion sedan 1930 och led. av K.
automobil klubbens tekn. kommitté sedan
1927. — Gift 1929 med Signe
Vilhelmina Lundberg. S. R., H. N—m.

Gustafsson, Richard Alfrid,
skriftställare, f. 11 aug. 1840 i
Stockholm, † 6 okt. 1918 därstädes.
Föräldrar: skomakeriläraren vid Inst. för
blinda och dövstumma Johan Peter
G. och Christina Catharina
Hörnsten. — G. var
specerihandelsbi-träde 1856—61 och skådespelare 1862
■—64 samt blev medarb. i Dagens
Nyheter 1865. Sedan han 1868—69
medarbetat i Aftonbladet, grundade
lian 1869 skämttidn. Kasper, vilken
lian med framgång redigerade till sin
död. Stor popularitet vann han med
sina fyra samlingar "Sagor" (1874—
82), vilka översatts till flera språk;
bl. a. har den franska uppl. använts
som läsebok vid Frankrikes
folkskolor. I hans övriga författarskap, som
bl. a. rymmer noveller och reseskisser,
märkas "Svenska taflor" (1876) och
"Hufvudstadsfigurer" (1879). Även
som förf. för scenen blev han känd,
särskilt genom "Ett bondbröllop"
(musik av A. Söderman). — G.
framträdde som liberal politiker och var
led. av Stockholms stadsfullmäktige
1883—87 och 1888—92 samt av Andra
K. 1885—87 och 1891—92. — Gift
1868 med Theresia Sofia Söderman.

R. A.

Gustafsson, Karl Åke, botanist,
ärftlighetsforskare, f. 8 april 1908 i
Stockholm. Föräldrar:
telegrafkommissarien Carl Emil G. (f. 1868, †
1939), en framstående kännare av det
kritiska växtsläktet Rubus, och Anna
Grönwall. — Efter studentex. i
Malmö 1926 blev G. fil. kand. 1930,
fil. lic. 1933 samt fil. dr och docent i
botanik 1935, allt vid Lunds univ.
År 1937 blev han docent där i
ärft-lighetslära och 1945 ånyo docent i
botanik. Sedan 1940 är han ledare
för mutationsarbetena vid Sveriges
utsädesfören. i Svalöv. Han har
företagit studieresor till Norge,
Danmark, Tyskland och Frankrike samt
1937—38 till Förenta staterna. — G.
har inom botaniken och
ärftlighetsforskningen utgivit många skrifter.
Särskilt har han behandlat de
svårbestämda växtsläktena Rubus, Rosa
och Taraxacum, där hans
undersökningar varit av systematisk och
cyto-logisk betydelse. Han har även
behandlat mera allmänna problem, ss.
mutationsspörsmålet och
partenoge-nesen ("Studies ön the mechanism of
parthenogenesis", drsavh., Hereditas
1935—36), samt publicerat fyra
diktsamlingar. — Gift 1932 med Ebba
Madeleine Berggren. S. L.

Gustav, Sveriges kronprins 1799—
1809, från 1829 prins av Vasa, f. 9
nov. 1799 på Stockholms slott, † 4
aug. 1877 på slottet Pillnitz i
Sachsen. Föräldrar: konung Gustav IV
Adolf och drottning Fredrika, f. prin-

Gustav, prins av Vasa. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Residenzschloss, Dresden).

sessa av Baden. Om G:s ätt se
Holstein-Gottorp. — G. uppfostrades
under ledning av f. riksrådet friherre
Malte Ramel och med filosofen Nils
Fredrik Biberg som lärare. Han var
svag till hälsan och sent utvecklad
och synes ha fört ett glädjefattigt liv
som kronprins vid det föga
levnadslustiga sv. hovet. Efter katastrofen
1809 medföljde han till Baden, där
han med sina syskon bodde hos
modern först i staden Bruchsal,
därefter från 1814 i Karlsruhe. Där fick
han en efter omständigheterna
stånds-mässig uppfostran, särskilt sedan
1810—15 moderns ekonomi tryggats
genom arv och genom att hon efter
skilsmässan från gemålen 1812 själv
förfogade över sitt apanage. G. erhöll
1818 genom medverkan av kejsar
Alexander av Ryssland, som 1814
åtagit sig att vara hans överförmyndare,
av de europeiska stormakterna 4 mill.
francs till underhåll. Som guvernör
erhöll han schweizaren Johan Iron
Gottfried Pollier de Vernand, en fint
bildad man, vid vilken G. fäste sig
med en livslång, varm vänskap. Åren
1816—20 ägnade sig G., under
pseudonymen greven av Itterburg, åt
studier, först i Lausanne, därefter i
Heidelberg och slutligen i Edinburgh. År
1825 vann han inträde i den
österrikiska armén som överstelöjtnant vid
4:e ulanreg. i Milano samt
tillerkändes i Wien titeln kunglig höghet och
rang närmast efter den kejserliga
familjen. Tre år senare accepterade han
tacksamt konung Wilhelms av
Nederländerna förslag till äktenskap med
dennes dotter, prinsessan Mariana,
varvid hans av de legitimistiska
furstehusen aldrig uttryckligt förnekade
titel prins av Sverige användes
officiellt. Karl XIV Johans från
begynnelsen starka känslighet för varje
tecken till erkännande av prinsens sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:51 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free