Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Görtz, Georg Heinrich von - Görvel Fadersdotter, se Sparre - Gössa, Anders - Göth, Johan - Göthe, se även Eosander - Göthe, Georg - Göthe, Gustaf, bildhuggare, se s. 218 - Göthe, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Görvel Fadersdotter
217
Göthe
Tyskland. •— En granskning av G:s
ekonomiska mellanhavanden med
kronan gav till resultat, att han var
skyldig över 1,5 mill. daler silvermynt,
men en ny undersökning på 1770-talet
visade, att G:s stärbhus ägde
fordringar på över 1 mill. daler hos sv.
staten, som också utbetalade dessa
pengar; de tillföllo dock
huvudsakligen ett konsortium, som övertagit
stärbhusets fordringar. — G:s gestalt
är för eftervärlden i många avseenden
gåtfull. Att lian som diplomat var en
av tidens främsta, lär inte kunna
förnekas. Hans enastående
uppslagsrikedom och hans fullständiga, även för
dåtiden ovanliga förakt för alla
moraliska principer i politiken ge honom
emellertid ett drag av politisk
äventyrare utan allvar och bestämt mål.
Han synes ha ägt en genial
skarpsynt-het, särskilt då det gällde att bedöma
människor, och en sällsynt förmåga
att vinna andras förtroende. Ingen
enda av Karl XII:s medhjälpare
förmådde utöva ett sådant inflytande på
konungen som G. Själv tycks han
uppriktigt lia beundrat konungen. För
det sv. folket hade han emellertid som
utlänning ringa känsla, och detta
förklarar kanske till en del, varför han
under Karl XII:s sista tid och efter
hans död var den mest hatade mannen
i Sverige. — Gift med grevinnan
Christina Magdalena Eeventlow. —
Litt.: H. Almquist,
"Holstein-Gottorp, Sverige och den nordiska ligan
i den politiska krisen 1713—1714’"
(1918); P. Sörensson, "Sverige och
Frankrike 1715—1718" (1—3, 1909—
21) och "Kejsaren, Sverige och de
nordiska allierade" (Karol. förb:s årsbok
1926—28); K. J. Hartman, "Åländska
kongressen och dess förhistoria" (1—
5, i Acta academiæ aboensis, 1921—
32); Hj. Lindeberg, "G. Ett offer för
enväldet" (1925); S. Jägerskiöld,
"Sverige och Europa 1716—1718"
(1937); G. Lindeberg, "Sv. ekonomisk
politik under den görtzska perioden"
(1941); D. Almqvist, "Om karolinska
mynttecknens ursprung" (Karol.
förb:s årsbok 1936). W. L.
Görvel Fadersdotter, se Sparre.
Gössa Anders Andersson,
lantbrukare, allmogespelman, f. 20 maj
1878 i Orsa skn, Kopparb. län.
Föräldrar : häradsdomaren Gössa Anders
Andersson och Sassis Anna
Larsdotter. —- G. härstammar från en mycket
musikalisk släkt; hans mormor var
syster till den framstående spelmannen
Maklin Anders Hansson. Fadern hade
hindrats från att lära sig spela på
grund av motviljan från religiöst håll
mot profan musik och mot
instrument, vilka ansågos syndiga, men han
bevarade dock en del traditioner
genom att sjunga melodierna. Knappt
Johan Göth.
tio år gammal började G. spela fiol,
och vid sexton års ålder uppträdde
han som bröllopsspelman. G. torde
vara den yngste bland de sv. spelmän,
som lyckats bibehålla sin spelkonst
nästan helt opåverkad av nyare
tendenser, vilket troligen sammanhänger
med det starka inflytande han under
uppväxtåren rönte från äldre
Orsa-spelmän. Särskilt utmärkande för
hans spel är, att han ofta rör sig med
kvartstoner. G. har räddat ett
betydande antal äldre melodier och genom
talrika framträdanden vid
spelmansstämmor gjort folkmusiken bekant
för en bredare allmänhet. Ofta har
lian under senare år brukat uppträda
i samspel med sin dotter Gössa Anna
Andersdotter. ■— Gift 1900 med Agdur
Anna Andersdotter. M. R—g.
Göth, Johan Alfred, författare,
f. 4 april 1869 i Sjösås skn, Kronob.
län. Föräldrar: torparen Nils Petter
Pettersson G. och Karin
Niklasdot-ter. —• G., som i yngre år prövat
många yrken, bl. a. rallarens och
småbrukarens, har intagit en framskjuten
plats inom nykterhetsrörelsen och
innehaft ett flertal kommunala
uppdrag. Han blev 1927 intendent för
Braås hembygdsmus. i Småland ocli
anställdes 1933 i Smålandsposten.
Han har även arbetat för
Landsmålsarkivet i Uppsala, Nord. mus. och
Hyltén-Cavalliusfören. och belönades
1925 med Hazeliusmedaljen. Mest
känd har G. blivit genom sina
berättelser ur hembygdens kulturhistoria,
till vilka han hämtat stoff från egna
upplevelser under ungdomsårens
mi-litär- och rallarliv, från det
frireligiösa genombrottet i
hemförsamlingen och ur bygdehistorier från
socknarna i Uppvidinge härad. Bland
hans mest lästa folklivsberättelser
märkas samlingarna "I bondehem och
backstugor" (1923), "Knektar,
bönder och annat småfolk" (1924),
"Bergsrådet på Lessebo" (1925,
levnadsteckning över J. L. Aschan),
"Mo-jökarna" (1927), "Bergbackafolket"
(1929) och "Rallare" (1932). Tills,
med G. H. Schelin har G. publicerat
de kulturhistoriska skisserna "Bilder
ur Sjösås sockens historia"
(Hyltén-Cavalliusfören: s årsbok 1930). Hans
senare författarskap liar framför allt
omfattat folklustspel. — Gift 1) 1899
med Alba Bergman, † 1907; 2) 1909
med Lisa Jönsson. R. A.
Göthe, se även Eosander.
Göthe, Anders Georg,
konsthistoriker, skriftställare, f. 5 okt.
1846 i Stockholm, † 14 maj 1933 i
Djursholm. Föräldrar:
bankokommissarien Adrian G. och Vilhelmina
Lundström. ■—- G. studerade i
Uppsala, där han blev fil. kand. 1873 och
fil. dr 1875 på avh. "Historisk
över-sigt af de vittra samfunden i
Sverige". Sistn. år anställdes han vid
Nat. mus., där han 1881 blev
föreståndare för måleri- och
skulptursamlingen och 1912—16 var intendent.
Han var lärare i konsthistoria vid
Konstakad. 1895—1918 ocli vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1916
—26. G. utgav noggrant utarbetade
kataloger över offentliga och enskilda
konstsamlingar, bl. a. de beskrivande
förteckningarna över
tavelsamling-arna på Finspång (1894) och Vanås
(1895), H. Rehbinders porträttgalleri
(1913) och porträttsamlingen på
Gripsholm (1925), samt en
mönstergill monografi, "Johan Tobias Sergel.
Hans lefnad och verksamhet" (1898),
vilken följdes av "Sergelska bref"
(1900) och praktverket "Johan Tobias
Sergels skulpturverk" (1921). G.
medarbetade med uppsatser och
recensioner i dags- och fackpressen, ss.
Stockholms Dagblad, Ord och Bild samt
Nordisk tidskr. Han blev hedersled,
av Konstakad. 1908. — Gift 1888 med
Ebba Fredrika Augusta von Geijer.
Th. N.
Göthe, Gustaf, bildhuggare, se
s. 218.
Göthe, Karl Gustaf Vilhelm,
historiker, f. 7 mars 1882 i Stockholm.
Föräldrar: bokhandlaren Isak
Mauritz G. och Anna Schedin. —- Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1901 blev
G. fil. kand. 1906 och fil. lic. i
geografi 1911 vid Uppsala univ. samt
efter studier i historia fil. dr 1929 vid
Stockholms högskola. Han var 1906—
21 lärare vid Fjellstedtska skolan i
Uppsala och blev 1912 extralärare vid
Uppsala högre allm. läroverk samt
1916 adjunkt och 1929 lektor i
historia med samhällslära och geografi
därstädes. Dessutom har han
undervisat vid Uppsala högre
elementarläroverk och gymnasium för flickor
samt vid Arméns underofficersskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
