Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H / 261 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallström, Eric - Hallström, Gunnar, målare, tecknare, se s. 265 - Hallström, Gustaf, arkeolog, se s. 265 - Hallström, Ivar, tonsättare, se s. 264 - Hallström, Marrit, gymnastikpedagog, se s. 263 - Hallström, Omar, industriman, se s. 264 - Hallström, Otto, industriman, se s. 264 - Hallström, Otto Gottfrid, industriman, se nedan - Hallström, Per, författare, se nedan - Hallström, släkt - 1. Hallström, Otto Gottfrid - 2. Hallström, Per

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

årsafton på Skansen" (1918, Nat.
mus.), samt några sagoaktiga
norrlandsmotiv, t. ex. "Från Ramsele"
(1918) och "På väg till fäbodvallen"
(1919), i vilka konstnärens
fabuleringslust förenas med en instinktiv
känsla för det väsentliga i landskapets
karaktär till en syntes av sv. romantisk
prägel. Åren 1921 och 1922 företog H.
studieresor till Italien och Österrike,
varvid han gjorde bekantskap med
den italienska ungrenässansen och
Bonde-Brueghel. H:s konst på
1920-talet visar en påtaglig stilförändring;
den blir mera sakligt realistisk och
präglas särskilt under årtiondets
första hälft av en fast arkitektonisk
uppbyggnad (italienska stadsbilder
och stockholmsutsikter ss. "Stockholm
i snö", 1925). En resa till Madeira
1925—26 och vistelser i Frankrike
som Lindahlsstipendiat 1928 och 1929
medförde ett ökat intresse för
atmosfären och färgen samt ett mjukare,
mera måleriskt föredrag ("Torget i
Sundbyberg", 1928, Nat. mus.). Tiden
från omkr. 1930 betecknar en
återgång till tidigare ideal. Han målar
visserligen inte "naivistiskt", men
han har frigjort sig från "den nya
sakligheten", som knappast passade
hans eruptiva läggning. Känslan får
återigen komma till omedelbart
uttryck. Koloriten når intensiv styrka
och saftig must, och med en starkt
accentuerad penselskrift, ofta
våldsamt hetsig i huggande, slingrande
färgstråk eller i tunga mäktiga flak,
gestaltar han i en summarisk, starkt
subjektiv uttrycksform en djup och
frisk naturinlevelse. Sina motiv, där
arbetsskildringen intar en
framträdande plats, hämtar han från
Stockholms förorter men även från
Norrland, dit han gjort upprepade resor
("Fjällforsen", 1931, "Från
Hagalund", 1932, Nat. mus.,
"Skogsarbetare", 1933, "Mjölkbilen", 1939). Han
finner en ny och givande ämneskrets
i hemmet och barnen ("Klas på
trappan", 1938, "Gösta är varm", 1939).
Påfallande många interiörer komma
nu till ("Lekande barn", 1937,
"Järnvägskupén", 1938). Samtidigt börjar
han arbeta med kritor och
pastellfärger, som han handhar med samma
bredd som oljan ("Märta och
Carl-Erik", 1935, "Fiskeläge, Sörudden",
1936, "40 graders feber", 1939). H. är
repr. i Nat. mus., Göteborgs mus. m. fl.
samlingar. Han var bland
initiativtagarna till sammanslutningen "Färg
och form", i vars lokaler han haft
flera utställningar sedan öppnandet
1932. — Gift 1922 med Märta Hanele
Petersson. — Litt.: R. Hoppe och L.
Seth, "E. H." (1939). Th. N., B. W.

Eric Hallström.

Hallström, Gunnar, målare,
tecknare, se s. 265.

Hallström, Gustaf, arkeolog, se
s. 265.

Hallström, Ivar, tonsättare, se
s. 264.

Hallström, Marrit,
gymnastikpedagog, se s. 263.

Hallström, Omar, industriman,
se s. 264.

Hallström, Otto, industriman,
se s. 264.

Hallström, Otto Gottfrid,
industriman, se nedan.

Hallström, Per, författare, se
nedan.

Hallström, släkt från Jämtland.
Den äldste kände stamfadern, Johan,
var länsman och gästgivare i Ramsele
skn i Ångermanland och levde under
1600-talets förra hälft. Släktnamnet
H. antogs av hans sonson, länsmannen
i Hammerdal i Jämtland Elias H.,
far till länsmannen därstädes Peter
H. (f. 1707). Dennes son,
kronobefallningsmannen i Bollnäs Anders H. (f.
1736), blev far till källarmästaren
och rådmannen i Söderhamn Olof
Gabriel H. (f. 1781, † 1859) och
fältkamreraren Pär H. (f. 1783, † 1870),
stamfäder för släktens två huvudgrenar.
En äldre son till Olof Gabriel H.,
industrimannen Otto Gottfrid H. (H.
1), hade sönerna a) disponenten för
Köpings mekaniska verkstad,
civilingenjören Hjalmar Johan Gabriel H.
(f. 1847, † 1906), far till
gymnastikpedagogen Marrit H. (H. 3), b)
disponenten för Köpings mekaniska
verkstad, civilingenjören Ivar Gustaf H.
(f. 1850, † 1897), far till rektorn vid
Örebro tekniska gymnasium fil. dr
Waldemar H. (f. 1884) och
arkitekten Carl-Otto H. (H. 4), c)
disponenten för Köpings mekaniska verkstad
Otto Gunnar H. (f. 1854, † 1939), far
till industrimannen Omar H. (H. 5)
och majoren i Väg- och
vattenbyggnadskåren, delägaren i
byggnadsbolaget Hallström & Nisses i Sundsvall,
civilingenjören Per Otto H. (f. 1892),
samt d) f. d. kassadir. och rådmannen
i Köping Hadar H. (f. 1858). — En
yngre son till källarmästaren Olof
Gabriel H., kassören Conrad Leonard
H. (f. 1815, † 1906), blev far till förf.
Per H. (H. 2).

Otto Gottfrid Hallström.

1. Hallström, Otto Gottfrid,
industriman, f. 14 april 1813 i
Söderhamn, † 29 mars 1880 i Köping.
Föräldrar: källarmästaren och
rådmannen Olof Gabriel H. och Regina
Magdalena Bergh. — H. genomgick
Teknologiska inst. och blev civilingenjör
där 1830 vid endast sjutton års ålder.
Åren 1832—40 var han verkmästare
vid Nyköpings mekaniska verkstad. På
1840-talet drev H. tills. med
arkitekten G. T. P. Chiewitz en
ingenjörsbyrå i Stockholm för järnvägs- och
brobyggnader. H. var sv. kommissarie
vid den första stora
världsutställningen i London 1851. Åren 1852—56 var han disponent vid Forsbacka
bruks verkstad i Gästrikland. Sistn.
år grundade H. med ingenjör William
Lindberg som förlagsman Köpings
mekaniska verkstad, som 1872
ombildades till ab. med H. som verkst.
dir. Verkstaden tillverkade först
ångmaskiner, tröskverk, redskap och
gjutgods för bergslagsbruken, från 1860
verktygsmaskiner, som senare blivit
och alltjämt äro verkstadens berömda
specialitet. År 1901 framställde
verkstaden de första verktygsmaskinerna
för snabbstål och de första elektriskt
drivna. År 1872 inköptes Köpings
axelfabrik med betydande
tillverkning av vagnaxlar. H. ansågs ss. en
av den sv. verkstadsindustrins
dugligaste män. Efter hans död övertogs
verkstadens ledning av hans söner. —
Gift 1845 med Emma Ottiliana
Folcker. S. R.

2. Hallström, Per August
Leonard, författare, f. 29 sept. 1866 i
Stockholm. Föräldrar: kassören
Conrad Leonard H. och Johanna Maria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>