Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Hamilton, Malcolm - 13. Hamilton, Gustaf - 14. Hamilton, John - 15. Hamilton Geete, Anna, grevinna, författarinna, se Geete - 16. Hamilton, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamilton
276
Hamilton
Gustaf Hamilton.
tärdistriktet 1885, till
generalbefäl-liavare i Andra militärdistriktet 1887,
till generallöjtnant 1892 och till
general i armén 1898. År 1893 avgick
han frän aktiv stat. Vid större
truppövningar deltog H. 1855—97
som brigadstabschef,
fördelningsstabs-chef, stridsdomare, brigadchef,
kårchef och chef för
stridsdomarkvarte-ret. Åren 1893—96 var han inspektör
för militärläroverken och från 1896
inspektör för trängen. I kommittén
för granskning av nytt
härordningsförslag 1900 var han ordf. — H. var
en framstående befälsnatur och ingav
genom sitt orubbliga lugn och sin
fasta karaktär respekt hos sina
underlydande. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1869 och serafimerriddare 1901.
—- Gift 1851 med sin syssling
grevinnan Anna Aurora Eleonora Hamilton.
F.M.
13. Hamilton, Gustaf Axel
Knut, greve, rättsvetenskapsman, f.
29 nov. 1831 på Hönsäter i Österplana
skn, Skarab. län, † 14 april 1913 i
Djursholm. Bror till H. 11 och H.
12. — H. genomgick Skara skola
och gymnasium, blev student 1848,
jur. utr. kand. 1855, docent i juridik
och nationalekonomi 1858 och
akademiadjunkt i nationalekonomi,
folkrätt samt sv. stats- och specialrätt
1859, allt vid Uppsala univ. Han
uppehöll 1859—62 professuren i
nationalekonomi och finansrätt därstädes,
fick 1861 efter sedvanlig
tingstjänstgöring v. häradshövdings titel och
hade 1862 adjunktion i Svea hovrätt.
H. var 1862—1903 prof. vid Lunds
univ., till 1900 i administrativrätt
och nationalekonomi, därefter i
speciell privaträtt. Han blev där jur. utr.
hedersdr 1868 och var univ:s rektor
1873—74. Han tillhörde 1874 års
kommitté för revision av
univ.-statu-terna och 1877—78 den kommitté,
som i samarbete med motsvarande
sakkunniga i Danmark och Norge
hade att utarbeta förslag till ny
växellagstiftning, för Sveriges del med 1880
års växellag som resultat. Bland H:s
skrifter må nämnas docentavh. "Om
politiska ekonomiens utveckling och
begrepp" (1858), hans specimen för
adjunktur "Om ägofrid efter svensk
lag" (1S59), "Om penningar och
kredit" (1861) samt "Om arbetsklassen
och arbetareföreningar" (1865). — H.,
som under sin studenttid tagit starka
intryck av skandinavismens idéer,
sökte efter denna rörelses politiska
bankrutt 1864 att med anknytning till
tidigare akademiska traditioner på
litterär väg verka för den nordiska
samhörighetskänslans stärkande. I
detta syfte startade han och utgav
1866—70 Nordisk tidskrift för
politik, ekonomi och litteratur, en av de
sista och märkligaste yttringarna av
den akademiska skandinavismen. På
sitt program upptog tidskr. de tre
nordiska rikenas sammanslutning till
ett med gemensam dynasti, gemensam
diplomati, gemensam ledning av
försvarsväsendet och gemensam
representation för gemensamma
angelägenheter men med bibehållande i övrigt
av varje rikes självständighet. I tidskr.
medverkade ett stort antal av de
nordiska ländernas yppersta förmågor på
skilda områden. H. tillhörde 1862—63
års riksdag och var motståndare till
representationsreformen. Starkt
konservativ till sin allmänna åskådning
tillhörde han sedermera under
1880-talets tullstrider livsmedelstullarnas
varmaste förfäktare och kämpade vid
seklets slut för grundskatternas
bibehållande. Dock omfattade lian på
vissa områden moderna idéer — i
Nordisk tidskr. framfördes sålunda tanken
på det proportionella valsystemets
införande i vårt land. Under en
fyrtioårig professorstid utgjorde H:s
aristokratiska gestalt ett karakteristiskt
inslag i det akademiska Lund. Som led.
under många år av mindre akademiska
konsistoriet och av drätselnämnden
nedlade han ett betydande arbete i
univ:s förvaltning. Han var
stadsfullmäktig i Lund 1879—88. Livligt
intresserad för allmänna
angelägenheter, god talare oeh skicklig debattör
framträdde han gärna offentligt vid
möten och fester. Med sitt nobla och
ridderliga väsen vann lian allmän
aktning bland både meningsfränder och
motståndare och omfattades med
tillgivenhet av den akademiska
ungdomen. — Gift 1858 med friherrinnan
Hedvig Maria Stjernstedt. Spr.
14. Hamilton, John Raoul, greve,
arméofficer, f. 13 dec. 1834 på Husaby
i Skatelövs skn, Kronob. län, † 21
juni 1904 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten greve Hugo Diedrik
H. och grevinnan Hedvig Charlotta
Jacquette Piper. Brorson till H. 8. —
H. blev underlöjtnant vid Vendes
ar-tillerireg. 1854, genomgick högre
artilleriläroverket 1855—58 och blev
major 1882 och överstelöjtnant 1886.
Han utnämndes till överste ocli chef
för Göta artillerireg. 1888, till
generalmajor i armén 1897 och till
gene-ralfälttygmästare och inspektör för
artilleriet 1898. År 1902 avgick lian.
•—- Sin främsta insats gjorde H. som
ledare av fältartilleriets första
skjutskolor. Det sv. artilleriet hade
tidigare icke ägt någon skjutmetod i
egentlig mening, men vid införandet
av moderna artilleripjäser blev det
nödvändigt att anordna en skjutskola
för artilleribefälet, där en skjutmetod
kunde utbildas oeh göras känd. Den
viktiga chefsposten anförtroddes åt
H., som hade grundliga kunskaper i
facket. Som chef för
artilleriskjutsko-lan 1885 och 1886 lade han grunden
till det framsteg, som artilleriets
fältmässiga skjutning sedan gjort. H. var
en i hög grad praktiskt duglig
artilleriofficer med säkert omdöme i
militära frågor och förde sitt befäl med
lugn, humanitet oeh pondus. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1890. — Gift
1876 med grevinnan Ulrika Ottiliana
Lewenhaupt. F. M.
15. Hamilton Geete, Anna,
grevinna, författarinna, se Geete.
16. Hamilton, Hu g o Erik Gustaf,
greve, ämbetsman, politiker, f. 21 aug.
1849 på Blomberg i Husaby skn,
Skarab. län, † 27 jan. 1928 på Högfors
bruk i Karbennings skn, Västmanl.
län. Föräldrar: landshövdingen greve
Adolf Ludvig 11. och Johanna Ulrika
Agnes Geijer. Bror till H. 15. — Efter
skolgång i Skara och Uppsala blev H.
1869 student vid univ. där. De år han
där tillbragte, innan lian 1878 avlade
jur. utr. kand.-ex., fylldes mera av
studentliv än av studier. H. var den
självskrivne organisatorn och marskalken
Alexander Hamilton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
