- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
295

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Hammarskjöld, Dag - Hammarstedt, Edvard - Hammarsten, Greta - 1. Hammarsten, Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hammarstedt

295

Hammarsten

den nationalekonomiska
stockholmsskolan och anknöt därvid till vissa
tankegångar hos Knut Wicksell och
J. M. Iveynes, som han även i sin
allmänna konjunkturteoretiska
uppfattning står nära. Efter drsavh. har lian
publicerat ett antal uppsatser i
finans-och penningpolitiska frågor. Sedan
1937 är H. jourhavande led. av
nämnden för Konjunkturinst. och sedan
1940 led. av styr. för Valutakontoret.
Sedan sistn. år är han även styr.-led.
i Sv. turistfören. och sedan 1945 ordf.
i Sv. fjällklubben. — Ogift. T. B—d.

Hammarstedt, Nils Edvard,
museiman, folklivsforskare, f. 3 mars 1S61
i Torstuna skn, Västmanl. län, † 9
febr. 1939 i Lidingö. Föräldrar:
kontraktsprosten Nils Oscar II. ocli Elma
Melander. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1881 besökte H. E.
Perséus målarskola därstädes och
vistades i Düsseldorf 1884—85. Åren 1890
—1928 tjänstgjorde han vid Nord.
mus., där han blev intendent 1907.
Tidigt på 1890-talet började lian
forskningsfärder till olika bygder. Han
räknas till föregångsmännen inom
etnologisk fältforskning och är den förste
sv. etnologen av internat, betydenhet.
Genom Hazelius’ förmedling
påverkades han av Viktor Rydbergs
mytologiska forskningar och ägnade sig, vid
sidan av sina forskningar inom den
materiella odlingen, särskilt åt
folksed och folktro och deras anknytning
till religionshistorien. Det är H., som
för vårt lands del upptagit den ännu
ivriga vetenskapliga diskussionen om
julseden, teorierna om
fruktbarhetskulten, bröllopsritualen m. m. Modern
forskning har korrigerat mycket i
hans teorier men erkänt hans blick
för de betydelsefulla elementen och
sammanhangen med Främre Asien och
de äldre kulturerna. — Bland H:s
talrika skrifter må nämnas "Svenska
folket och dess lefnadssätt, seder och
forntro" (1902) och "Svensk forntro

och folksed i bild ocli ord" (1920).
—-H. blev 1907 fil. hedersdr vid Uppsala
univ. samt kallades till hedersled, av
Gustav Adolfs akad., Société
finno-ougrienne och Sv. litteratursällskapet
i Finland. — Gift 1897 med Matilda
Gustava Johansson. — Litt.: biografi
av G. Berg i Fataburen 1940, i
"Gustav Adolfs akad:s minnesbok
1932—-1942" (1943). M. R—g.

Hammarsten, Greta, läkare,
biokemist, f. 22 mars 1S96 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören Karl
Ilen-rik Vilhelm Norrbin och Gerda
Constantia Mathilda Nordström. — Efter
studier vid Lychouska skolan och
Södermalms högre läroanstalt för flickor
i Stockholm var H. 1914—18 anställd
i Försäkrings ab. Skandia därstädes.
Åren 1919—27 var hon
privatassistent vid Karol. inst:s kemiska
institution, varefter hon under två år
studerade kemi vid Carlsberg
Laboratorium i Köpenhamn. Med dispens från
studentex. började lion 1930 studera
medicin i Lund och blev där med.
kand. 1933. Vid Lunds univ:s
medi-cinsk-kemiska institution var lion e. o.
amanuens 1930—33, amanuens 1933
—34 och assistent 1937—38. Med
dispens från med. lic.-ex. disputerade
hon 1937 för med. drsgrad, varefter
hon blev med. lic., med. dr och docent
i medicinsk och fysiologisk kemi 1940,
allt i Lund. Hon var 1939 tf. klinisk
laborator vid Lunds medicinska klinik
och 1941—44 klinisk laborator vid
Karol. inst. med tjänstgöring vid
Serafimerlasarettets laboratorier.
Sedan 1945 är lion e. o. överläkare ocli
klinisk laborator vid Södersjukhuset i
Stockholm och sedan 1946 docent i
klinisk kemi vid Karol. inst. — H.
har utgivit åtskilliga skrifter på
biokemins område, bl. a. om
sten|bildning i urinvägarna (däribland
drsavh.), om kolhydratomsättningen samt
även om leversjukdomar. — Gift
1918>—28 med prof. Einar
Hammarsten. P. H. T.

1. Hammarsten, Olof, biokemist,
f. 21 aug. 1841 i Norrköping, † 21
sept. 1932 i Uppsala. Föräldrar:
lasarettssysslomannen Per Wilhelm II.
och Ulrika. Fredrika Palm. — Student
i Uppsala 1S61 blev H. där med. kand.
1866, med. lic. 1869 och med. dr s. å.
Efter att ha varit amanuens i kemi
1864—65 och i fysiologi 1865—66 blev
lian 1869 docent i fysiologi vid
Uppsala univ. och var 1869—70 tf. prof.
i ämnet. Ar 1873 blev han adjunkt i
medicinsk och fysiologisk kemi, var
1874—75 tf. prof. och fick 1877
personlig e. o. professur i ämnet samt var
1883—1906 prof. i samma ämne, allt
i Uppsala. Åren 1893—1901 var lian
univ:s prorektor och 1901—05 dess
rektor. H. blev 1S93 fil. hedersdr i

Greta Hammarsten.

Uppsala och 1911 med. hedersdr i
Kristiania. Han blev led. i talrika
lärda sällskap, bl. a. Vet. akad. 1881,
ocli hedersled, i ännu fler, bl. a. Sv.
läkaresällskapet 1894, Vet. o. vitt.
samh. 1907 och Vet. soe. i Uppsala
1916 samt Finska läkaresällskapet
1907 och American physiological
so-ciety 1908. Åren 1905—26 var lian
led. av Vet. akad:s nobelkommitté för
kemi och därunder ordf. från 1910.
Han hemförde även talrika
vetenskapliga pris och belöningar, bl. a. Sv.
läkaresällskapets halvsekelmedalj i
silver 1884, dess Berzeliusmedalj i
guld 1901, Björkénska priset i
Uppsala 1903, lialva Letterstedtska priset
1907, Sv. läkaresällskapets
sekelmedalj i guld 1908, Uppsala univ:s
Gustaf-Adolfsmedalj i guld 1926 ocli
dess jubileumsmedalj i guld 1932.
Bland H: s allmänna uppdrag må
nämnas, att han var led. av Uppsala univ:s
drätselnämnd 1886—1905, av Uppsala
stadsfullmäktige 1887—1903 (ordf.
1900—02) och av länets landsting 1902
—11. — H. är en banbrytare ej blott
inom sv. vetenskap utan även inom
den internationella biokemiska eller,
som det på hans tid hette,
fysiologiskkemiska forskningen. Redan i ett av
sina tidigaste arbeten, "Om
mjölkyst-ningen och de dervid verksamma
fer-menterna i magslemhinnan" (1872),
klarlade han löpets enzymnatur,
påvisade, att löpe och pepsin äro skilda
enzymer, ocli angav ännu i dag giltiga
principer för enzymers
renframställning. Inom äggvitekemin lade H. den
fasta experimentella grunden till den
ännu begagnade indelningen av
proteinerna. Först av alla kunde han
skilja serumglobulin från
serumalbu-min, isolera fibrinogen från andra
äggviteämnen och slutgiltigt bevisa, att
fibrin bildas ur endast ett
äggviteämne, fibrinogenet. Jämte sina
lärjungar studerade han — alltsedan drs-

Edvard Hammarstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:33:38 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free