Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellens, Carl Niclas von - Heller, Frank, pseud. för Serner, Gunnar - Hellerström, släkt - 1. Hellerström, Alfred - 2. Hellerström, Sven - Hellgren, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Hellens
393
Hellgren
Hellens, Carl Niclas von, före
adlandet Hellenius, naturforskare, f.
1 aug. 1745 i Hollola skn, Tavastehus
län, Finland, † 16 jan. 1820 i Åbo.
Föräldrar: regementsskrivaren Carl
Hellenius och Brita Catharina Strandén.
— H. blev student 1765, fil. mag.
1769 samt docent i zoologi och
ekonomi s. å., allt vid Åbo akad. Han
fortsatte 1774 sina studier vid
Uppsala univ. och blev 1777 med. lic. där,
varefter han en tid praktiserade som
läkare vid Serafimerlasarettet i
Stockholm och frånvarande promoverades
till med. dr i Uppsala 1780. På Linnés
rekommendation erhöll han 1778 den
nyinrättade tjänsten som med.
adjunkt och botanices demonstrator vid
Åbo akad., från 1780 med prof:s
värdighet. Han var 1793—1816 prof. i
ekonomi och naturalhistoria i Åbo
samt akad:s rektor 1789 och 1802. —
H. befordrade verksamt zoologins och
botanikens studium i Åbo. Ett
intresserat arbete nedlade han på att ordna
och modernisera den botaniska
trädgården i staden, och där höll han om
somrarna offentliga botaniska
föreläsningar inför talrika åhörare. Hans
skrifter utgöras av 31 disputationer
samt åtskilliga uppsatser i skilda
naturvetenskapliga ämnen. Han
invaldes i Vet. akad. 1788, blev led. av
Collegium medicum i Åbo 1811 och
adlades 1816. I stiftandet av Finska
hushållningssällskapet 1797 tog han
livlig del, och 1809 var han dess ordf.
Några år före sin död drabbades han
av blindhet. Växtsläktet Hellenia är
uppkallat efter honom. — Gift 1783
med Anna Charlotta von Hell. S. L.
Heller, Frank, pseud. för Serner,
Gunnar.
Hellerström, släkt, härstammande
från Olof Pedersson i Hellerstad i
Östra Ryds skn, Östergötland, vars
söner Petter (f. 1690, † 1750),
slutligen trädgårdsmästare i Frödinge,
Kalmar län, och Mårten (f. 1698),
dragon, efter födelseorten antogo
släktnamnet H. Petter H:s sonson,
kammarskrivaren vid amiralitetets
tygkontor i Karlskrona Sven Erik IL
(f. 1762, † 1798), blev far till
grosshandlaren i Karlshamn Abraham H.
(f. 1792, † 1862), stamfar för släktens
nu levande båda grenar,
Blekingegrenen och Stockholmsgrenen. Till den
senare hörde Abraham H:s son,
industriidkaren i Stockholm Johan
August H. (f. 1818, † 188S), far till
arkitekten Alfred H. (H. 1). En son till
denne är läkaren Sven H. (H. 2).
1. Hellerström, Josef Alfred,
arkitekt, f. 19 mars 1S63 i Stockholm,
† 3 maj 1931 i Hälsingborg.
Föräldrar: industriidkaren Johan August H.
ooh Gustafva Ericksson. — H. var elev
vid Tekn. skolan i Stockholm 1880—
82, vid Tekn. högskolan 1882—85 och
vid Konstakad. 1885—88. Är 1892
kom han till Hälsingborg som arkitekt
och byggnadschef för dess rådhus ocli
1892—1902 var han lärare vid tekn.
skolan i Hälsingborg. Följ. år blev
han stadsarkitekt där ooh kvarstod i
denna befattning till 1929. — H.
utövade en omfattande och förtjänstfull
byggnadsverksamhet i Hälsingborg
och kringliggande orter. Uppgifterna
voro av skiftande slag, och han löste
dem i olika stilarter med förkärlek
för det nationella och materialäkta.
Bland hans tidigaste arbeten märkas
rådhuset i Hälsingborg i nordisk
tegelgotik (1889), Katedralskolan
(1896) och univ.-bibl. (1905) i Lund,
läroverksbyggnaderna i Hälsingborg
(1897) och Halmstad (1906),
bankbyggnader i Hälsingborg, Lund,
Malmö, Landskrona och Sölvesborg; en
rad sjukhusbyggnader från senare år,
ss. epidemisjukhus och barnbördshus
i Hälsingborg, ge prov på hans smidiga
anpassningsförmåga. Som
restaura-tor var H. verksam bl. a. vid Kärnan
i Hälsingborg. — H. erhöll Litteris et
artibus 1907. — Gift 1890 med Sara
Wilhelmina Månsson. Th. N.
2. Hellerström, Sven Curt
Alfred, läkare, f. 1 sept. 1901 i
Hälsingborg. Son till H. 1. —• H. avlade
stu-dentex. i Hälsingborg 1920 samt blev
med. kand. 1923, med. lic. 1927 ocli
med. dr 1929, allt i Stockholm. Efter
div. förordnanden bl. a. i patologi,
medicin, rättsmedicin och hygien blev
han 1928 amanuens vid
dermato-venereologiska kliniken på S :t Görans
sjukhus i Stockholm, 1931
underläkare därstädes, 1933 extra läkare
vid sjukhusets medicinska avd. och tf.
poliklinikläkare samt 1936 överläkare
vid dermato-venereologiska avd. och
1942 föreståndare för motsvarande
poliklinik. Han var 1932—42 docent
och bitr. lärare i dermatologi och
sy-filidologi vid Karol. inst. och blev
Ernst Hellgren.
1942 utan hörande av sakkunniga
kallad till prof. i ämnet. Sedan 1943
är H. medl. av Medicinalstyr:s och
Försvarets sjukvårdsförvaltnings
vetenskapliga råd. Han har företagit
talrika utländska studieresor och
vunnit internationellt namn som forskare
särskilt genom sina studier över den
s. k. fjärde könssjukdomen,
lymfo-granuloma inguinale, varvid han
lämnat bidrag av grundläggande
betydelse (drsavh. 1929,
Lennanderföre-läsningar 1933 m. m.). Tills, med
docenten E. Wassén är han den förste,
som lyckats överföra sjukdomen i
fråga på djur och påvisa, att den
orsakas av ett filtrerbart virus. Vidare
har han ägnat studier åt olika
allergiska hudutslag. — H., som är medl.
av talrika in- och utländska
vetenskapliga sällskap, redigerar sedan
1936 Acta dermato-venereologica.
-—-Gift 1927 med Gudrun Kristina
Torén. P. II. T.
Hellgren, Ernst Gustaf,
arméofficer, fornvän, f. 30 juli 1860 i
Strängnäs, † 4 dec. 1920 i Visby.
Föräldrar: handlanden Gustaf H. och
Amalia Mathilda Lundmark. — H.
avlade mogenhetsex. i Strängnäs 1S80
och officersex. 1882 samt blev
underlöjtnant vid Gotlands
nationalbeväring sistn. år, löjtnant vid Gotlands
artillerikår 1890 och kapten där 1898.
Han var tygmästare på Gotland 1899
—1913, blev major i armén 1912, var
chef för Gotlands artillerikårs depå
1914—15, för Tingstäde fäste 1915—
18 och befälhavare i Tingstäde 1917
-—18 samt utnämndes till
överstelöjtnant i Gotlands militärområdes reserv
1918. Efter gymnastikdir.-ex. vid
Gymnastiska centralinst. 1890 var lian
från detta år till sin död
gymnastiklärare vid läroverket i Visby. — Vid
sidan av sina tjänster gjorde H. en
uppmärksammad kulturhistorisk
insats. Som sekr. i Fören. Gotlands
Sven Hellerström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
