Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofer, Thekla Schröder - Hoffberg, Carl Fredrik - Hoffbro, Peter Lorens - Hoffman, se även Hofman - Hoffman, Anton - Hoffman, Jonas - Hoffmann, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höfer
488
Hoffmann
Höfer, Thekla Catharina
Charlotta Schröder, operasångerska
(sopran), sångpedagog, f. 10 jan. 1852
i Göteborg, † 14 juni 1938 i
Strängnäs. Föräldrar: cigarrmästarenEvert
Mauritz Falck och Gustava Charlotta
Rosenlöf. — H. undervisades i
pianospelning av Hilda Thegerström och i
sång av Adelaide Leuhusen, Christina
Nilssons första sånglärarinna; senare
studerade hon även i Paris (för
Pierre-Frangois Wartel), Wien och
Dresden. H. debuterade på K. teatern
1879 som Rosina i "Barberaren i
Sevilla". Säsongen 1879—80 var hon
engagerad vid Sv. teaterns i
Helsingfors operaavd. och 1880—81 vid Stora
teatern i Göteborg samt anställdes
1882 vid Nya teatern i Stockholm.
Hon uppträdde dessutom på
Hovteatern i Weimar och Kejserliga teatern
i S:t Petersburg. Till hennes främsta
roller räknades titelpartiet i "La
tra-viata", Olympia, Giulietta och
Antonia i "Hoffmanns äventyr", Amina
i "Sömngångerskan" och Micaëla i
"Carmen", den sistnämnda
instuderad för Bizet själv. Sin mest
betydelsefulla insats gjorde H. likväl på
det sångpedagogiska området, där hon
i Stockholms musikvärld tillvann sig
en rangställning genom "en lycklig
förening af rik, mångsidig erfarenhet,
sunda, förtroendeingifvande metoder
och en sällsynt personlig älskvärdhet".
Hennes verksamhet omfattade tiden
fr. o. m. 1890-talets mitt till 1923 och
bland mångfalden elever må nämnas
Signe Rappe, Karin Branzell och Ruth
Althén. — Gift 1881 med
operasångaren Conrad Theodor Schröder (Sofer),
† 1916. G. M.
Hoffberg, Carl Fredrik,
läkare, botanist, f. 1729 i Stockholm,
† 27 dec. 1790 därstädes. Föräldrar:
guldsmeden Nils H. och Maria
Olofsdotter Beckman. — H. blev student
vid Uppsala univ. 1744 och bedrev där
medicinska studier. År 1758 utgick
Thekla Höfer.
han som fältlasarettsmedikus till
Pommern, och frånvarande
promoverades han 1760 till med. dr i Uppsala.
Efter krigets slut gjorde han 1762—63
en resa i Frankrike och Holland,
återkom till Sverige sistn. år och var 1765
—88 hovmedikus. Kort fore sin död
uppfördes han (1790) i första
förslagsrummet till professuren i
naturalhistoria i Stockholm. — H. beskrives
som en "arbetsam och förtjent läkare".
För eftervärlden är han
huvudsakligen känd genom sina botaniska
skrifter, främist "Anwisning Til Naturens
Kännedom. 1. Om Wäxt-Riket" (1768;
2:a och 3:e uppl. "Anwisning Til
Wäxt-Rikets Kännedom", 1784 resp.
1792, den sistn. tillökad och utgiven
av A. J. Hagström[er]). I handskrift
efterlämnade H. bl. a. ett verk om
djurriket. — Gift 1769 med Dorothea
Elisabeth Sauer. S. L.
Hoffbro, Peter Lorens,
brevmålare och kortfabrikör, f. 1710 trol.
i Norrköping, † 27 mars 1759 i
Stockholm. — H. erhöll 1744 Hallrättens
tillstånd att i Stockholm idka
form-skäreri och pappersmåleri. Ett par
porträtt, skurna i trä och färglagda,
vittna ej om någon större skicklighet,
men han lyckades bättre, när han med
frodig fantasi bemålade väggar och
tak med bilder ur bibliska historien,
t. ex. i det hos Bellman i Fredmans
Epistel nr 62 omtalade Gröna Lund å
Djurgården. H. dekorerade även
möbler, men huvudsakligen tycks han ha
försörjt sig på spelkortstillverkning.
— Gift 1742 med Anna Maria
Kihlberg. R. L—y.
Hoffman, se även Hofman.
Hoffman, Anton, läkare, f. 7 nov.
1739 i Stockholm, † 2 sept. 1782
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Jo-han Ludvig B. och Maria Eöwet. —
Student i Uppsala 1756 visade H.
ovanliga gåvor och blev 1765 med. dr.
I Collegium medicum blev han redan
1764 sekr., 1779 led. och 17S1 v.
preses. Åren 1773—81 var han trots sin
ungdom livmedikus hos änkedrottning
Lovisa Ulrika, och 1781 blev han
livmedikus hos Gustav III. Genom H:s
tidiga död avbröts en lovande
levnadsbana. Han hade ett
tilldragande yttre, "de behageligaste hjertats
egenskaper och det lyckligaste snille".
Jämte sina solida medicinska insikter
hade han även en utvecklad litterär
smak. — Gift 1774 med Hedvig Sophia
Lundberg. P. H. T.
Hoffman, Jonas, målare, f. 14
dec. 1726 i Örebro, † 7 april 17S0 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren
Jonas H. och Elisabeth Starck. —
H. blev lärling hos
dekorationsmålaren Johan Pasch omkr. 1745 och
arbetade åt honom i tio år, samtidigt
som han följde undervisningen vid
Taravals Ritarakad. År 1754 fick han
ett statligt understöd för att utbilda
sig vidare utomlands och for följ. år
till Paris, där lian genom Roslins
förmedling fick tillträde till J. M. Viens
ateljé samt studerade vid den franska
akad. Där belönades han 1760 för en
målning, föreställande Marsyas
fast-naglad vid klippan. S. å. for lian till
Rom, där hans förnämsta bevarade
arbete, "Korsnedtagningen" i Klara
kyrka i Stockholm, tillkom 1766. Följ.
år återvände han till Paris och 1770
till Stockholm, där han fick i uppdrag
att måla dörröverstycken i slottet och
på Drottningholm. Hans
produktionsförmåga tycks därmed ha varit
uttömd. Som led. av Konstakad. från
omkr. 1770 och prof. där sedan 1773
synes han inte ha utövat något större
inflytande. Han utnämndes till
hovmålare 1772. Hans målningar visa,
att lian var en driven tecknare; färgen
är fyllig, och kompositionens konst
hade han inhämtat, men han saknade
tydligen energi och fantasi. Därom
vittnar det faktum, att han som
receptionsstycke i den sv. konstakad.
1773 begagnade samma "Marsyas",
som han målat 1760, och för vilken
han 1770 hade agréerats i den franska
konstakad. I Nat. mus. är H. repr.
med "Danae och guldregnet" (1753),
"Stilleben" (1762) samt porträttet av
köpmannen A. Palm (1773). — Litt.:
L. Looström, "Den sv. konstakad. . . .
1735—1835" (1887). Th. N.
Hoffmann, August Friedrich
(Fredrik), pianofabrikör, f. 23 maj
1827 i Neu Gersdorf, Sachsen,
Tyskland, † 29 febr. 1884 i Stockholm.
Son till industrimannen Friedrich H.
— Yrkesutbildad i sitt hemland kom
H. 1850 till Sverige, där lian först
fick anställning som gesäll hos
pianofabrikören H. Sätherberg i
Karlskrona. Han vann 185S burskap som
instrumentmakare i Stockholm och övertog
året därpå A. Söderbergs
musikinstrumentverkstad och affärsrörelse. Hans
tillträde av chefskapet för den gamla
Söderbergska verkstaden (grundad
1832) medförde ett kraftigt uppsving
i rörelsen. Dess specialisering på
pianofabrikationen kan hänföras till
år 1S64. H. vann snart högt anseende
för sina goda tafflar, och då taffeln på
1800-talet började ersättas av
pianinot, blev han även på det området en
av landets ledande fabrikörer, en
ställning, som firman fortfarande
intager. Vid H:s död övertogs rörelsen
av hans maka men såldes 1923 till
ingenjören och förf. Carl Möller, då
den ombildades till ab. under namnet
Aug. Hoffmanns pianofabriks ab. -—•
Gift 1864 med Nanna Oscara Maria
Nicolina Westin, som 1012 erhöll
Illis quorum. G. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
