Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Holmgren, Israel - 8. Holmgren, Björn - 9. Holmgren, Erik - 10. Holmgren, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmgren
517
Holmgren
Björn Holmgren,
kare och läkare utbildats, har under
lians egid utgivits 28 volymer
"Arbeten från medicinska kliniken I i
Stockholm" (1913—36) omfattande 770
skrifter; som emeritus har han
fortsatt att samla sina medicinska
skrifter och övriga småtryck till
årsvoly-mer av liknande omfång. —- Vitalitet,
talargåva, språksinne och ett levande
intresse för andra länders, särskilt
Frankrikes, medicin och kultur ha
gjort H. till en av det internationella
samarbetets främsta sv. målsmän,
bemärkt både som värd för utländska
gäster här hemma och som föreläsare,
talare eller kongressdeltagare
utomlands. Han har sålunda gjort
studieresor till flertalet europeiska länder
och till Förenta staterna, varit
officiell sv. repr. vid flera kongresser samt
på inbjudan föreläst i Karlsbad 1921,
Cleveland i Förenta staterna 1926,
Moskva 1934, Montreux 1935 och
Paris 1936, där han s. å. blev
hedersdr. Han blev 1916 red. för tidskr.
Arkiv för inre medicin, 1919 ombildad
till Acta medica scandinavica, under
vilket namn den tack vare hans
insiktsfulla ledning vunnit världsnamn.
H. är medl. eller hedersled, av talrika
in- och utländska vetenskapliga
sammanslutningar, däribland sedan 1938
utländsk led. av franska vet. akad.
På 50-, 60- ooh 65-årsdagarna
hyllades lian av kolleger och lärjungar
med sammanlagt fyra omfångsrika
festskrifter, och 1945 blev han med.
hedersdr vid Oslo univ. — Som
social-och populärmedicinsk förf. har H.
särskilt ivrat för sjukhusorganisatoriska
frågor, folknykterhet och
näringahygien; bl. a. liar ban infört praktiska
övningar i dietmatlagning för
blivande läkare. -— Sedan ungdomen har H.
varit livligt intresserad av den
all-män-kulturella och sociala debatten.
Åren 1925—33 var han led. av Första
K. tillhörande Frisinnade folkpartiet.
Med tiden politisk "vilde" med
radikal demokratisk åskådning
framträdde han under andra världskriget som
aktiv och skarp kritiker i tal och
skrift av sv. regeringspolitik. För
utspridande av rykten om en planerad
nazistisk kupp i Stockholm i april
1940, i vilken ett antal högre sv.
officerare skulle ha varit inblandade,
dömdes H. 1942 till böter. År 1943
dömdes han till fängelse för
broschyren "Nazisthelvetet" (1942) men
benådades efter ansökan från en rad kända
kulturpersonligheter. Som villkor för
att mottaga nåd begärde han lios
regeringen att det skulle bringas till
allmän kännedom att han vidhöll sina
yttranden och ämnade fortsätta sin
agitation. —- Gift 1903 med Olga
Helena Ahrenberg. P. H. T.
8. Holmgren, Björn
Frithiofs-son, sjöofficer, politiker, botanist, f.
28 juni 1872 på Åsen i Västra Ny
skn, östergötl. län, † 10 febr. 1946
i Karlskrona. Bror till H. 7. — H.
blev underlöjtnant vid flottan 1893,
kommendörkapten av andra graden
1915 och av första graden 1918 samt
kommendör i marinen 1923. Han
avgick ur aktiv tjänst och blev
kommendör i flottans reserv 1927. H.
genomgick Sjökrigshögskolan 1898—1900
oeh tjänstgjorde i Flottans stab
(Marinstaben) 1900—10, de sex sista åren
som adjutant hos chefen för staben.
H. var 1906—10 lärare i sjökrigskonst
vid Sjökrigsskolan, tjänstgjorde 1911
—13 som äldste instruktionsofficer i
Karlskrona samt 1925—27 som chef
för underofficers- och sjömanskårerna
därstädes. H. var chef på torpedbåtar,
torpedbåtsdivision och mindre fartyg
1902—07, sekond på chefsfartyget
Drott och olika pansarskepp 1909—
15, chef för torpedbåtsflottiljer och
torpedberedskap 1915—19, chef på
pansarskeppen Äran 1916 och Thule
1917—18, avd.-chef för
Karlskrona-avd. samt divisionschef för
pansarskeppsdivision 1919. Han var K. M:ts
ombud vid första
flygsäkerhetskongressen i Paris 1930. År 1912 invaldes
ban i örlogsmannasällskapet och 1921
i Krigsvet. akad. — H. var 1921—44
som högerman led. av Andra K.; åren
1927—36 var han led. av
statsutskottet och 1937—42 v. ordf. i
bankoutskottet, Åren 1933—36 var han
statsrevisorernas ordf. I flera år var han
stadsfullmäktig i Karlskrona. Han
liar framträtt som föredragshållare
och publicist i sjöförsvarsfrågor och
som botanist med "Blekings
fanerogamer och kärlkryptogamer" (1921)
och "Blekinges flora" (1942). Han var
ordf. i styr. för Sv. jästfabriks ab.
från 1926 samt i ab. Fannvudde från
1934. — Gift 1896 med Elsa Ramstedt.
A. G., S. L.
Erik Holmgren.
9. Holmgren, Erik Albert,
matematiker, f. 7 juli 1872 i Stockholm,
† 18 mars 1943 i Uppsala. Son till
H. 1. —- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1890 blev H. fil. kand. 1893, fil.
lic. 1895 samt fil. dr och docent i
matematik 1898, allt vid Uppsala
univ. Han studerade vid Göttingens
univ. 1900—01 samt vid Paris univ.
1901—02 och 1905—06. År 1907
kallades han till e. o. prof. i
matematik vid Uppsala univ., och 1909—37
var han prof. där i detta ämne. Av
Faculté des sciences i Genève kallades
lian 1937 att föreläsa vid den
matematiska kongressen där. — H: s
vetenskapliga produktion omfattar en rad
mycket uppmärksammade arbeten,
vilka givit fruktbärande impulser åt
hans lärjungar. Den har i synnerhet
ägnats teorin för partiella
differentialekvationer av andra ordningen
och därmed sammanhängande problem
inom funktiomsteorin. Bland hans
många arbeten märkas "über eine
Klasse von partiellen
Differential-gleichungen der zweiten Ordnung"
(1903) och "Sur l’équation de la
pro-pagation de la chaleur" (Arkiv för
matematik m. m., 4, 1908). -— H. blev
led. av Vet. akad. 1924 oeh erhöll av
denna bl. a. Wallmarkska belöningen
1935. — Ogift. G. R—r.
10. Holmgren, T or st en Andreas
Frithiofsson, elektrotekniker, f. 1 aug.
1874 i Skogs-Tibble skn, Uppsala län,
† 28 maj 1934 i Stockholm. Bror till
H. 7 och H. 8. — Efter mogenhetsex.
i Uppsala 1891 utexaminerades H.
från Tekn. högskolans
maskinbygg-nadsavd. 1894. Han tjänstgjorde 1894
—97 som ingenjör vid Siemens &
Halskes verkstäder i Berlin och
studerade där den högt utvecklade tyska
elektrotekniken. Åren 1897—99 var
han föreståndare för det då nyanlagda
elektricitetsverket i Gävle, varefter
han 1S98—1901 var chef för W. Wik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
