- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
550

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultén, Anders - Hultén, Eric - Hultén, Olle - Hultén, Ragnar - Hultén, Vivi-Anne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hultenberg

550

Hultgren

Erie Hultén.

1831 i Uppsala. Föräldrar: bonden
Per Persson och Maria Larsdotter. —
H. blev vid Uppsala univ. student
1779, magister 1785 och docent i fysik
1787. Han utnämndes 1792 till prof. i
matematik och astronomi vid
Greifs-walds univ. och var rektor där 1798—
99. Vid den franska ockupationen av
Pommern 1807 flydde han till Sverige.
Efter prästvigning i Strängnäs ISOS
blev han prof. i dogmatik och
moralteologi vid Uppsala univ. s. å., teol.
dr 1809 och kyrkoherde i Danmarks
förs. 1812 samt utnämndes till prost
1824. Åren 1814—28 var han led. av
bibelkommissionen. — H. utgav flera
astronomiska och matematiska
arbeten, av vilka de sistnämnda främst
behandla ekvationsteori ooh
differentialräkning. Under sin tid i
Greifswald redigerade han det astronomiska
avsnittet i den sv.-pommerska
statskalendern 1796—1808. Han invaldes i
Vet. akad. 1797 och i Vitt. akad. 1814.
— Gift 1) 1799 med Helena Charlotta
Tjäder, † 1804; 2) 1809 med hennes
kusin Brita Christina Tjäder. S. L.

Hultén, OsTcar Erie Gunnar,
botanist, f. 18 mars 1S94 i Halla skn,
Södermani. län. Föräldrar:
kyrkoherden Johan August H. och Agnes
Kristina Forsberg. —- Efter studentex. i
Stockholm 1913 blev H. vid
Stockholms högskola fil. mag. 1919 och fil.
lic. 1931 samt vid Lunds univ. fil. dr
och docent i botanik 1937. Han var
vik. assistent och amanuens vid
Riks-mus: s botaniska avd. 1926—30, blev
konservator vid botaniska
institutionen i Lund 1931 samt utnämndes till
prof. och föreståndare för Riksmus :s
botaniska avd. 1944. H. är främst
känd som botanisk forskningsresande
genom sina färder till Kamtchatka
1920—22 (tills, med S. Bergman och
R. Malaise), Ryska Karelen och
Kolahalvön 1927, Mexiko 1931—32 samt
Alaska och Aleuterna 1932. Därjämte

liar han gjort en studieresa till
Förenta staterna och Kanada 1938. — H:s
vetenskapliga produktion faller
huvudsakligen inom floristiken och
växtgeografin. I ett flertal arbeten har han
behandlat växtvärlden i de fjärran
länder han besökt. Främst märkas den
stora monografin "Flora of
Kamtchatka and the adjacent Islands" (1—■
4, 1927—30) samt "Flora of the
Aleu-tian Islands and westernmost Alaska
peninsula" (1937) och "Flora of Alaska
and Yukon" (1—5, 1941—45). Bland
hans övriga arbeten bör särskilt
nämnas hans drsavh., "Outline of the
his-tory of arctic and boreal biota during
the quaternary period" (1937). Åren
1929—31 var H. sekr. i Sv.
natur-skyddsfören. — Gift 1920 med fil. lic.
Signe Elisabet (Elsie) Vougt. S. L.

Hultén, Johan Olof (O II e), kirurg,
f. 11 juni 1897 i Nyköping. Föräldrar:
stadsfiskalen Johan E. och Agnes
Waesström. -— H. blev student i
Nyköping 1915 och med. kand. 1919, med.
lic. 1924 och efter disp. 1929 med. dr
1930, allt i Uppsala. Efter
förordnanden i anatomi 1018—19, patologi 1922,
röntgenologi 1925—28 och kirurgi
1928—32, allt i Uppsala, samt vid
Linköpings lasaretts kirurgiska avd. 1933
—36 blev lian underkirurg vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala samt
docent i kirurgi därstädes 1936 och prof.
i ämnet 1942. Han har publicerat ett
trettiotal arbeten av röntgenologiskt
och kirurgisikt innehåll. — Gift 1932
med Karin Hilda Elisabet Gedda.

P. H. T.

Hultén, Ragnar Amandus,
sångare (baryton), sångpedagog, f. 15 nov.
1897 i Vänersborg. Föräldrar:
snickarmästaren Amandus H. och Inga
Regina Sofia Gundersen från Norge.
— Efter studentex. i Vänersborg 1918
studerade H. sång vid
Musikconservatoriet för prof. O. Lejdström
1920—-21 samt senare för dr Gillis Bratt och
dr A. Thausing i Hamburg. H. gav
sin debutkonsert i Stockholm 1923
och har sedan dess framträtt
huvudsakligen på konserter och i radio. Till
hans repertoar höra bl. a.
titelpartier-na i Mendelssohns "Elias" och
"Paulus", partier i Francks oratorium
"Les Béatitudes" och Wolf-Ferraris
kantat "La vita nuova". År 1932
debuterade han som operasångare i
Malmö, varvid lian sjöng Sharpless
i "Madame Butterfly" och Silvio i
"Pajazzo", och 1934 sjöng han
Schubert i "Jungfruburen" på
Oscarstea-teatern i Stockholm. Han har även
sjungit flera större operettpartier i
radio. Åren 1937—38 var lian
engagerad vid Folkets Hus’ teater i
Stockholm. Åren 1932—33 innehade han
Christina Nilsson-stipendiet för
studier i utlandet. Sedan 1925 har han

idkat pedagogisk verksamhet i
Stockholm. — H., som gjort sig känd som
en av våra främsta romanssångare,
har en manlig, dramatiskt och lyriskt
uttrycksfull baryton. — Gift 1925
med Boel Anna Margareta (Margit)
Fries. * P. H. T.

Hultén, V i v i- Änne Hildegard,
konståkerska, f. 25 aug. 1911 i
Antwerpen. Föräldrar: direktören Sven
Edvin H. och Signe Olivia Johansson.
— H. är den främsta konståkerska
på skridsko, som Sverige haft. Hon
blev 1923 medl. av Stockholms allm.
skridskoklubb (S. A. S. K.), där hon
först utbildades av Victor Lundquist.
Hon vann sv. mästerskapet för damer
1927—29 och 1933—34. Vid
Olympiska spelen i Lake Placid 1932 blev
hon femma och i
Garmisch-Partenkir-chen 1936 trea. Vid
världsmästerskapstävlingarna 1931 och 1,932 blev
hon femma, 1933 tvåa, 1934 fyra och
1935, 1936 och 1937 trea. I
europamästerskapen 1930 blev hon trea,
1931 fyra, 1932 och 1935 trea och 1936
femma. Konkurrensen var under dessa
år mycket hård, och damernas
konståkning nådde en teknisk standard,
som tidigare troddes omöjlig. H.
besatt stor säkerhet i skolåkningen,
figurerna tecknades smidigt och
graciöst. Detta gällde också hennes
friåkning. Akrobatiska trick uteslöt hon,
då de enligt hennes uppfattning ej
hörde till god konståkning. Hennes
musikaliska sinne och känsla för rytm
ställde hennes friåkning i särklass.
Som uppvisningsåkerska var hon
gärna sedd överallt i världen, särskilt
som lion var den första, som utförde
dans på skridäko. År 1940 övergav hon
amiatöridrotten ocli deltog med stor
framgång i iskarnevaler m. m. i
Förenta staterna, och under de senaste
åren har hon där varit verksam som
tränare. — Gift 1) 1938—40 med
svensk-amerikanske stålimportören
Nils Tholand; 2) 1941 med finsk-

Vivi-Anne Hultén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free