Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultin, Sven - Hulting, Johan - 1. Hultkrantz, Claes Adolf - 2. Hultkrantz, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hultenberg
553
Hultgren
gjorde han som assistent i
byggnads-statik, brobyggnad och vattenbyggnad
1914—19. Sedan 1920 är han prof. i
väg- och brobyggnadslära där samt
var högskolans rektor 1934—43 och
rektor för Göteborgs tekn. gymnasium
från dess bildande 1937 "till 1943.
Under hans rektorstid inföll
omorganisationen av "Chalmers" till
högskola med full jämställdhet med Tekn.
högskolan. Sedan 1920 är H. även
konsulterande ingenjör i Göteborg för
brobyggnader och bärande
konstruktioner, och sedan 1942 är han led. av
Statens tekniska forskningsråd och
Statens kommitté för
byggnadsforskning. År 1944 utsågs han till ordf.
i styr. för Sv. textilforskningsinst.
Plan har publicerat en rad artiklar
bl. a. i Tekn. tidskr. H. blev led. av
Vet. o. vitt. samh. 1926 och av Ing.
vet. akad. 1934 samt teknologie
he-dersdr vid Tekn. högskolan 1945. Han
har varit stadsfullmäktig i Göteborg
1927—30 och sedan 1934. Åren 1937
—42 var han led. av Göteborgs
domkapitel. — Gift 1922 med Margit
Carola Linnéa Wetterqvist. S. B.
Hulting, Johan, botanist, f. 22
juni 1842 i Skölvene skn, Älvsb. län,
† 7 aug. 1929 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf Bengtsson och
Anna Maria Eriksdotter. — H. avlade
mogenhetsex. i Skara 1865 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1869 och
fil. dr 1872. Efter lärartjänst i Skara
och Stockholm var han 1871—1909
adjunkt i historia m. m. vid
läroverket i Norrköping och 1872—1900
lärare i botanik och zoologi vid Tekn.
elementarskolan därstädes. Han var
en framstående lichenolog, som utgav
arbeten över lavar och över lavfloran
i olika sv. landskap, ss. "Dalslands
lafvar" (1900) och "Lavar från
öster-götland" (1925). Åren 1886—1909 var
han föreståndare för det av honom
grundade Norrköpings arbetarinst. —
Gift 1876 med Hilda Wilhelmina
Lindvall. S. L.
1. Hultkrantz, Claes Adolf,
teolog, f. 16 jan. 1823 i Flisby skn,
Jön-köp. län, † 11 juni 1877 i Uppsala. —
Föräldrar: nämndemannen Johan
Danielsson ocih Kristina Gustafsdotter.
— Efter en religiös väckelse under
läsning av Murbecks predikningar
upplevde H. en personlig "kallelse"
att bli präst och inskrevs efter
studier vid Linköpings gymnasium vid
Uppsala univ. 1843, där han efter teol.
ex. blev fil. kand. 1849 och fil. dr
1851 på en avh. om nyplatonismens
teoretiska filosofi. Han prästvigdes
1849, blev teol. kand. 1853, docent i
pastoral teologi i Uppsala s. å-, var
akademiadjunkt i samma ämne 1854—
55 samt blev prof. i exegetik 1864 och
i dogmatik med moralteologi 1865.
Claes Adolf Hultkrantz.
År 186S blev han teol. dr; 1873 var
han kyrkomötesombud för teologiska
fakulteten i Uppsala. H. var i sin
vetenskap en skarpsinnig
systematiker men ägnade sig mest åt tidens
praktiskt-kyrkliga frågor och
uppgifter. Han utgav flera kateketiska
arbeten, varav "Handledning vid
undervisningen i katekesen" (1866) upplevde
över femton uppl., och blev 1869 medl.
av katekeskommittén. Under en längre
studieresa i Europa framlade han i
resebrev till Väktaren samt separat
i "Om olika slag af religionsfrihet och
möjligheten af deras införande i
Swe-rige" (1S57) utredningar och förslag
angående den då brännande frågan om
religionsfriheten och författade "Om
den kyrkliga separatismens orsaker
och botemedel" (1858). Det främsta
botemedlet mot separatismen säg han
i en fördjupning av det religiösa livet
inom kyrkan och i en ökning av dess
självständighet i förhållande till
staten. Han beundrade den skotska
kyrkan och ägnade den en ingående
undersökning i "Den presbyterianska
kyrkoförfattningens införande i
Skottland’" (1861). Själv en varmhjärtad
själasörjare ooh en predikant med
ordet i sin makt verkade han som
prästkandidaternas handledare för en
mera folklig och omedelbar predikan.
— Gift 1860 med friherrinnan
Ingeborg Mathilda Rappe. — Litt.:
biografi av H. Wieselgren i "Ur vår
samtid" (1880). G. C.
2. Hultkrantz, Johan Vilhelm,
anatom, f. 11 dec. 1862 i Uppsala, †
14 febr. 1938 därstädes. Son till H. 1.
— H. avlade mogenhetsex. i Uppsala
1880, blev med. kand. därstädes 18S8,
med. lic. i Stockholm 1891 och med.
dr i Uppsala 1897. Ursprungligen
intresserad av fysiologi var han 1885—■
87 amanuens och 1889 tf. laborator i
detta ämne i Uppsala. Därefter
ägnade han sig åt anatomin; i detta ämne
var han 1S94 och 1895 tf. prof. vid
Konstakad., blev 1894 tf. prosektor
vid Ivarol. inst., var 1894—95 tf. prof.
därstädes, blev 1897 docent vid Karol.
inst. och 1899 docent i Uppsala, blev
s. å. först tf. e. o. prof. och därefter
e. o. prof., utnämndes 1909 till prof.
och var som emeritus åter tf. prof.
1927—30. Han skötte alltså
anatomiundervisningen i Uppsala under hela
31 år. Under somrarna var han
badläkare i Ytterån i Jämtland
1893—-1904 och i Hjo 1905—11. Han företog
talrika utländska studieresor och ■—
delvis på offentligt uppdrag —
kongressbesök. — H:s vetenskapliga
produktion var mångsidig och
uppslagsrik ocli präglades samtidigt av
grundlighet och klar logik. Vid
behandlingen av ledmekaniska frågor, ss. i
drs-avh. "Das Ellenbogengelenk und seine
Mechanik" (1897) hade han god hjälp
av sin mekaniska fyndighet. I ett
senare arbete (1912) framträdde han
som en av de första, som vid analys
av rörelsemekanik använt
röntgenfotografering. Han utarbetade en egen
metod för dissektion av
strukturdetaljer i hjärnan, skildrad i
"Gehirnprä-paration mittels Zerfaserung" (1929;
övers, till engelska). Även
matematiskt begåvad behandlade H. med
framgång ärftlighetsmatematiska
frågor inom antropologin. Bland hans
arbeten förtjäna vidare nämnas "über
die Zunahme der Körpergrösse in
Schweden in den Jahrén 1840—1926"
(1927, prisbelönat av Vet. soc. i
Uppsala) och "Das Problem der
Stabilisie-rung des Körpers" (1931). Tills, med
G. Dahlberg utgav han "Svenska Böda
Korsets medicinska uppslagsbok"
(1932; 6:e uppl. 1940), där han
framträdde dels som populärmedicinsk
skribent av rang, dels som skicklig
tecknare ooh målare av instruktiva
färgplanscher. ■— Som lärare var H.
en utmärkt pedagog, klar, följdriktig
och inställd på väsentligheter. — H.
Vilhelm Hultkrantz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
