Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkansson, se även Håkanson - Håkansson, Anders af, friherre, ämbetsman, politiker, se s. 580 - Håkansson, Artur - Håkansson, Julia - Håkansson, Jöns, ärkebiskop, se Johannes Haquini - Håkansson, Olof, bondepolitikre, se s. 579 - Håkansson, Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håkansson
578
Håkansson
Julia Håkansson.
Håkansson, se även Håkanson.
Håkansson, Anders af, friherre,
ämbetsman, politiker, se s. 580.
Håkansson, Karl Artur
Heri-bert, botanist, f. 16 mars 1896 i
Karlskrona. Föräldrar: köpmannen Alfred
H. oeh Ida Augusta Smedberg. —
Efter studentex. i Karlskrona 1915
blev H. fil. kand. och fil. mag. 1919,
fil. lic. 1921 samt fil. dr och docent i
botanik 1923, allt vid Lunds univ.
Åren 1930—34 uppehöll han
professuren i systematisk botanik i Lund.
— H:s botaniska gärning tillhör
huvudsakligen embryologin och
cytolo-gin. Som embryolog har han bl. a.
studerat taccacéernas
utvecklingshistoria (1921), publicerat den stora
undersökningen "Studien über die
Ent-wicklungsgeschichte der
Umbelli-ferea" (1923, drsavh.) samt under
senare är studerat embryologin hos
Potentilla och pseudogama former av
Poa alpina. Främst har dock
cytolo-gin varit föremål för hans forskning.
Han har därvid särskilt ägnat
uppmärksamhet åt växternas kromosom-
tal och åt betydelsen för artbildningen
av att dessa tal ändras samt har i
åtskilliga arbeten behandlat
kromo-somringbildningen hos Oenothera,
Pisum m. fi. växtsläkten ooh studerat
ringbildning och andra cytologiska
fenomen lios Godetia. Han har även
hos släktena Salix ooh Godetia
cyto-logiskt undersökt hybridiseringen.
Därjämte har han tills, med A. G.
Alsterberg (1926) på
fysiologisk-kemisk väg sökt utröna
möjligheterna att göra könsbestämningar. •—
Ogift. S. L.
Håkansson, Juli a Mathilda,
skådespelerska, f. 4 sept. 1853 i
Stockholm, † 11 okt. 1940 därstädes.
Föräldrar: köpmannen Daniel Stenius
och Eleonora Thorslund. — H.
genomgick Franska skolan och gifte sig
tidigt. Efter studier för Hedvig
Win-terhjelm oeh Signe Hebbe debuterade
hon vid trettiotre års ålder på
Dramatiska teatern 1886 som Nora i
Ibsens "Ett dockhem". Efter en
studieresa till Paris uppträdde hon
vid Sv. teatern i Helsingfors 18S7
—SS. Till våren 1891 turnerade hon
sedan i sv. landsorten med August
Lindberg. Därefter följde en
tioårsperiod av gästspel tills, med Töre
Svennberg vid skilda scener och
sällskap i Finland, Norge och Sverige.
Tills, med Svennberg ledde H. egen
turnéverksamhet i landsorten 189S—
99, 1902—05 och fortsatte på egen
hand därmed 1905—07. Från sistn.
år var H. engagerad vid Dramatiska
teatern, vilken hon lämnade först vid
sjuttiofem års ålder 1929. Ännu långt
senare fortsatte H. att ge privat
undervisning i scenisk framställning
och kom därigenom att få betydelse
för en yngre skådespelargeneration,
av vilken hon var mycket uppskattad.
—- Redan från början av sin
teaterbana framstod H. som den moderna
tragediennen framför andra. Hennes
realistiska spelstil tillförde den sv.
teatern något nytt, och genom den
utveckling hennes konst med åren
genomgick kom H. ständigt att verka
modern. Från början framstod hon
som den stora ibsenskådespelerskan,
och knappast någon annan sv. aktris
torde ha uppburit så många av
Ibsen-dramats huvudroller. H. har bl. a.
tolkat Nora, Rebecka West i
"Ros-mersholm", Hjördis i "Härmännen på
Helgeland", Svanhild i "Kärlekens
komedi", Hedda Gabler, Lona Hessel
i "Samhällets pelare", Rita Almers i
"Lille Eyolf", Gina Ekdahl i
"Vildanden" och fru Alving i "Gengångare".
Att även Strindbergs stora
kvinnoroller lågo mycket väl till för H:s
samtidigt intellektuella och
känslostarka konst visade hon bl. a. som
Tekla i "Fordringsägare" och Alice i
"Dödsdansen". Bland övriga roller ur
H:s omfattande repertoar böra
särskilt framhållas hennes Anna Hjelm
i G. Heibergs "Kung Midas",
titelrollen i A. Dumas’ "Kameliadamen",
Magda i H. Sudermanns "Hemmet"
och Paula i A. Pindaros "Tanquerays
andra hustru". År 1913 erhöll hon
Litteris et artibus. — Gift 1871 med
operasångaren och kantorn i Jakobs
kyrka Hjalmar Emanuel II., f. 30
sept. 1844 i öregrund, † 3 juli 1901 i
Stockholm; ban var lärare vid1 Mus.
akad. och under 1S70- och SO-talen en
av de mera använda krafterna vid
operascenen. Deras dotter Karin
Elisabeth (Lisa) H. (f. 1880), gift Taube,
var 1901—13 aktris vid Sv. teatern
i Helsingfors. — Litt.: biografi av K.
Warburg i Ord och Bild 1892, av H.
Wahlgren därstädes 1929’. C. H.
Håkansson, Jöns, ärkebiskop, se
Johannes Haquini.
Håkansson, Olof, bondepolitiker,
se s. 579.
Håkansson, Nils Harald Ossian,
skriftställare, f. 23 okt. 1882 i Nässjö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
