Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hård, Johan Ludvig - 5. Hård, Carl Gustaf - 6. Hård af Segerstad, Fredrik - Hårdh, Carl - Hårleman, släkt - 1. Hårleman, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hård
5S3
Hårleman
taires bekantskap, ocli slog sig sedan
ned i Kiel. Under sjuåriga kriget
trädde han i preussisk tjänst, blev
1757 överste för en frikår men
tillfångatogs 1759 av ryssarna och
frigavs först 1762. År 1763
utnämndes han till preussisk generalmajor.
På 1765—66 års riksdag i Sverige
utfärdades amnesti för deltagarna i 1756
års statskupp. H. stannade likväl i
preussisk tjänst och besökte blott
Sverige tvenne gånger: i ett diplomatiskt
uppdrag 1766 samt som följeslagare
till Lovisa Ulrikas broder prins Henrik
på dennes resa 1770 över Stockholm
till S:t Petersburg, där planen på
Polens delning uppgjordes. År 1772 blev
H. preussisk generallöjtnant och
guvernör på Spandau, deltog 1779 i det
bayerska tronföljdskriget och erhöll
på egen begaran avsked följ. år. Då
Gustav III förberedde kriget mot
Ryssland 1788, sökte han förmå den
ansedde och i Fredrik den stores
krigskonst skolade H. att taga befälet över
sv. armén, vilket denne dock slutligen
avböjde på grund av sin höga ålder
ocli försvagade hälsa. Han blev 1786
serafimerriddare. —- Sina upplevelser
i sv. och främande tjänst, i fält och
vid hoven, skildrade H. i "Mémoires
d’un gentilhomme suédois ..." (1788),
som översattes till tyska, engelska och
holländska samt i smärre utdrag till
svenska. — Gift 1) 1748 med
grevinnan Ulrika Juliana Henrietta
Wachtmeister af Johannishus, † 1776; 2)
1781 med grevinnan Sofie Frederike
Albertine von Podewitz.
B. B., H. Wn.
5. Hård, Carl Gustaf, greve,
jurist, ämbetsman, f. 30 sept. 1790 i
B&ggendorf, Pommern, † 27 sept. 1841
på Runstorp i Kimstads skn, östergötl.
län. Föräldrar: översten greve Carl
Ludmg H. och Fredrika Amalia
Libo-ria von Engelbrechten. Sonson till H. 4.
-—• H. blev efter studier i Uppsala e. o.
kanslist i
justitierevisionsexpeditio-nen 1809, v. häradshövding 18’12 och
erhöll häradshövdings namn följ. år.
Därefter synes han mestadels lia levat
skild från statstjänsten som
lantbrukare men utnämndes efter att ha
deltagit i 1823 års riksdag 1824 till v.
landshövding i Östergötlands län. H:s
befordran till justitieråd 1826 får
närmast betraktas som en rent politisk
utnämning och genomdrevs av Karl
XIV Johan mot ett nästan enhälligt
statsråd. H. övervann snart den
misstro, varmed ban till en början mötts
i Högsta domstolen, och gjorde sig
känd som en nitisk och självständig
domare. På rekommendation av M.
Rosenblad inkallades lian 1836 i
ministären, men av den väntade
"ja-lierren" blev i stället snart en av
konseljens flitigaste reservanter, och 1840
avskedades H. ur statsrådet. Jämte
sina kolleger ställdes han följ. år
under åtal inför riksrätten men avled
innan målet fullföljts. — Gift 1814
med Anna Margareta Maria af
Sandeberg. B. B—é.
6. Hård af Segerstad, Knut
Fredrik, botanist, f. 10 maj 1887
i Ivälleryds skn, Jönköp. län.
Föräldrar: kontraktsprosten och
kyrkoherden Jacob Peter Waldemar H. och
Anna Maria Christina Ramberg. —
Efter mogenhetsex. i Karlskrona 1906
studerade H. vid Uppsala univ., där
han blev fil. kand. 1909, fil. lic. 1923
och fil. dr 1924. Han har varit
verksam som lärare sedan 1910, blev
ämneslärare i Värnamo 1914 och
adjunkt i Hudiksvall 1922 samt
utnämndes till lektor i biologi och kemi vid
Högre allm. läroverket i Karlstad
19-25. Sedan 1931 är han lektor i
biologi och geografi vid Högre allm.
läroverket för flickor i Göteborg och
därjämte sedan 1934 docent i
växtgeografi vid Göteborgs högskola. —
Inom botaniken har H.
huvudsakligen ägnat sig åt floristiska och
växtgeografiska spörsmål, som han
behandlat i talrika skrifter. Bland hans
mera betydande arbeten böra främst
nämnas "Sydsvenska florans
växtgeograf iska huvudgrupper" (1924,
drsavh.) och "Pflanzengeographisclie
Studien im nordwestlichen Teil der
Eichenregion Schwedens" (1935).
Därjämte har ban behandlat
blombiologiska och spridningsbiologiska ämnen.
År 1939 utgav lian en växtgeografisk
karta över Sverige. — Gift 1915 med
Inez Julia Maria Beck. S. L.
Hårdh (Hordh), Carl Magnus,
slöjdpedagog, f. 18 nov. 1S65 i
Karlskrona, † 17 april 1938 i Buenos
Aires. Föräldrar: timmermannen Ola
Månsson och Karin Åkesdotter. —
H. genomgick sex klasser i allm.
läroverk ocli fortsatte sina studier vid
folkskoleseminariet i Göteborg, från
Fredrik Hård af Segerstad.
Johan Hårleman. Målning (detalj)
tillskriven M. Mijtens d. ä. (Gripsholm).
vilket han utexaminerades 1885.
Under de närmaste tre åren var han
anställd vid B. C. Rodlies privatläroverk
och seminarium i Göteborg. År 1S8S
flyttade han över till Argentina ocli
upptog där ett intresserat och
framgångsrikt arbete för införande av den
sv. slöjden i undervisningen. Han
ledde permanenta slöjdkurser för
lärare och var 1897—1909 dir. för
slöjdundervisningen vid högre
lärarsemi-nariet i Buenos Aires samt därefter
slöjdinspektör. Åren 1909—21 var H.
verksam som föreståndare för och
lärare i teknologi vid argentinska
statens hantverksskola i Catamarca samt
1921—23 som rektor vid seminariet i
San Luis. H. sysslade under de sista
levnadsåren med att utarbeta ett
sv.-argentinskt lexikon, som fullföljes av
hans dotter. — Gift 1S93 med Minne
Esseen. H. X—m.
Hårleman, släkt, härstammande
från Christian Horleman (f. 1633 i
Delmenhorst i Oldenburg, Tyskland,
† 1687), som överflyttade till Holland
och därifrån inkallades till Sverige
som trädgårdsmästare vid nuv.
Kungsträdgården i Stockholm. En äldre son
till honom, trädgårdsarkitekten
Johan Horleman (H. 1), adlades 169S
med namnet H. Hans son,
överintendenten Carl H. (H. 2),
upphöjdes 1747 i friherrligt stånd; med
honom utgick släktens äldre gren. — En
bror till H. 1, guldsmeden i
Stockholm Jakob Horleman (f. 1664, †
1714), blev far till Paco Horleman
(f. 1694, † 1763), slutligen
överstelöjtnant, som 1751 adlades med
namnet H. Från dennes sonson,
godsägaren Christian Albrekt H. (f. 1752, †
1S11), härstamma alla nu levande
medl. av släkten. Hans sonsons son
var polismästaren Gustaf H. (H. 3).
1. Hårleman, J ohan,
trädgårdsarkitekt, f. 2S aug. 1662 i Stockholm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
