Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Lovén, Sven - 7. Lovén, Henric - 8. Lovén, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lovén
77
Lovén
forskningar. L. är även känd som
forskningsresande: under en
Norgefärd 1836—37 for lian även över till
Spetsbergen (1837) och blev därmed
pionjär för sv. polarforskning; det är
den första sv. Spetsbergsfärden i
vetenskapens tjänst. År 1877
grundade lian vårt lands största biologiska
station. Kristineberg vid
Gullmarsfjorden i Bohuslän, vilken sedan dess
liaft oerhörd betydelse för sv.
marinbiologisk forskning. Till L:s minne
utdelar Vet. akad., där lian var led. från
1S40, Lovénmedaljen till zoologiska
forskare. Han blev med. hedersdr i
Lund 186S samt led. av Mus. akad.
s. å. och av Lantbruksakad. 1875
(hedersled. 18S7), varjämte han invaldes
i andra in- och utländska lärda
samfund. — Gift 1841 med Sigrid Mathilda
Ekström. — Litt.: biografi av Hj.
Théel i Vet. akad:s lefnadsteckn. (4,
1899—1912). T.F.
7. Lovén, Johan Henric,
ämbetsman, f. 19 sept. 1S27 i Stockholm, †
26 jan. 1908 därstädes. Son till L. 2.
— L. blev student 1845, magister 1S51
på avh. "Bidrag till historien om 1650
års riksdag" samt jur. utr. kand. 1856,
allt i Uppsala. Han utnämndes 1S58
till docent i handelsrätt därstädes men
ägnade sig fr. o. m. 1860 lielt åt
ämbetsmannabanan. Efter anställning i
olika ämbetsverk, bl. a. Svea hovrätt,
blev han 1S64 expeditionschef i
Fi-nansdep. Vid H. W. Bredbergs
avgång blev L. 1874 konsultativt
statsråd ocli kvarstod i denna befattning i
femton år. L. inkallades i regeringen
i egenskap av framstående
förvalt-ningsjuridisk expert och kom snart att
betraktas som ett nära nog oumbärligt
"författningslexikon". Hans
fullständigt opolitiska ställning markeras
redan av det förhållandet, att lian under
sin långa statsrådstid tillhörde inte
mindre än sex ministärer med vitt
skilda program. Åren 1889—92 var L.
president i Kammarrätten. Han blev
1868 led. av Mus. akad., 1877 jur. utr.
hedersdr i Uppsala oeh 18S8
serafimer-riddare. -— Gift 1876 med Gertrud
Carolina Augusta Sundmark. T. P.
8. Lovén, Otto Christian,
fysiolog, f. 12 mars 1835 i Stockholm, † 25
juni 1904 på Korsudden, Boo skn,
Stockholms län. Bror till L. 7. — L.
blev student 1S52 i Uppsala, kir. mag.
1S61 i Stockholm och med. dr 1863
i Lund. Han var 1856—57 och 185S—
59 tf. adjunkt samt från 1S63 adjunkt
i anatomi och fysiologi vid Karol. inst.
Under studier utomlands, bl. a. hos
C. Ludwig i Leipzig 1865—66, blev
lian förtrogen med den i snabb
utveckling stadda moderna fysiologin, och
han erhöll 1S74 den nyinrättade
professuren i fysiologi vid Karol. inst.;
åren 1S84—86 var han inst:s rektor.
Christian Lovén.
År 1S77 blev han led. av Vet. akad.,
var dess preses 1S98, blev 1SS2 led. av
Lantbruksakad. samt 1SS4 tf. sekr.
och 1SS6 sekr. där. Sistn. år tog han
avsked från sin medicinska
lärartjänst. L. var 1S91—93 ocli 1S97—99
liberal led. (för Stockholms stad) av
Andra K.; han var vidare 1891—92 led.
av arbetarskyddskommittén och 1S91
—93 led. av
arbetarförsäkringskom-mittén. Från 1S94 var lian ordf. i styr.
för Sv. trädgårdsfören. År 1904, kort
fore sin död, blev lian hedersled, av
Lantbruksakad. och av Sv.
läkaresällskapet. — L:s livsgärning var på
ett märkligt sätt mångsidig. På sitt
ursprungliga område, fysiologin, var
han en av sin tids främste, trots hans
på grund av klen hälsa starkt
begränsade produktion; bland hans arbeten
må främst nämnas upptäckten av
tungans smaklökar (1867) samt
studierna över benresorption,
magslem-liinnans lymfkärl,
muskelkontraktio-nernas natur och
kapillarelektrome-tern. L. var en förträfflig lärare och
föreläsare, som ägnade stort intresse
även åt populärvetenskaplig
framställning i tal och skrift; bl. a. utgav
han i övers, oeh bearb. "Om
menniskokroppens byggnad och förrättningar;
grunddragen af menniskans fysiologi"
av Th. Huxley (1871; 2:a uppl. 1885),
"Fysiologi" "av M. Foster (1S76)
samt ett eget arbete "Om blodet, dess
kretslopp och dess betydelse för
kropps-väfnadernas näring" (1S76). — L:s
övergång från fysiologin till
agrikul-turen, som väckte mycken förvåning,
betingades främst av hälsoskäl. Som
sekr. i Lantbruksakad. utgav lian
dennas handl. och tidskr. samt gav i sina
årliga föredrag på dess högtidsdag
populärvetenskapliga översikter,
vittnande om grundlig allmänbiologisk
bildning och boksynthet. L. var även
i övrigt en mångsysslare, intresserad
av allmänkulturella och sociala
frågor, av konst ocli musik. Som
människa var lian livfull, till sättet
gammaldags sirlig, skarpsinnig och
fan-tasibegåvad. — L. donerade 1903
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
