- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
143

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

143

Lundquist

Herman Lundström (3).

europeiskt idésaminanhang. Av
1500-talets kyrkohistoria intresserade sig
L. särskilt för katekeshistorien, som
lian behandlade i "Doktor Martin
Luthers Enchiridion i dess tidigaste
svenska dräkt" (1915) och
"Historiskkritisk utredning angående Luthers
lilla katekes" (1917, postumt). Sin
icke minst betydande insats för
forskningen gjorde L. som utgivare av
källmaterial. Bland hans editioner, vilka
betydde ett stort steg framåt i
metodiskt avseende, märkas J. Rudbeckius’
"Kyrkostadgar för Westerås stift"
(1901) samt "Svenska synodalakter
från 1500-talets1 ingång" (l:a serien,
akter från ärkestiftet intill 1800,1903
—08; 2:a serien, akter från
Strängnäs stift intill 1671, 1909—11).
Flertalet av L:s övriga vetenskapliga
utgåvor och uppsatser finns samlat i
"Undersökningar och aktstycken"
(1898), "Skisser och kritiker" "(1903)
och "Fynd och forskningar" (1—2,
1912—14). "Ärkebiskopen dioktor
Johan August Ekman" (1915; 2:a uppl.
1916) är ett ex. på hans
populärvetenskapliga författarskap. — L. var
initiativtagare till och en av stiftarna
av Kyrkohist. fören. i Uppsala (1900).
Han blev s. å. dess ordf. ocli red. för
dess publikationer. L. var led. av flera
lärda sällskap. — Gift 1S90 med
friherrinnan Gertrud Elisabet Herdis
von Essen. Å. Z.

4. Lundström, Carl Jacob,
kemist, industriman, f. 2 maj 1860 i
Filipstad, † 20 dec. 1926 i Stockholm.
Bror till L. 3. — Efter mogenhetsex.
i Karlstad 1S7S studerade L. vid
Uppsala univ. och avlade fil. kand.-ex. där
18S3. Han anställdes s. å. vid en
mekanisk verkstad men återupptog snart
sin teoretiska utbildning, bl. a. som
student i Lund och som praktikant
i Berlin, där han avlade ingenjörsex.
1S89. Efter ett års verksamhet som
kemist i Querfurt i Preussen åter-

vände L. till hemlandet, var kemist vid
Örtofta sockerfabrik 1S90—96 samt
verkst. dir. för ab. de Lavals elektriska
smältugn 1896—97 och för Nordiska
acetylenab., Stockholm, 1898—1905.
Ären 1905—20 var L. ensam
innehavare av Aug. Setterwalls tekn. fabrik i
Stockholm. — L. var stadsfullmäktig
i Stockholm som repr. för
högerpartiet 1912—19 och verkade därvid för
inrättandet av Stockholms frihamn.
Han var vidare bl. a. led. av styr. för
Stockholms gas- och elektricitetsverk,
för Sveriges kemiska industrikontor,
för försäkringsanstalten Odén och för
Sv. teknologfören. L. publicerade
talrika uppsatser och tekn. avh. i
faclc-tidskr. — Gift 1890 med Augusta
Louise (Lisen) Herlenius. G. M—e.

Lundström, släkt från Svartalund
i Vapnö skn, Hall. län. Äldste kände
stamfadern var Anders Andersson (f.
omkr. 1676, † 1753), åbo på
Svartalund. Namnet L. antogs av en sonson
till honom, kyrkoherden i Örby, Älvsb.
län, prosten teol. och fil. dr Niklas L.
(f. 1759, † 1823). Dennes äldste son,
häradshövdingen Lars Georg L. (f.
1807, † 187S), blev stamfar för en i
Nordamerika sannolikt ännu
kvarlevande släktgren. Lars Georg L: s
bröder, grosshandlaren i Göteborg Carl
David L. (f. 1809, † 1879), godsägaren
Gustaf Wilhelm L. (f. 1814, † 1903)
oöh stadsmäklaren i Göteborg Johan
Fredrik L. (f. 1S17, † 189S), blevo
stamfäder för släktens nu i Sverige
levande tre grenar. Till den första
grenen hörde Carl David L:s sonson, red.
för Göteborgs Morgonpost, fil. lic. Carl
Hakon Wigert L. (f. 1S75, † 1936), och
till den tredje grenen hörde Johan
Fredrik L:s sonson, tandläkaren Axel
L. (se nedan), far till tandläkaren i
Stockholm Anders L. (f. 1916), som
1948 blev prof. i odontologisk
ortopedi vid Tandläkarhögskolan i Malmö.

Lundström, Axel Fredrik,
tandläkare, f. 9 maj 1S75 i Dädesjö skn,
Kronob. län, † 2 jan. 1941 i
Djursholm. Föräldrar: disponenten Fredrik
L. och Augusta Mary Lewis. ■— L.
avlade mogenhetsex. i Göteborg 1895 och
tandläkarex. i Stockholm 1898. Han
var praktiserande tandläkare i
Lysekil 1898—1903, i Göteborg 1903—08
och i Stockholm från 1908. År 1923
försvarade han enligt normer för med.
drsgrad en avh. vid Tandläkarinst.,
och han var där bitr. lärare och extra
laborator 1925—35 samt laborator i
tandreglering från 1935. — I sin
praktik arbetade L. uteslutande med
tandreglering, och på detta område, där
han var en erkänd expert även utom
vårt land, utgav han ett femtiotal
skrifter. L. var ordf. i European
ortho-dontic societv 1909 och red för Sv.
tandläkaretidskr. 1909—15. Han före-

tog studieresor bl. a. till Förenta
staterna, Tyskland och England. År 1926
erhöll lian sv. Millerpriset. — Gift
1912 med Beth Crafoord. S. L.

1. Lundström, Johan Peter,
boktryckare, f. 1 jan. 1783 i Linköping,
† 15 jan. 1S68 i Jönköping. Föräldrar:
orgelbyggaren Johan Pehr L. och
Christina Sandberg. — L., som vid
faderns död 1799 måste avbryta sin
skolgång, blev boktryckarlärling i
hemstaden och avancerade 1804 till
faktor vid det kända Lindhska
tryckeriet i Örebro. År 1S06 inköpte han det
gamla Marquardska tryckeriet i
Jönköping och startade följ. år
Jönköpings Tidn., som snart utvecklades till
ett av landets bättre landsortsorgan.
Åren 1821—48 drev han samtidigt
papperstillverkning vid Stensholms
bruk; 1851 sålde han tryckeriet (till
J. A. Björck) och tidn. — L., som
tidigt började även med
förlagsverksamhet, har framför allt blivit känd
genom sina skillingtryck av visor,
historier och sagor samt genom de
s. k. kistebreven, färglagda mycket
enkla träsnitt över religiösa, historiska
eller skämtsamma ämnen. Själva
litteraturarten är känd sedan 1600-talet,
men L. utvecklade produktionen till
en liten industri, och med distribution
genom bl. a. kolportörer och
lumpsamlare lyckades han sprida sina
alster över hela landet. Därigenom
torde L: s tryckalster ha spelat en viss
roll i folkupplysande och
folkuppbyggande riktning. Titeln på Viktor
Rydbergs dikt "Träsnittet i Psalmboken"
syftar på ett alster från L:s officin.
L. förlade också skönlitterära arbeten,
bl. a. av C. J. L. Almquist. — L.
valen aktiv kommunalman och bidrog
verksamt att lindra nöden i Jönköping
efter den svåra koleraepidemien 1834.
Han deltog i stiftandet av Smålands
enskilda bank 1836 och var en av dess
första dir.; i sextio år tillhörde han
länets hushållningssällskap (bl. a. som
v. ordf.). — Gift omkr. 1813 med
Jeanna Regina Schalander. B—z.

2. Lundström, Johan Edvard,
uppfinnare, industriman, f. 2:8 april
1815 i Jönköping, † 17 juli 1888
därstädes. Son till L. 1. — Efter att ha
genomgått Växjö gymnasium
studerade L. 1835—40 vid Uppsala univ.,
bl. a. teologi, dock utan att taga någon
ex. Efter att några år ha biträtt i
faderns företag startade han 1843 i
Jönköping tills, med bankkamreraren
Johan Sandvall eget tryckeri med
förlagsrörelse och utgav 1S43—44 det
ganska radikalt färgade
Jönköpingsbladet. Mångfrestande och tekniskt
intresserad överlät L. 1845 både
tryckeri ocli tidn. på Sandvall ocli anlade
en tändsticksfabrik i blygsamt format;
följ. år inträdde brodern Carl L. (L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free