Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meijerberg, Carl Jonas - Meijerfeldt, ätt - 1. Meijerfeldt, Johan August - 2. Meijerfeldt, Johan August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meijerfeldt
272
Meijerfeldt
med två andra lärare Göteborgs
realgymnasium. Sedan lian avgått från
detta 1845, upprättade ban, likaledes
i Göteborg, den s. k. Meijerbergska
skolan, vilken lian förestod t, o. m.
1803. M. blev den förste
folkskolinspektören i Göteb. län ]Söl och var
1863—88 inspektör vid Stockholms
folkskolor. M., som tillhörde det
ny-liberala partiet, var led. av Andra K.
1S07—69. Sin främsta insats gjorde
M. genom sitt reformarbete för
Stockholms folkskoleväsen. Under lians
in-spektörstid tillkommo ej mindre än tio
nya skolhus i Stockholm. Han tillsåg,
att lämplig undervisningsmateriel
ss. tavlor ocli kartor anskaffades, ocli
det var t. ex. på hans förslag, som
långbänkarna utbyttes mot ensitsiga
pulpeter. Han avskaffade
lancastersyste-met, införde ljudmetoden vid
undervisningen i läsning, tog initiativet till att
lek och idrott erhöllo plats på
skolschemat och främjade
skarpskytterörelsen bland skolungdomen. M., som
ville göra undervisningen i slöjd och
handarbete obligatorisk i folkskolan,
ivrade för att ge lärarna utbildning i
dessa ämnen och andra praktiska
färdigheter, oeh han motionerade 1867
om införande av dylika
undervisningsmoment vid folkskoleseminarierna.
Förslaget mötte motstånd, särskilt
från religiöst håll, och motionen
avslogs, men lians planer förverkligades
senare. För samtliga ämnen infördes
fasta kursplaner, en klassindelning
vidtogs, oeh lärarantalet utökades
avsevärt. Stockholms skolväsen blev
under Mrs ledning till en förebild för
hela riket, och även i utlandet
uppmärksammades lians arbete.
Emellertid var det främst skolans yttre
former M. inriktade sig på. Hans
undervisningssystem fick en mekanisk
karaktär med alltför litet utrymme åt
lärarens personliga initiativ. Efter
tyskt mönster ingöt han i sina skolor
en fast disciplinär anda. Han
övervakade noga, att bestämmelserna
iakt-togos, och var ytterst fordrande
gentemot lärarna, samtidigt med att ban
var självrådig, dogmatisk och
formalistisk. I slutet av 1870-talet uppstod
en kraftig opposition från lärarnas
sida, och en häftig tidningspolemik
utbröt, det s. k. "Mariakriget",
uppkallat efter Maria folkskola, varvid
opponenterna hade sitt språkrör i
Nya Dagligt Allehanda, medan
Aftonbladet förde Mrs talan. År 1887
angreps M. på nytt, denna gång främst
av F. Lundgren, sedermera rektor vid
Folkskoleseminariet i Stockholm. Följ.
år avgick M. från sin
inspektörsbefattning. — M. var Sveriges
kommissarie vid avd. för
undervisningsväsendet på världsutställningen i
Philadelphia 1876. Han var även led. av kom-
mittén för utarbetande av betänkande
ang. minderårigas antagande och
användande i fabrik 1875—77 samt led.
av 1882—84 års läroverkskommitté.
Utom årsberättelser över Stockholms
folkskolor utgav M. "Svensk
språk-lära" (1856; 5:e uppl. 1S71). En stor
del av Mrs brev och efterlämnade
papper finns i K. bibi. — Ogift. K. É. L.
Meijerfeldt, ätt, som enligt
traditionen härstammar från Westfalen i
Tyskland och fordom hette Lingen von
Meyerfeld. Ättens äldste med visshet
kände stamfar, kastellanen i Riga
Johan Meijer, omnämnes 1510. En
ättling till honom i femte led,
överinspektören över Ober-1’alenska
domängodsen i Livland,
överstelöjtnanten Anders Meijer, adlades 1674 med
namnet M. Hans söner, krigaren och
ämbetsmannen Johan August M. (M.
1) och överstelöjtnanten Wolmar M.
(† 1739), upphöjdes 1705 i friherrligt
stånd. M. 1 erhöll 1714 grevlig
värdighet. Med hans yngste son,
krigaren greve Johan August M. (M. 2),
utslocknade ätten 1800. Ovannämnde
Wolmar M. erhöll 1719 grevlig
värdighet och intogs i sin brors grevebrev.
Han gick senare i rvsk tjänst ocli
blev rysk
generalfältmarskalklöjt-nant. Han slöt själv sin ättegren.
1. Meijerfeldt, J ohanAugust,
greve, krigare, ämbetsman, f. 1664 i
Livland, † 10 nov. 1749 på Sövdeborg,
Sövde skn, Malmöh. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Anders iteijer,
adlad M., och Anna Catharina Wolff. —
M. blev 1684 volontär vid
vonderPah-lens livländska kavallerireg., medföljde
de hjälptrupper, varmed Sverige
understödde Holland mot Frankrike, ocli
utnämndes 1693 till kapten vid
Hast-fers infanterireg. och 1697 till major
vid von Krassows reg. År 169S fick
ban avsked därifrån, blev 1701
överstelöjtnant och följ. år överste för
Åbo och Björneborgs kavallerireg. och
Johan August Meijerfeldt fi). Målning
(detalj) av (J. E. Schröder.
deltog i Karl Xllrs fälttåg. M.
bevistade slaget vid Kliszöw, blev 1703
chef för ett av honom värvat
dragon-reg. och utnämndes följ. år till
generalmajor av kavalleriet. 1 sept. s. å.
besegrade ban en polsk styrka vid
Posen och fördrev senare polackerna
från Thorn. M., som 1705 upphöjdes i
friherrligt stånd, anförde ofta under
fälttågen detacherade kårer vid
djärva spaningsföretag. Han deltog i det
ryska fälttåget och blev fånge efter
slaget vid Poltava men utväxlades
kort efteråt och hemsändes till
Sverige. Följ. år deltog ban i slaget vid
Hälsingborg, där ban ledde högra
flygeln, och utnämndes s. å. till
generallöjtnant och överkommendant i
Stettin. Han begav sig 1711 till Bender,
där han av konungen användes i
viktiga uppdrag i Konstantinopel, oeh
blev s. å. general av infanteriet samt
v. guvernör i Pommern. Två år senare
utnämndes ban till k. råd oeh
generalguvernör i Pommern, upphöjdes 1714
i grevligt stånd och blev 1715 kansler
för univ. i Greifswald. M. måste 1713
överlämna Stettin till fienden och
återvände efter Stralsunds fall 1715
till Sverige. År 1719 kallades ban till
kansliråd, återtog efter freden
styrelsen i Pommern och spelade under de
följ. åren en betydande roll i det
holsteinska partiet. År 1747 erhöll ban
avsked från sina befattningar ocli
tillbragte sin sista tid på sin egendom
Sövdeborg i Skåne. — M., som var
utrustad med en ovanlig kroppsstyrka,
var en tapper krigare, som aldrig gav
en sak förlorad, och ban var därtill en
skicklig ämbetsman. — Gift 1) 1707
med Anna Maria Törnflycht, † 1715;
2) 1717 med Brita Barnekow. A. Åg.
2. Meijerfeldt, JohanAug u s t,
greve, krigare, f. 4 maj 1725 i
Stralsund, † 21 april 1800 i Stockholm.
Son till M. 1. — M., som redan 1737
trädde i krigstjänst som förare vid
greve Dohnas reg., blev 1739 student i
Uppsala och s. å. kammarherre samt
utnämndes 1744 till kapten vid
Drottningens livreg. Sistn. år gick han med
kungligt tillstånd i österrikisk tjänst
och bevistade fälttågen i Böhmen och
Sachsen. Efter freden mellan
Österrike ocli Preussen 1745 sökte sig M.
till Nederländerna, där han deltog i
striderna mot Frankrike och 1747
förordnades till generaladjutant hos
prinsen av Waldeck. S. å. blev han
tillfångatagen och frigavs först efter
Aachenfreden 1748. M. utnämndes
1751 till major vid Cronhjorts reg.,
gick efter sjuåriga krigets utbrott
1756 i allierad tjänst men
återkallades följ. år, sedan Sverige förklarat
Preussen krig, och deltog 1759 som
chef för en tvsk grenadjärbataljon i
striderna kring Stralsund. Utnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>