Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Nathorst, Alfred - 4. Nathorst, John - 5. Nathurst, Carl - 6. Nathorst, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nathhorst
402
Nathorst
Spetsbergen för första gången av ett
sv. fartyg, oeh omfattande
karte-ringsarbeten samt viktiga geologiska
och även biologiska
undersökningar gjordes särskilt på Björnön och
det förut så gott som okända Kung
Karls land. Expeditionen 1899 till
n.-ö. Grönland ledde bl. a. till
upptäckten av Kung Oscars fjord och den på
Grönland förut okända viktiga
devon-formationen; ett mycket betydande
karteringsarbete utfördes av P. Dusén.
De två sistn. expeditionerna och deras
resultat äro populärt skildrade i "Två
somrar i Norra Ishavet" (1901). — N.
ägnade även en rad arbeten åt nutida
växter och djur. Särskilt böra nämnas
hans viktiga undersökningar av
Spetsbergens och Grönlands floror och deras
växtgeografiska förhållanden samt
hans delvis polemiska inlägg i frågan
om sv. växtnamn. Hans mindre
betydande zoologiska bidrag sammanhänga
mest med hans intresse för jakt, som
var förenat med ett levande sinne för
djurskyddet ("Hafva djuren rättighet
att leva?", 1907). — N. var en flitig
medarb. i dagspressen (bl. a. Nya
Dagligt Allehanda, Stockholms Dagblad
och Sv. Dagbladet), icke blott i
vetenskapliga utan även i politiska frågor;
ban var strängt konservativ, och hans
starka patriotism tog sig ofta
temperamentsfulla uttryck. — N. blev
led. av Vet. akad. 1885 samt var
hedersled, eller led. av över trettio
sv. och utländska lärda sällskap. Han
var liedersdr vid univ. i Greifswald,
Cambridge, Oslo och S:t Andrews i
Skottland. Av större utmärkelser
erhöll han bl. a. silvermedalj av
Viden-skabernes Selskab i Köpenhamn 1872,
Vegamedaljen av Sv. sällskapet för
antropologi och geografi 1900,
guldmedaljen Prix de la Roquette av
Societé de géographie i Paris 1901,
Lyellmedaljen av Geological Society
i London 1904 och Wahlbergska
minnesmedaljen i guld av Vet. akad. 1012.
— Gift 1878 med Amy Rafaela (Ella)
Windahl. — Litt.: T. G. Halle, "A. G.
N. En minnesteckning" (med
bibliografi; Geol. fören:s förliandl. 1921).
T. G. H.
4. Nathorst, Jolin Louis,
jordbrukslärare, f. 26 juni 1S60 på
Dagsholm i ödeborgs skn, Dalsland, † 11
dec. 1943 i Stockholm. Bror till N. 3.
—• N. genomgick Alnarps
lantbruks-inst. 18S0—S2 och var förste lärare vid
lantbruks- och lantmannaskolor i
Skåne och Blekinge 1882—S9 samt
föreståndare för Norra Kalmar läns
lantbruksskola 1889—1902 och för
Malmöh. läns lantbruksskola 1902—
12. Han var 1913—28 lärare i
jordbrukslära vid Ultuna lantbruksinst.,
1912—31 lärare i detta och andra
ämnen vid lantmäteriundervisningens
Carl Natliurst.
kulturtekn. kurs och 1914—39 lärare i
jordbruksekonomi vid Skogsinst. (från
1915 Skogshögskolan). Med understöd
av statsmedel gjorde N. en studieresa
till England och Irland 1887, och på
K. M:ts uppdrag undersökte han i
Tyskland 1911 möjligheterna för ökad
export av sv. jordbruksprodukter dit.
Han utgav bl. a. "Lärobok i
fårskötsel" (1912, på uppdrag av
Lantbruks-alcad.), "Om potatis" (1-915, tills, med
J. Green m. fi.) och "Får, getter ocli
kaniner" (1916), varjämte han
medarbetade i uppslagsverk och
fackpressen. N. togs även i anspråk av Malmöh.
läns samt Stockholms läns och stads
hushållningssällskap; han erhöll det
senares mindre guldmedalj 1928. —•
Gift 1893 med Anna Hultman. S. L.
5. Nathurst (Nathorst), Carl
Evert, polisofficer, f. 20 juni 1861 på
Dagsholm, ödeborgs skn, Dalsland,
† i början av febr. 1945 i Manila,
Filippinerna. Bror till N. 3 och N. 4. —
N. reste som ung till Skottland för att
studera jordbruk men begav sig 1882
till Förenta staterna, där han till
en början hade anställning som järn-
vägsarbetare. När spansk-amerikanska
kriget bröt ut 1898, antogs lian som
volontär i The 13th Minnesota
Volun-teer Infantry och deltog med
utmärkelse i striderna på Filippinerna. Hans
reg. återvände 1899 till Förenta
staterna, men N. stannade kvar och slog
sig på guldgräveri på ön Luzon. Tills,
med ett par kamrater lyckades han
vinna fram guld för 13 000 dollars ur
en flod. De satsade pengarna på ett
nytt vaskningsföretag men
misslyckades. N. blev åter militär och var bl. a.
med om att slå ned ett uppror på
Tahiti. År 1901 utnämndes lian till andre
löjtnant i polisväsendet i Manila, där
han blev en av de ledande vid
organiserandet av Förenta staternas
gendarmen. Han gjorde under dessa år en
god insats i pacificeringsarbetet och
organiserade 1906—07 fälttåget mot
de fruktade huvudjägarstammarna på
öarna. År 1927 blev han chef för
poliskåren på Filippinerna med
brigadgenerals rang; 1932 lämnade han aktiv
tjänst. Som pensionerad levde N. i
Manila. När japanerna ockuperade
Filippinerna 1942, kom lian i japansk
fångenskap. Han innebrändes tills, med
sin hustru ocli dotter i fångbaracken,
när japanerna efter den amerikanska
landstigningen 1945 satte eld på
staden. — N. donerade etnografiska
samlingar till sv. museer. — Gift 1919
med Lillian Gwinne Trego. D. M. W.
6. Nathorst, Harry Johan
Hjalmar, bergsvetenskapsman, f. 22 febr.
18S2 i Stockholm, † IS aug. 1938
därstädes. Son till N. 3. -— N. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1900, blev
s. å. elev vid Tekn. högskolan och
utexaminerades som bergsingenjör 1905.
S. å. antogs lian till e. o. tjänsteman
på Kommerskollegii bergsbyrå, och
1905—06 utförde han geologiska och
magnetiska arbeten i Kiruna för
Luos-savaara-Kiirunavaara ab. År 1906
anställdes lian vid ab. Gellivare
malmfält i Malmberget som gruvmätare,
blev där andre gruvingenjör 1907 ocli
var ingenjör även för de
gruvmekanis-ka anläggningarna och
sovringsverken 1908—13. Från 1913 var N.
Jernkontorets gruvingenjör, och dessutom
var lian verkst. dir. för Margretelunds
fältspatgruvor (Margretelunds gruv
ab.) 1916—27 och för ab. Bergsbyrån
i Stockholm 1918—23. — N:s
bergsvetenskapliga forskning stod i det
allra närmaste samband med hans
praktiska verksamhet och berörde bl.
a. anriknings-, borrnings- och
trans-portproblemen. Särskilt märkas lians
insatser på den elektriska
malmlet-ningens område. Han införde där tills,
med bergsingenjör Hans Lundberg
1918 de s. k. linjeelektroderna,
varigenom den elektriska
malmletningsme-toden bragtes till en för praktiskt ar-
Harry Nathorst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
