- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
503

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordenskiöld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordenskiöld

503

Nordenskiöld

Europafilms räkning; lian visade sig
därvid väl behärska även färgfilmens
teknik. — Gift 1916—39 med Anna
Fritze Sonja Kramer. B. O. V.

22. Nordenskiöld, Bengt
Gustafsson, flygofficer, f. 6 sept. 1891 i
Sundsvall. Bror till N. 21. — N., som
1906—OS var sjökadett, blev efter
studentex. i Lund 1910
officersvolon-tär vid Svea livgarde, där han 1912
utnämndes till underlöjtnant och
1916 till löjtnant. Han genomgick
1921—23 Krigshögskolan och var
1924—27 aspirant vid Generalstaben,
blev sistn. är kapten i reg. och 1928
vid Generalstaben, tjänstgjorde under
de följ. åren i olika högre staber, bl. a.
vid Generalstabens huvudstation oeh
1931—33 i Fjärde arméfördelningens
stab, samt utnämndes 1934 till major
i Generalstaben. Ären 1933—34 var
lian lärare i taktik vid
Krigshögskolan. N., som 1931 utbildades till
flyg-spanare och 1934—36 till fältflygare,
utnämndes i samband med den 1936
beslutade utvidgningen av flygvapnet
till överstelöjtnant i denna vapengren
och chef för Flygstaben. År 1937
befordrades han till överste vid
flygvapnet ocli 1941 till generalmajor; han
blev därmed Sveriges yngste general.
Jämsides med befattningen som
flyg-stabschef beklädde lian även tjänsten
som clief för flygeskadern, d. v. s.
huvuddelen av våra dåv.
flygstridskrafter. Det var i första hand N:s
organisatoriska insatser där, som ledde
till, att han 1942 blev chef för
flygvapnet och flygförvaltningen. Med
energi och framgång har han på denna
post lett det sv. flygvapnet under dess
genombrottsår. Han utnämndes 1942
till generallöjtnant. Efter 1936 har
lian vid olika tillfällen studerat
militära fl3’gförliållanden i bl. a.
Tyskland, Italien, England och Förenta
staterna. N. var v. ordf. i Aeroklubben
1937—47. Han blev 1936 led. av
Krigs-vet, akad. — Gift 1) 1916—34 med

Dagmar Werner; 2) 1934 med
Marie-Louise Elsa Eva Hanna Augusta
Lam-bert-Meuller. A. Åg.

Nordenson, Carl August,
järnvägstjänsteman, idrottsledare, f. 3
okt. 1871 i Millesviks skn, Värml.
län. Föräldrar: lantbrukaren Olof
Peter N. och Johanna Persson. — X.
blev elev vid Statens järnvägar (SJ)
1888, kontorsskrivare 1893 och
notarie 1898 samt var sekr. i Järnvägsstyr.
1920—37. Han var 1916—28 och 19*31
—37 led. av riksvärderingsnämnden.
X. liar innehaft uppdrag inom SJ:s
personalorganisationer samt deltagit i
offentliga utredningar. — Som ung var
X. en av landets främsta gymnaster
och tennisspelare. Han erövrade andra
pris i tävlingen om Kungens kanna
1901 och 1903 samt var 1906—07 sekr.
i Sv. lawntennisförb. Han var en av
stiftarna av Fören. för
skidlöpningens främjande i Sverige 1892 och led.
av dess styr. 1895—1942 samt led. av
Sv. skidförb:s styr. 1917—27. Han
var även en uppskattad backdomare,
medverkade vid anläggandet av
Fiskartorpsbacken i Stockholm samt tog
1926 initiativet till Sv. skidmuseet.
Han har sedan 1925 utfört ett stort
arbete för skolungdomens
skidtävlingar och fjällfärder och för inrättande
av instruktörskurser i skidlöpning för
lärare och lärarinnor. I
Internationella skidkommissionen var han v.
president 1922—24 och i
Internationella skidförb. generalsekr. 1924—26.
Han var 1895—1907 red. för
Skid-främjandets årsbok "På skidor" och
är sedan 1924 åter dess huvudred. Han
har även medarbetat i dagspressen och
idrottspublikationer. — Gift 1912
med Thyra Sofia Carlsson. K. E. L.

Nordenson, släkt från Nordanberg
i Lockne skn i Jämtland. Äldste
kände stamfadern, fältväbeln och
kronolänsmannen Jonas Olofsson Nord (f.
1761, † 1S35), liade tre söner, som
blevo präster och antogo släktnamnet
X. Yngst bland dessa var prästen Erik
Jonas X. (X. 1), från vilken alla nu
levande medl. av släkten härstamma.
En son till honom, ögonläkaren Erik
X. (X. 2), blev far till ögonläkaren
Wilhelm N. (X. 3) ocli kemisten,
industrimannen och politikern Harald
X. (N. 4).

1. Nordenson, Erik Jonas,
präst, f. 2 juli 1805 i Lockne skn,
Jämtland, † 2 juli 1887 i
Munktorps skn, Västmanl. län. Föräldrar:
fältväbeln och kronolänsmannen
Jonas Olofsson ~Nord och Anna
Persdotter. — Efter studier vid
Härnösands gymnasium blev N. student i
Uppsala 1827. Han prästvigdes 1829,
utsågs till huspredikant lios
ryttmästaren von Schnell på Årsta utanför
Stockholm och blev 1833 fil. dr vid

Uppsala univ. Efter några år som
lärare vid Hillska skolan å Barnängen
i Stockholm var lian 1834—47 lärare
vid Xya elementarskolan därstädes.
År 1837 blev lian e. o. hovpredikant
ooh följ. år predikant vid
Borgerskapets änkehus. Han blev v. pastor vid
Hovförs. 1843, hovpredikant och
pastor vid Hovförs. 1845 samt kaplan vid
K. M:ts orden följ. år. År 1847
tillträdde han Lovö pastorat, var
överhovpredikant 1849—63 och
utnämndes 1859 till kyrkoherde i Munktorp i
Västerås stift. Han blev teol. dr 1860
och var kontraktsprost 1862—78. —
X. hade ett livligt intresse för inre ocli
yttre mission. Han översatte Stegers
missionshistoria (1843), var sv.
ombud vid ett stort internationellt
nykterhetsmöte i Berlin 1845 och
arbetade som medl. av Sv.
missionssällskapet och av flera sällskap för
religiös folkupplysning. N. var en
uppburen predikant ; 1845—48 utgav lian
"En årgång högmessopredikningar"
(tre bd). — Gift 1) 183S—50 med
Karolina Vilhelmina Samuelsson; 2)
1854 med Jenny Adolfina Fridkulla
Kindeblad. G. C.

2. Nordenson, Erik Wilhelm,
ögonläkare, f. 12 maj 1847 i Lovö
skn, Stockholms län, † 7 febr. 1919 i
Stockholm. Son till X. 1 i lians första
gifte. — X. inskrevs som student
1863 och blev med. kand. 1874 ocli
med. lic. 1878, allt i Uppsala, samt
efter disp. vid Karol. inst. 1886 med.
dr i Uppsala s. å. Efter olika
förordnanden i Stockholm var ban 1881—
82 bitr. dir. vid Sorbonnes
oftalmolo-giska laboratorium i Paris och
studerade 1883—87 bl. a. oftalmologi i
Göttingen. Hemkommen blev han 1888
docent i oftalmiatrik vid Karol. inst.
men tog 1891 avsked,, då lian 1889 —
trots masspetitioner från hundratals
sv. läkare —- blivit förbigången vid
tillsättandet av professuren i ämnet
där. Han var sedan praktiserande lä-

Bengt Nordenskiöld.

Erik Nordenson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free