- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
2

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Packet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paijkull

2

Paijkull

Göran Paijkull. Målning (detalj) av okänd
konstnär 1G50.

s. längorna hans verk, liksom
ut-språnget i v. och de fyra
hörnrund-larna. Även de storslagna
befästningarna med bastioner av italiensk typ
anlades av P. Vid Kalmar slott
efterträdde lian snart brodern som
byggnadsledare, och anläggningen kan i
sin helhet betraktas som P:s verk,
med längor som livas av gavlar och
tunga torn med spiror. Gårdsfasaden
pryddes av P. med kvadermålning,
och efter hans ritningar ha även
utförts de praktfulla
huggstensportaler-na och den berömda slottsbrunnen.
Under P:s tid tillkommo vidare de
förnämsta rumsinredningar från
Vasatiden, som bevarats till våra dagar:
Kutsalens panel och Gyllene salens
tak. P. utförde även
befästningsanläggningar för Kalmar stad. M. L—n.

Paijkull, von Paykull, ätter,
härstammande från Estland, där den
äldste kände stamfadern Claes P. 1424
var mannrichter i Oberpahlen. En
ättling till honom i sjätte led var Jürgen
P. till Innis och Türpsal i Keels skn,
som levde vid början av 1600-talet.
Dennes son, riksrådet Göran P. (P. 1),
upphöjdes 1651 i friherrligt stånd.
Med hans son, ryttmästaren vid
Liv-reg. till häst, kammarherren friherre
Gustaf Carl P. (f. 1653, † 1676),
utdog den frilierrliga ätten P. — P. l:s
bror Johan Fredrik P. till Türpsal,
som vid mitten av 1600-talet var
manngericlitsbeisitzer, blev farfar till
kusinerna kaptenen vid Nylands
in-fanterireg. Johan Fredrik P. (f. 1692,
† 1718) och sachsiske generalen Otto
Arnold P. (P. 2). En son till den förre
var majoren Carl Fredrik P. (f. 1719,
† 1789), som 1756 naturaliserades som
sv. adelsman. Hans son,
hovmarskalken Gustaf P. (P. 3), upphöjdes ISIS i
friherrligt stånd under namnet von
Pavkull. En sonson till P. 3 var
docenten Wilhelm P. (P. 4).

1. Paijkull (Paykull), Göran,
friherre, krigare, riksråd, f. 2 maj 1605 i
Reval, † 1 febr. 1657 i Stockholm.
Föräldrar: godsägaren Jurgen P. och
Margareta von Treyden. — P. var 1622
ryttare vid Jacob De la Gardies
livkompani och deltog i polska kriget, varvid
lian tillfångatogs av fienden. Lösgiven
1626 utnämndes han till fänrik vid
Gustaf Horns reg. i Savolaks. Han var
1635 major vid Savolaks reg., blev
överstelöjtnant vid G. O. Stenbocks
kombinerade sv. infanterireg. 1636 och
vid Kronobergs reg. följ. år samt 1639
överste för ett värvat infanterireg. P.
deltog i Banérs och Torstensons fälttåg,
sårades svårt i slaget vid Wolfenbüttel
1641 och blev följ. år efter erövringen
av Olmütz kommendant i denna stad.
Där utstod han en långvarig belägring
av de kejserliga oeh visade därvid
många prov på tapperhet och
förslagenhet, samtidigt som han med hård
hand upprätthöll ordning och
krigstukt i staden. År 1647 utnämndes han
till generalmajor av infanteriet. Han
blev 1648 sv. guvernör i Erfurt, deltog
i stormningen och erövringen av Prag
och utnämndes s. å. till
överkommendant i Franken. Efter hemkomsten
blev lian 1651 krigsråd och
generallöjtnant samt upphöjdes vid
drottningens kröning s. å. i friherrligt
stånd. Han utnämndes 1653 till
guvernör i Wismar, kallades 1654 till
riksråd och var ända till sin död
Gustaf Horns förnämste medhjälpare i
Krigskollegium. — Gift 1652 med
friherrinnan Sigrid Horn af Åminne.

A. Äg.

2. Paijkull (Paykull), Otto
År-no l d, krigare, alkemist, f. troligen
1662 i Livland, † 4 febr. 1707 i
Stockholm. Föräldrarnas namn äro icke
kända. Brorsons son till P. 1. — P.
föddes som sv. medborgare men kom
redan femtonårig i sachsisk tjänst
som page vid det sachsiska hovet,
varifrån lian så småningom övergick till
det kurfurstliga gardet. Efter ett
kortare gästspel i fransk tjänst återvände
P. till Sachsen och blev småningom
överste. Efter att 1692 lia sålt sina
gods i Livland lämnade han den
sachsiska krigstjänsten och köpte 1694 ett
gods i Brandenburg. Strax före det
stora nordiska krigets utbrott kom
P. att förmedla Patkuls förbindelser
med August II, och påverkad av
Pat-kul inträdde lian 1699 åter i aktiv
tjänst och erhöll generalmajors rang.
Han fick befälet över de styrkor, som
vid årsskiftet 1699—1700 skulle
angripa Riga och därmed inleda
Livlands erövring; ett anfall i febr. 1700
avvärjdes av den gamle Dahlbergh.
S. å. utnämndes P. av August II till
generallöjtnant, och deltog därefter i
slaget viil Düna mot Karl XII 1701.

I dec. följ. år dömdes P. av Svea
hovrätt till döden in contumaciam, då han
icke efterkommit en av Karl XII 1700
utfärdad förordning, vilken vid
dödsstraff ålade livländare i utländska
arméer att inställa sig i sv. tjänst.
Enligt sv. uppfattning var P. att
betrakta som sv. medborgare trots sin
långa bortovaro från Livland och trots
att fadern icke svurit sv. trohetsed.
P. drog sig efter detta ånyo tillbaka
från krigstjänsten men förmåddes
1705 att återinträda. Som chef för en
sachsisk kavalleristyrka på omkr.
5 000 man blev han jämte andra
polska styrkor i juli 1705 i närheten av
Warszawa slagen och tillfångatagen
av en sv. styrka, då lian försökte
hindra Stanislaus’ kröning. År 1706
sändes P. till Stockholm, där ny
rättegång föranstaltades mot honom.
Sedan saken dragits inför Karl XII av
en tveksam domstol, dömdes han ånyo
till döden. Domens verkställighet
uppsköts emellertid, då P., som tidigare
långa perioder sysslat med alkemi,
påstod, att han löst hemligheten med
att tillverka guld och lovade att
leverera 100 000 rdr guld om året till sv.
staten, om lian bleve benådad. Inför
en tillsatt spec. kommission fick han
förevisa sin konst, ocli t. o. m. Urban
Hjärne var intresserad av de
uppnådda resultaten. Förböner och
anhållan om nåd, bl. a. understödda av
änkedrottningen, avgingo till Karl
XII men avslogos. P. avrättades i
Stockholm. — Gift 1686 med
(förnamn okänt) Minkowitz. — Litt.: O.
Sjögren i Hist. tidskr. 1881. G. F.

3. Paykull, Gustaf von, till
1818 Paykull, friherre, författare,
zoolog, f. 21 aug. 1757 i Stockholm,
† 28 jan. 1826 på Vallox-Säby i
Ös-tuna skn, Stockholms län. Föräldrar:
majoren Carl Fredrik Paykull ocli
Beata Charlotta Simnting. Kusins

Gustaf von Paykull. Målning av J. Haagen
efter P. Krafft d. y. 1808
(Vetenskapsakademien).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free