Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmgren, Nils - Palmgren, Olof - Palmgren, Valfrid, språkforskare, bibliotekarie, pedagog, se Munch-Petersen, bd 5 s. 342 - 1. Palmgren, Karl Edvard - 2. Palmgren, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmgren
23
Palmqvist
Nils Palmgren,
Malmsten. — Efter mogenhetsex. i
Härnösand 1909 blev P. fil. mag. i
Uppsala 1916. Från 1923 studerade lian vid
Stockholms högskola, där han blev fil.
lic. 1927 och fil. dr 1934. Han var
lärare vid Sigtunastiftelsens folkhögskola
1917—20, 1923—26, 1932—34 och
1935—36 samt vid Birkagårdens
folkhögskola i Stockholm 1927—33. Åren
1926—34 var han amanuens vid
Östasiatiska samlingarna, vilkas
uppställning han utförde 1928—32, och
sedan 1931 är han intendent för
kronprinsens Kinasamling; 1934—35
gjorde han en forskningsresa till Kina,
•Tapan och Korea. Sin verksamhet som
konstkritiker började han i
Afton-tidn. 1917—20, varefter lian fortsatte
i Folkets Dagblad Politiken 1923—24,
i Nya Politiken 1925—26 oeh i
Social-Demokraten 1926. Sedan 1933 är han
ord. konstanmälare i Aftonbladet.
Han liar publicerat en rad
konsthistoriska arbeten, vilka behandla dels
östasiatisk konst, dels konst och
konstförhållanden i det nutida Sverige:
"Svenska insatser i östasiens
konsthistoria och arkeologi" (1928), "Kansu
Mortuary Urns of the Pan Shan and
Ma Chang Groups" (drsavh. 1934),
"Konstskojare" (tills, med H.
östlund, 1944) och översikten i "Nutida
svenskt måleri" (ny följd, 1944) samt
monografier över H. Osslund (tills,
med H. Granberg, 1937), Leander
Engström (1939) och E. Jolin (1947).
Dessutom liar han utgett
diktsamlingen "Tro och ångest" (1932). — P.
var led. av Sigtuna stadsfullmäktige
1917—20 (v. ordf. 1917—IS) och är
v. ordf. i Handarbetets vänner sedan
1942. — Gift 1) 1914—24 med Anna
Lindberg-, 2) 1927—45 med Gertrud
Meyer-, 3) 1946 med Märta
Tliarré-Sjöberg. Th. N.
Palmgren, O lof, lantbrukare,
predikant, f. 18 juli 1783 i överluleå skn,
Norrb. län, †14 juli 1S14 i Nätra skn,
Ångermanland. Föräldrar: bonden
Olof Persson och Stina Johansdotter.
■— P. övertog vid sjutton års ålder
fädernegården i Svartbyn i
Norrbotten. Under påverkan av Luthers
skrifter och av den s. k. nyläsarrörelsen
inom Piteå landsförs. genomgick han
vid samma tid en omvändelse, varefter
lian började predika såväl i hembyn
som i andra byar. Anklagad av
kyrkoherden i förs. för brott mot
konven-tikelplakatet förhördes han 1812 både
av domkapitlet och inför
häradsrätten, som dömde honom till böter för
att ha uppträtt vid olovliga
sammankomster och talat förklenande om
prästerskapet. Efter enskild
undervisning i hemorten och från 1813 i
Stockholm blev P. följ. år student i
Uppsala och inskrevs vid det av Samuel
ödmann ledda prästseminariet där.
P. synes ha vunnit ödmanns
förtroende ocli fick flera gånger predika i
domkyrkan. Angripen av lungsot
avbröt han studierna för att bege sig till
hemorten men avled under resan. —■
P:s uppträdande vid förhören och
hans framgångsrika studier vittna om
stor begåvning. Hans förkunnelse
innebar ett återvändande till Luther
under kritik av den gängse
moralismen; nåden oeh tron betonades i
stället för gärningarna. Under sitt sista
levnadsår synes han under påverkan
av ödmann även ha närmat sig den
kyrkliga förkunnelsen. Han utgav
1813 en ny uppl. av Luthers
"Förklaring över Galaterbrevet". — Gift 1803
med Brita Stina Pehrsdotter. — Litt.:
C. J. E. Hasselberg, "O. P. och
läseriet i Luleå skn 1810—1815" (1936);
A. Nordberg, "O. P., en norrbottnisk
läsarechef" (s. å.). T. M.
Palmgren, Valfrid,
språkforskare, bibliotekarie, pedagog, se
Munch-Petersen, bd 5 s. 342.
1. Palmgren, Karl Edvard
Abraham Henning, pedagog, f. 28 april
1840 i Vrigstads skn, Jönköp. län, †
7 febr. 1910 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Magnus P. och Carolina
Elisabet Almen. — P. blev student i
Lund 1861 och var sedan under
närmare tio år lärare i landsorten. År
1871 kom han till Stockholm ocli blev
följ. år föreståndare för Mosaiska
förs:s skola. P. grundade 1876
Palmgrenska samskolan och var till 1907
dess rektor. — Redan som
föreståndare för Mosaiska förs: s skola
genomförde P. en av sina ledande
pedagogiska idéer: att låta slöjd av olika
slag, ss. snickeri, papparbeten och
sömnad omväxla med läsarbetet.
Genom att Palmgrenska samskolan från
början endast var en praktisk
arbetsskola och först 1886 utbildades
till ett fullständigt realläroverk för
båda könen, kunde P. även utan en
Karl Edvard Palmgren.
alltför vidlyftig diskussion på ett
smidigt sätt införa samskolan i
Sverige, den första i sitt slag. Inom
denna skola fortsatte han sitt arbete
efter samma linjer som förut.
Språkundervisningen sökte han göra mera
levande genom att låta eleverna tala
och även sjunga på främmande språk
samt genom att ordna föreläsningar
och kurser av infödda lärare. Vidare
tillämpades en viss valfrihet i
läsäm-nen för att i så stor utsträckning som
möjligt ta hänsyn till elevernas
individuella läggning. Palmgrenska
samskolan fick dimissionsrätt för
mogenhetsex. 1S88 och för realskoleex. 190S.
År 18S0 förenades ett
slöjdseminarium med skolan. P. utgav flera
pedagogiska skrifter. — Gift 1S75 med Ida
Teresia Pohl. — Litt.: "Palmgrenska
samskolan 1876—1901" (minnen
samlade och utg. av H. Lindegren, 1901;
innehåller ävenP:s pedagogiska
skrifter). Å.N.
2. Palmgren, Sven Magnus
Ludvig Fritjof, präst, arkeolog, f. 28
mars 1844 i Vrigstads skn, Jönköp.
län, † 30 juni 1915 i Nottebäcks skn,
Kronob. län. Bror till P. 1. — Efter
studier vid Växjö läroverk blev P.
1863 student i Uppsala, där han
avlade teoretisk och praktisk teologisk
ex. 1866. Han prästvigdes 1S67, var
komminister i Tannåker, Jönköp. län,
1878—81 och i Ekeberga, Kronob. län,
1881—98 samt kyrkoherde i
Notte-bäck-Granhults pastorat i Kronob. län
från 1898. — P. ägnade sig med
förkärlek åt fornforskning oeh företog
arkeologiska undersökningar, varav
åtskilligt offentliggjordes genom
uppsatser i Sv. fornminnesfören:s tidskr.,
bl. a. "Fornlämningar i Västbo och
östbo härad" (1875, 1881), ’"Minnen
från stenåldern i Småland" (187S)
och "Fornlämningar i Finnveden"
(1880). P. ägde stora samlingar
antikviteter, bl. a. det enda kända ex. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
