Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peterson, Adolph - Peterson, Adrian - Peterson, Andrew - Peterson, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peterson-Berger
77
Peterson-Berger
New York. Han uppfann 1879 en
mattställning, på vilken han erhöll
patent och som gjorde honom till en
förmögen man. Från 1889 var han
bosatt i Landsdowne utanför
Philadelphia, ett distrikt med stora
mattfabriker. — P. anslöt sig 1872 till
IOGT och stiftade följ. år den första
sv. godtemplarlogen i Amerika. Han
erhöll 1878 ordenschefens uppdrag att
söka införa Godtemplarorden i
Skandinavien och korresponderade i detta
syfte med åtskilliga framstående
nykterhetsmän i Sverige och Norge.
Verket kröntes också med framgång, men
mycken strid vållades genom att Olof
Bergström, som införde orden i
Sverige, vägrade erkänna P. som sin
förman. P. fortsatte sin agitation bland
svenskarna i Amerika och utgav 1878
—S3 Monitoren, tidskr. för nykterhet
och sedlighet. Då ban planerade att
bilda en särskild skandinavisk
storloge i Amerika, mötte detta emellertid
motstånd hos högsta ordensledningen,
varför i stället en fristående
Templar-orden (TO) med P. som chef
konstituerades 1883. Den nya orden, som avvek
från IOGT genom ett enklare
ceremoniet, överfördes redan följ. år till
Sverige, där den senare under bl. a.
O. G. Ekmans ledning vann en stor
utbredning. — Ss. god talare, sångare
och deklamatör var P. en synnerligen
framgångsrik agitator; understundom
uppträdde han även som religiös
predikant. Hela sitt liv förblev lian
verksam för nykterhetssaken och kvarstod
inom TO som "förre ordenschef". —
Gift 1875 med Eva Cecilia Carlsson.
S. Sw.
Peterson, Adrian Crispin,
arkitekt, f. 2 aug. 1835 i Grava skn,
Värml. län, † 16 aug. 1912 i
Göteborg. Föräldrar: torparen Petter
Pettersson och Maria Christoffersdotter.
— P. studerade vid Chalmers
slöjdskola, där han 1858 avlade ex., och
ss. elev till Scholander vid
Konst-akad. i Stockholm 1861—66. Ären
1866—1904 var lian arkitekt i
över-intendentsämbetet. Fr. o. m. 1872
vistades P. som praktiserande arkitekt i
Göteborg, där han även tillhörde
stadsfullmäktige och
byggnadsnämnden samt 1874—1906 var led. av styr.
för Slöjdfören:s skola. — P. var
framför allt kyrkoarkitekt. Han har i
landsorten uppfört ett fyrtiotal
kyrkor, bl. a, i Balingsta, Uppland (1872)
och Lysekils nya kyrka (1901). Ett
flertal äldre landskyrkor
restaurerades genom P:s försorg. Bland profana
byggnader, som uppförts efter hans
ritningar, må nämnas Hälsingborgs
teater, gamla Handelsinst. i Göteborg,
stiftelsen för pauvres honteux
därstädes samt Högre allm. läroverket i
Uppsala. — Åren 18S6—91 var P. led.
av Konstnärsförb. — Gift 1864 med
Hilda Josefina Lundberg. M. L—n.
Peterson, Anders (Andrew),
far-mare, dagboksförfattare, f. 20 okt.
1818 i Sjöarp, Västra Ryds skn,
östergötl. län, † 31 mars 1898 i Waconia,
Minnesota, Förenta staterna.
Föräldrar: arrendatorn Peter Jonasson ocli
Ingrid Samuelsdotter. — P., som
arbetat i faderns lantbruk, emigrerade
till Förenta staterna 1850. År 1853
var lian bosatt i Burlington, Iowa,
där lian anslöt sig till den lilla grupp
sv. baptister, vars ledare var f. d.
sjömannen Fredrik Olaus Nilsson (bd 5
s. 441). Flertalet församlingsmedl.,
däribland P„ lämnade 1855 Iowa ocli
slog sig ned i Minnesota, där de i
Waconia, Carver County, grundade
en ny koloni. P. blev denna kolonis
främste medl. och i realiteten dess
ledare. Med nybyggarens hela energi
och niångkunnighet lyckades han
uppnå välstånd. Av de 160 acres jord,
vilka lian 1855 erhöll som "homestead",
skapade lian en farm, som nu anses
som en av de förnämsta i Carver
County. — I en dagbok, som rymmer
fyrtiofyra års dagliga anteckningar
(1854—1S98), har P. med konkretion
och exakthet givit en skildring av sitt
nybyggarliv. Dagboken, som förvaras
i Minnesota Historical Societv
Lib-rary i S:t Paul, omfattar tio band
med tills. 3 000 stora, handskrivna
sidor. Den är huvudsakligen skriven
på östgötsk dialekt, uppblandad med
sv.-amerikanska ord. Där beröras alla
de förhållanden, under vilka
mellanvästerns pionjärer levde: sådd och
skörd, fläsk- och sädespriser, odlarens
mödor, hans andliga liv, fyra
decenniers växlande konjunkturer. Som
tidsbild och miljöskildring liar den
stort värde, och den är den rikaste
hittills kända källan för kännedomen
om den jordbrukande sv.
befolkningens liv och bosättning i Nordamerika.
I kortare utdrag är dagboken
publicerad i Sv.-amerikanska inst:s i
Minneapolis årsbok 1945. — Gift omkr.
1856 med en sv. emigrant Elsa
(tillnamn okänt). V. M.
Peterson, Ernst Robert August.
litteraturhistoriker, skolman, f. 17
jan. 1895 i Varberg. Föräldrar:
telegrafkommissarien Carl-Axel Ludvig
I’, och Hilda Annette Rosdahl. — P.
avlade studentex. 1913 i Göteborg och
blev fil. kand. 1917, fil. mag. 1922, fil.
lic. 1927 och fil. dr 1929, allt vid
Göteborgs högskola, där han 1929—36 var
docent i litteraturhistoria. Efter att
ha varit vik. adjunkt vid ett flertal
läroverk var P. sv. lektor vid univ. i
Kiel 1925—30, vik. adjunkt vid
Göteborgs latinläroverk 1931—33 samt
lektor i modersmålet och tyska i
Vänersborg 1933—47. Sedan sistn. år är
ban lektor i modersmålet vid Vasa
läroverk i Göteborg. P. liar utom
lektorsförordnandet i Tyskland företagit
studieresor till England, Holland och
Förenta staterna. Han liar varit
verksam i Vänersborgs brottarklubb.
— P. liar i sin drsavh. "Studier i
svenska skoldramat" (1929) granskat
motiv och förebilder till den tidiga
sv. 1600-talsdramatiken
(Asterophe-rus, Rondeletius, Catonius). Stundom
liar lians nit fört honom väl långt i
påvisande av dessa förf:s beroende
ax-antika och samtida mästare, men i
sin helhet är avh. ett noggrant ocli
förtjänstfullt arbete. Sin stora insats
inom litteraturhistorien har P.
emellertid utfört med sin forskning
rörande Birger Sjöberg. Efter en rad mindre
arbeten, bl. a. "Sammanhanget i
Birger Sjöbergs diktning" (i Vänersborgs
söners gilles årsskrift 1936) och
"Vänersborg i Birger Sjöbergs diktning"
August Peterson.
(1940), kom 1944 den stora
monografin "Birger Sjöberg den okände".
P. liar där ur det av honom själv
samlade biografiska materialet givit en
initierat beriktigande och mänskligt
gripande bild av diktaren. Verket
måste betecknas som en av våra bästa
diktarmonografier. Tills, med Ernst
Norlind har lian utgivit postuma
dikter av Sjöberg i samlingen
"Minnen från jorden" (1940). P. har också
ägnat sig åt en annan västsv. förf.,
Nils Hasselskog, över vilken han
skrivit en studie (tr. i Sv.
Litteraturtid-skr. 1946) och en levnadsteckning
"N. H.. Grönköpings diktare och
tänkare" (1948). Han har författat
ytterligare ett antal litteraturhistoriska
uppsatser, bl. a. om Holberg, samt
artiklar i skolfrågor. P. medverkade som
idrottssakkunnig i W. Hammenliögs
roman "Olle brottaren" (1944). —
Gift 1933 med fil. mag. Märta Emilia
Lönnroth. Lt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
