- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
105

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petterkvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Petterkvist

105

Petterson

Föräldrar: direktören Hugo Richard
P. och Augusta Tryselius. — Efter
läroverksstudier i Göteborg och
Stockholm innehade P. kontorsanställning
i Stockholm 1895—97. Sistn. år
övergick han till teatern och debuterade
hos Wilhelm Rydberg. Han tillhörde
Ranfts teatrar under skilda perioder
1898—191S och var dessemellan
engagerad vid olika teatrar och sällskap;
bl. a. tillhörde han Dramatiska
teatern 1907—08 och Folkteatern i
Göteborg 190S—11. Han odlade särskilt
sin talang som komisk skådespelare
och hade många framgångar inom
farsen och lustspelet. P. kom tidigt i
kontakt med filmen och medverkade från
1913 i åtskilliga av ab. Sv.
biograf-teaterns filmlustspel i Sjöströms ocli
Stillers regi. År 1921 startade lian
Petscliler-Film, där han verkade som
förf., regissör och skådespelare. Detta
företag gjorde den första inspelningen
av "Värmlänningarna" och
producerade vidare filmfarser ss.
"Luffar-Petter" (där Greta Garbo debuterade
som filmskådespelerska) och ’’Hin och
smålänningen". Petschler-Film
upphörde med sin verksamhet 1932,
varefter P. var verksam som
skådespelare vid olika filmbolag, mest i
farsuppgifter. Från 1919 bedrev han
också filmpedagogisk verksamhet. — Gift
1938 med Ragnhild Eufrosyne
Charlotta Broberg. H. U.

Petterkvist, Lovisa, pseud. för
Agrell, Alfhild.

Pettersén, Alexis, sjöofficer, se
2. Rosensvärd, s. 365.

Petterson, se även Peterson,
Petersson, Pettersson.

Petterson, Alfred, boktryckare,
se s. 106.

Petterson, Axel, kirurg, se s. 107.

Petterson, Carl Edvin,
maskintekniker, f. 10 febr. 1S65 i S:t
Petersburg, † 10 okt. 1917 i Göteborg.
Föräldrar: mekanikern vid ryska flottans
verkstäder Carl Petter Pettersson och
Amalia Mathilda Svensson. — Efter

mogenhetsex. i Kronstadt 1882
genomgick P. Tekn. högskolan i
Stockholm 1883—S6. Han var anställd vid
Kockums mekaniska verkstäder i
Malmö 1886—89 och vid Palmers Iron
& Shipbuilding Co. Ltd i Jarrow ön
Tyne, England, 1889—92. Från 1892
till sin död var han delägare i
ingenjörsbyrån Johnson & Petterson i
Göteborg, som han etablerade tills, med
fartygskonstruktören Jolin Johnson.
Samtidigt var lian 1895—1902 extra
lärare i ångmaskinlära vid
Navigationsskolan i Göteborg, 1904—11
lektor i maskinlära vid Chalmers tekn.
läroanstalt (från 1914 Chalmers tekn.
inst.) samt från 1911 prof. i
maskinlära (värmemotorer) där. — P. var
en mycket skicklig maskintekniker,
som utförde viktiga arbeten särskilt
på ångpanneområdet ocli anlitades för
en mängd uppdrag; bl. a. var lian
maskinexpert för den franska Bureau
Veritas i Sveriges v. distrikt samt
maskininspektör för ångfartygsab.
Thule och Svithiod, Förnyade
ångfartygs ab. Götha, Förnyade ångfartygs
ab. Sv. Lloyd och Rederiab.
Concor-dia. Både som lärare och som
praktiserande ingenjör gjorde P. en för vårt
land betydelsefull insats. Han
beklädde framskjutna funktioner inom
Tekn. samfundet i Göteborg och
Nautiska fören. därstädes. — Ogift. M. B.

Petterson, Crus t af Emil
Nicolaus, arkitekt, f. 13 aug. 1855 på
Wis-borgs kungsgård, Gotland, † 21 aug.
1933 i Lidingö. Föräldrar:
lantbrukaren Nils P. och Maria Kristina
Wikström. — Efter mogenhetsex. i
Visby 1874 studerade P. vid Tekn.
högskolan i Stockholm 1876—80 samt vid
Konstakad. 1880—82. Han blev sistn.
år arkitekt i överintendentsämbetet
men vistades 1882—83 vid Akademie
der bildenden Künste i Wien för att
komplettera sin utbildning. Åren 1886
—1908 var P. arkitekt i Domänstyr.;
1894—1917 tjänstgjorde han som
värderingsman vid Stockholms stads
brandförsäkringskontor. Han var
intendent i Byggnadsstyr. 1907—18 och
från sistn. år till sin avgång 1922
byggnadsråd och chef för samma
institutions intendentsbyrå. — Som
arkitekt ägnade sig P. företrädesvis
åt restaurering av äldre kyrkor. Ett
flertal betydande
byggnadsminnesmärken, bl. a. Visby domkyrkas inre
(1890—92) och Vadstena
klosterkyrka (1892—98), ha genom hans
försorg undergått gedigen renovering
och sanering. P. uppgjorde vidare
förslag till restaureringar för Varnhems
och Vreta kloster samt Närkes Kils
kyrka. Han lämnade även ritningar
till ett flertal kyrkliga nybyggnader.
— Gift 1891 med Anna Magdalena
Amalia Friberg. M. L—n.

Hjördis Petterson i Södrans revy 194S.

Petterson, Henrik, skogsman,
se s. 107.

Petterson, Hjördis Olga
Maria, skådespelerska, f. 17 okt. 1908 i
Visby. Föräldrar: bagarmästaren
Henrik P. oeh Anna Petterson. —
Efter studier vid flickskola och
läroverk genomgick P. Dramatiska
teaterns elevskola 1927—30 och var
därefter engagerad vid Folkteatern i
Göteborg 1930—31, vid Gösta
Ekmans teatrar i Stockholm 1931—35
och vid Dramatiska teatern 1936—
42. Ären 1942—47 framträdde lion
på olika stockholmsscener, bl. a.
Vasateatern oeh Oscarsteatern. Sedan 1947
är lion engagerad vid Göteborgs
stadsteater. — P. hade sin första
framgång som Cigarrfröken i Ragnar Jo-1
sephsons "Kanske en diktare". Hon
utvecklades till komisk
karaktärsskådespelerska av rang och har
genomfört många roller med skärpa och
fränhet men utan överdrift. Ur
hennes rollgalleri kunna nämnas Judith
Bliss i Noel Cowards "Höfeber", den
ryska furstinnan Olga i Harts och
Kauffmanns "Koppla av" och
danslärarinnan Fröken Glissander i
dramatiseringen av Birger Sjöbergs "Fridas
visor". P. har också framträtt i
allvarliga karaktärsroller. En inträngande
naturalistisk studie gjorde hon som
skökans mor i Sean 0’Caseys
"Innanför grindarna". Som Bernarda i F.
Garcia Lorcas "Bernardas hus" (i
Göteborg 194S) betonade P. i sitt
kraftfulla spel pjäsens karaktär av
tungt bondedrama och gav uttryck
för "den bondska sävligheten och
djäkligheten, inslaget av illmarighet
i det patetiska och ibland, när hon
satte sig till ro och var säker på sin
sak, ett slags spinnande fryntlighet
mitt i det tyranniska" (I. Harrie). P.
har ofta spelat även mindre roller,

Edvin Petterson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free