- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
122

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phalén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Philipson

122

Philipson

Xorens Philipson. Målning av N. J. Blommér
1842 (Medicinalstyrelsen).

om kolera. S. å. tillträdde han en
befattning som fattigläkare i Stockholm
samt blev v. prof. och lärare i
målareanatomi vid Målare- och
bildhuggare-akad. Han erhöll prof:s fullmakt 1794
men begärde redan 1796
tjänstledighet för utrikes resa; 1798 fick ban
avsked, varefter ban en tid levde
huvudsakligen på författarskap. Åren
1806—35 var P. sekr. i Collegium
medicum (sedermera
Sundhetscolle-gium);lS0S var ban dessutom lärare
vid undervisningsanstalten för
blivande fältskärer. Sina sista år
tillbragte han i fattigdom ocli blindhet.
-— P. synes ganska snart efter sin
ankomst till Stockholm 1791 ha kommit
i kontakt med Thorild, och när ban
följ. år framträdde som skriftställare,
var det i en radikal anda, besläktad
med dennes. P:s första skrift, "Bevis,
at det så kallade bevis, för ärfteligt
adelskap, är intet bevis" (1792), vände
sig mot C. B. Zibets inträdestal i Sv.
akad. 1790 och Stockholms Postens
berömmande anmälan av detta. P:s
pamflett väckte våldsamt uppseende
och utlöste en omfattande polemik,
vari dock såvitt, känt ban själv ej
deltog. Sedan i juli 1792 en relativt
liberal tryckfrihetsförordning utfärdats,
hörjade P. i aug. utge Patrioten (130
nr, tills, utgörande tre häften, 1792
—94), en diskussionstidskr., som stod
öppen för inlägg från allmänheten i
politiska och sociala ämnen. Tidn.
kom att innehålla åtskilliga bidrag av
P. själv, och dess starkt radikala
inriktning är överhuvud mycket tydlig.
Med utgångspunkt i upplysningens
och den franska revolutionens idéer,
särskilt Rousseaus demokratism,
ställdes krav på reformer inom det sv.
samhället. P:s konstitutionella ideal tycks
ha varit en demokratisk republik av
ungefär nordamerikansk typ; dock
förekommo i tidn. uttalanden, som

gingo än längre, framför allt i
konter-amiralen F. W. Leijonancker artikel
"Tankar öfver franska revolutionen"
(häfte 2, nr 3—4, 1792), där ett
idealsamhälle med utopiskt socialistiska
drag upplinjerades. Sedan
tryckfriheten i dec. 1792 ånyo beskurits, förbjöd
justitiekanslern i jan. 1793
utgivandet av Patrioten. Tidn. återupptogs
dock i maj s. å., varvid dess namn
ej utsattes på de särskilda numren
och boktryckaren censurerade dess
text, Efter Patriotens slutliga
upphörande 1794 igångsatte P.
ytterligare två häftesvis utkommande
publikationer, vilka på grund av
myndigheternas ovilja snabbt nedlades:
"Tal och afhandlingar uti särskilta
ämnen" (1, 1795; ett sammelverk av
från franskan övers, stycken,
mestadels med republikansk tendens) och
"L’observateur, ou recueil de lectures
instructives et agréables" (1, 1797).
P:s sista skrift var "Försök til
Bonapartes historia; enligt de mest
tro-verdiga underrättelser" (1—2, 1803
—04). Han ombesörjde även
utgivandet av några av Thorilds skrifter
under dennes landsflykt. — P. har i
litteraturhistorien länge räknats som en
slät Thorildsepigon utan några egna
idéer, en uppfattning som man bl. a.
styrkt genom uttalanden av mästaren
själv. Detta betraktelsesätt innebär
dock en betydlig överdrift; bl. a. i
fråga om politisk åskådning finnas
stora skiljaktigheter mellan P. och
Thorild. — Ogift. — Litt.: P. A.
Lange, "Tidn. Patrioten 1792" (i
Samlaren 1944). Lt, U. D.

Philipson, släkt av judisk börd,
enligt traditionen härstammande från
Limburg i Hessen-Nassau, varifrån
grenar utbredde sig till Mecklenburg.
Därifrån inkom till Sverige Philip
Jeremias (f. 1752, † 1S28), som 1789
bosatte sig i Norrköping; han inköpte
kvarnar, anlade bl. a. oljeslagerier,
som lian utrustade med moderna
maskiner, och erhöll 1820 Illis quorum
för förtjänster om industrin och
jordbruket. Bland hans söner, vilka
antogo släktnamnet P., märkas
grosshandlaren i Norrköping, godsägaren
Jacob P. (f. 1788, † 1859) och dennes
halvbror, grosshandlaren i samma
stad Mauritz P. (f. 1797, † 1862),
stamfäder för släktens nu levande två
huvudgrenar. En sonson till Jacob
P., godsägaren i östergötl. län Jacob
P. (f. 1861, † 1935), blev far till
ryttmästaren i reserven, f. d. chefen för
flygkompaniets flygskola och förste
bilinspektören i Gävle distrikt Jacob
Carl Oscar P. (f. 1889) samt översten
och chefen för Bergslagens
artilleri-reg. Axel Jacob P. (f. 1S92). Till
släktens yngre gren liörde Mauritz P:s
söner a) konsuln Carl David P. (f.

1827, † 1899), far till godsägaren
Knut Gunnar P. (f. 1860, † 1943), som
1903 inköpte egendomen Ulvhäll
utanför Strängnäs, där han 1912
grundade en lantbruksskola, vilken 1930
—47 förestods av hans son,
agronomen Arthur P. (f. 1893), och b)
konsuln John P. (f. 1829, † 1899), som var
verkst. dir. i Skandinaviska
kredit-ab:s avd. i Norrköping, ordf. i
stadsfullmäktige där och led. av Första K.
John P. var far till advokaten Walter
P. (P. 1), vars son är chefen för
aktu-arieavd. i Försäkringsanstalterna
Fol-ket-Samarbete fil. dr Carl Otto P.
(f. 1899), och bankdir. Mauritz P.
(P. 2).

1. Philipson, Sten Isak Walter,
jurist, finansman, f. 24 maj 1861 i
Norrköping, † 17 jan. 1934 i
Stockholm. Föräldrar: bankdirektören och
konsuln Jolin P. och Göthilda Magnus.

— Efter mogenhetsex. i Norrköping
1879 och jur. utr. kand.-ex. i Uppsala
1886 blev P. v. häradshövding 1S88.
Han var advokat och delägare i O.
Wallins advokatbyrå i Stockholm
1890—1907 samt verkst. dir. i
förvaltningsbolaget ab. Custodia 1907—•
16. — P. anlitades i en mängd
offentliga och enskilda förtroendeuppdrag,
bl. a. ss. led. av bankofiillmäktige
1913—27 samt ss. av K. M:t utsedd
ordf. i styr:na för stiftelsen
Stockholms konserthus 1919—32 och för
Stockholms fondbörs 1928—32. Han
var 1921—33 ordf. i styr: na för
Luossavaara-Kiirunavaara ab.,
Stockholm, och för Trafikab. Grängesberg
—Oxelösund; dessutom var han
styr.-led. i flera andra bolag. P. grundade
Hariet Philipsons stiftelse för
anskaffande av ortopediska bandager åt
vanföra. Han blev led. av Mus. akad.
1926. — Gift 1891 med Hariet
Fränckel. G. M—e.

2. Philipson, M a ur i t z, bankman,
f. 3 mars 1871 i Norrköping, † 30
aug. 1948 i Stockholm. Bror till P. 1.

— P. avlade mogenhetsex. 1889 i
Norrköping och praktiserade därefter
vid olika bankföretag i Düsseldorf,
London och Paris. Efter hemkomsten
blev P. 1896 anställd i ab. Stockholms
handelsbank (från 1919 ab. Sv.
handelsbanken), där lian 1900 utnämndes
till v. verkst. dir. och var styr.-led.
från 1909. Sin viktigaste insats i
banken gjorde P. som medarbetare
till Carl Frisk (bd 2 s. 621) under
dennes tid som verkst. dir. 1912—
22 och som verkst, dir. efter denne
1922—23. Som verkst, dir. började
han en utrensning av enligt hans
uppfattning riskabla engagemang; en
följd därav var, att banken vid
Kreu-gerkraschen 1932 ej led några
förluster. Från 1923 till sin död
innehade P. särskilda expertuppdrag som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free