- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
149

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pohl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pollack

149

Polus

akad:s economiska annaler 1808. —
På Gustav III:s uppdrag planlade
oeh ombesörjde P. 1791 vattenledning
till kasernerna ocli parken vid Haga
slott i Solna. Ett 35,6 m. djupt schakt
sprängdes ned i berggrunden, oeh
därifrån leddes en underjordisk kanal
fram till Brunnsviken. Vidare anlade
han 1799—1801 Buuths järngjuteri
och lerkärlsfabrik i Hälsingborg,
vistades 1802—05 i Jämtland för att
söka förbättra ekonomin vid
koppargruvorna (vid Åreskutan m. fi.) och
smältverken där samt undersökte
1806 på offentligt uppdrag tills, med
bergmästaren I. J. Quensel
förutsättningarna för nyodling i Pite
lappmark och möjligheten att återupptaga
driften vid Xasafjälls silvergruvor
(Vet. akad:s economiska annaler,
1807). År 1810 började P. på
offentligt uppdrag upprätta nva gruvkartor
över Sala gruva, vilket arbete efter
P:s död fortsattes av hans äldre son,
geschwornern Anders P. d. y. — P.
blev led. av Vet. akad. 1795 och
tillhörde åtskilliga andra in- och
utländska vetenskapliga samfund. Han
erhöll flera hedrande anbud att träda
i utländsk tjänst men avböjde.
-—-Gift 1776 med sin kusin Anna
Elisabeth Polheimer. — Litt.: biografi i
Vet. akad:s handl. 1812;
meritförteckning av 10 febr. 1S11 i
Enge-strömska saml., K. bibi.; H. Wåhlin,
"P:s stenkolsfvrar ocli Falsterbo fyr"
(i Nord. tidskr. 1929); G. Nordin,
"Erie Ruuth" (Med hammare ocli
fackla, 15, 1946). N. Zn.

Pollack, se Polack.

Po|lak, Maria Helena (Mimi),
skådespelerska, f. 9 april 1903 i
Karlstad. Föräldrar: disponenten Julius
Franz Martin P. och Maria Teresia
(Mitzi) Kuralt från Österrike. — Efter
flickskola genomgick P. Dramatiska
teaterns elevskola 1922—24. Hon var
1924—25 engagerad vid Hälsingborgs
stadsteater, 1925—31 vid Komeditea-

Mimi Pollak.

tern, 1931—32 vid Oscarsteatern och
1932—42 vid Blanclieteatern med
avbrott för spelåret 1934—35, då hon
var knuten till Göteborgs stadsteater.
Sedan 1942 tillhör hon Dramatiska
teatern och undervisar sedan s. å. i
scenframställning vid dess elevskola.
—■ P. är en synnerligen mångsidig
konstnärinna och liar med samma
stora framgång gestaltat såvitt skilda
roller som Jenny i B. Brechts
"Tolvskillingsoperan" ocli Anna i K.
Mac-kenzies "Hela havet stormar", Ariel i
Sliakespeares "Stormen" och Änne
Purdv i D. H. Lawrences "Min son
är min", Emily i Gustav Esmanns
"Kära släkten" och Belle i 0’Neills
"Ljuva ungdomstid". Vidare kunna
nämnas Shakespearerollerna Ofelia i
"Hamlet" och Jessica i "Köpmannen
i Venedig" samt Modern i T. Williams’
"Glasmenageriet". P. har dessutom
medverkat i radio, i flera av
Blanclie-teaterns Kar de Mumma-revyer samt
på film. P. debuterade 1948 som
regissör med J. Genets "Jungfruleken", en
rytmiskt välavvägd föreställning i
skarp psykologisk belysning. — Gift
1927—38 med skådespelaren Nils
Lundell. Bo B.; H. U.

Pollet, ätt, härstammande från
Flandern, där en Simon P. nämnes
1389. Efter återkallelsen av
nantesis-ka ediktet inkom Johan Georg P. (†
170S) omkr. 1685 till Sverige; lian
blev kapten vid Kalmar reg. och
stupade i Polen. Hans sonson var
generallöjtnanten Johan P. (se nedan),
som 1771 adlades med bibehållet
namn och blev far till sångerskan och
skriftställarinnan Marianne
Ehren-ström, f. P. (bd 2 s. 329). Med en
sonson till Johan P., Georg Fredrik Frans
P. (f. 1794, † 1830), som var kapten
i preussisk tjänst, utdog ätten.

Pollet (Pollett), Johan Frans,
arméofficer, f. 11 mars 1729 i
Skän-ninge, † 26 febr. 1802 i Stralsund.
Föräldrar: kyrkoherden Franciscus
P. och Elsa Margareta Giædda. — P.
blev student i Uppsala 1743 men
övergick till krigarbanan och kom 1745
i fransk tjänst som fänrik vid reg.
Royal Suédois. Han tjänstgjorde från
1757 i hertigens av Zweibrücken reg.;
denne visade honom stor ynnest, och
P. avancerade 1769 till överste och
1771 till generaladjutant hos
hertigen. P., som deltagit i många fälttåg
ocli erhållit orden Pour le mérite
1762, blev sv. adelsman och överste i
armén 1771 samt kommendant i
Stralsund 1777, varvid ban erhöll avsked
ur fransk tjänst med stor pension. P.
blev sv. generalmajor 1782 ocli efter
att med utmärkelse ha deltagit i 178S
—90 års ryska krig generallöjtnant
1790. I Stralsund var P. mycket
populär, vilket bl. a. visade sig vid hans

högtidliga frimurarbegravning. —
Gift 1764 med Johanna Carolina
Helena von Pachelbel. S. M. W.

Polus, Thomas, greve,
ämbetsman, f. 1634 i Reval, † 24 mars 1708
i Stockholm. Föräldrar: läraren vid
gymnasiet i Reval Timotheus P. och
Elisabeth von Wehren. — Efter
faderns död uppfostrades P. lios
domprosten Hellstenius i Västerås, där
han gick i skola. P. blev student i
Greifswald 1653. År 1664 antogs han
till sekr. hos hertig Adolf Johan ocli
till registrator vid Kansliet. Han
deltog som sekr. i ambassaden till
England 1666 och var närvarande vid
underhandlingarna i Breda året därpå.
Efter hemkomsten blev P. 1671
utsedd till änkedrottning Hedvig
Eleonoras sekr. och följ. år till sekr. i
Kansliet. Han adlades 1673. Under
sin verksamhet i Kansliet handhade
P. olika avd. rörande utrikes ärenden
ocli blev 1693 kansliråd och statssekr.
i utrikesexpeditionen. Följ. år blev lian
dessutom informator för tronföljaren
Karl. Efter dennes
myndighetsförklaring i nov. 1697 blev P. jämte Piper
i dee. utsedd till statsråd och följ. år
samtidigt med honom upphöjd till
friherre och greve. Någon större
betydelse för den sv. utrikespolitiken kom
lians utnämning icke att få, och då
Karl XII drog i fält, måste P. på
grund av sjukdom stanna hemma.
P:s grundliga kunskaper i latin (han
var en god latinsk tillfällighetsskald)
kommo bl. a. till användning vid
krigsutbrottet 1700. Det är P., som
författat de tvenne i Europa spridda
propagandaskrifterna på latin, vilka
ur sv. synpunkt klarlägga
bakgrunden till de danska och sachsiska
anfallen. P. har även författat en
kortare berättelse om Karl XII:s studier
(i Collectio Gjörwelliana, 1, 1777). —
Gift 1673 med Margareta Elisabeth
Möller. G. F.

Thomas Polus. Målning (detalj) av L. von
Breda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free