Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Posse, Carl Henrik - 13. Posse, Arvid - 14. Posse, Johan August - 15. Posse, Betty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Posse 160 Possieth
Arvid Posse. Målning (detalj) av 3. G.
Sandberg 1845 (Riddarhuset, Stockholm).
delningen, med vilken han inryckte i
Norge över Svinesund. Han deltog
även i fredsförhandlingarna. — P.
upphöjdes i grevligt stånd 1826 och
blev serafimerriddare 1829. Han
kallades till led. av Krigsvet. akad. 1808
(hedersled. 1822). — Gift 1800 med
Sophia Constantia Siegroth. F. M.
13. Posse, Arvid Mauritz
Arvidsson, greve, ämbetsman, politiker,
f. 5 jan. 1792 på Bergkvara i
Berg-unda skn, Kronob. län, † 22 juli 1850
i Göteborg. Föräldrar: presidenten
greve Arvid Erik P. och Catharina
Charlotta von Otter. Sonson till P.
11. — P. blev student i Lund 1807
samt avlade s. å. teol. och 1S08
juridisk ex. Han ägnade sig först åt
domarbanan, blev 1813 kanslist, IS 14
adjungerad led. och 1816 assessor i
Göta hovrätt samt 1821 lagman i
Skåne. År 1824 befordrades P. till
landshövding i Skarab. län och 1831
till generaltulldir. Av stor betydelse
för hans fortsatta framgång var lians
1825 ingångna äktenskap med B. B.
von Plåtens dotter. P. blev därigenom
intresserad i Göta kanalbolag, i vars
direktion lian 1833—34 och från 1840
till sin död var en drivande ordf. I
politiskt hänseende stod lian nära den
krets av högaristokrater, som
särskilt i ekonomiska frågor liade en
liberal uppfattning och som slöt upp
kring Carl De Geer (bd 2 s. 223). Sin
frihandelsvänliga ståndpunkt
hävdade P. som medl. av 1834 och 1839 års
tullkommittéer. Som generaltulldir.
angreps P. häftigt i pressen på grund
av en betydande balans, som
upptäcktes inom tullförvaltningen vid en
tjänstemans bortgång. De
omfattande undersökningarna i målet drogo ut
på tiden, enligt P:s uppfattning bl. a.
på grund av trakasserier från
regeringens sida. Vid riksdagen 1840
förhöll sig P., som tidigare med ta-
lang fört regeringens talan på
Riddarhuset, till en början mera
tillbakadragen och passiv. Efter Mathias
Rosenblads avgång utnämndes lian i
mars 1840, sedan flera andra
kandidater tillfrågats men avböjt, till
justitiestatsminister; P:s
släktförbindelser ansågos därvid ha spelat en
stor roll. Även kronprins Oscar synes
ha varit verksam för utnämningen.
Hos Karl XIV Johan kom P. ej att
åtnjuta större förtroende. Samtiden
vittnar, att den om sin makt ömsinte
monarken vid flera tillfällen
förödmjukade P., vilken lian betraktade
som sig påtvingad. I pressen angreps
P. såväl från radikalt håll som från
motståndarna till hans
ekonomiskt-liberala uppfattning. Efter ett
nederlag i några anslagsfrågor ansåg lian
sig därför böra begära sitt avsked
och avgick i sept. 1840. P. lämnade
därmed för en tid statstjänsten och
bosatte sig på sin egendom Frugården
i Vänersnäs skn i Västergötland.
Politiskt stod han nära Oscar I och
kallades av denne till lantmarskalk vid
1844—45 års riksdag. Det förtroende,
som P. i denna befattning tillvann
sig i skilda politiska läger, förde
honom 1846 för andra gången till
ju-stitiestatsministerposten. Icke heller
denna gång visade sig P. äga
tillräcklig fasthet gentemot opinionens
skiftningar. Efter marsoroligheterna
1848 lämnade lian ministären. — P.
var framträdande även som hovman.
Han utnämndes redan 1817 till
kammarherre hos drottning Hedvig
Elisabeth Charlotta och var åren 1845—
49 riksmarskalk. Han blev
serafimerriddare 1844 och invaldes i
Lantbruks-akad. 1846. — P. var en generös,
aristokratisk tvp av konciliant
läggning. Som politiker klandrades han
av samtiden för bristande
självmedvetande och karaktärsstyrka.
Åtminstone till en del torde dessa brister
förklaras genom en redan tidigt
vacklande hälsa. — Gift 1825 med Juliana
Lovisa von Platen. B. B—é.
14. Posse, •/ o h an August,
friherre, ämbetsman, rättslärd,
publicist, f. 18 mars 1815 på Ulvstorp i
Sparlösa skn, Skarab. län, † 5 juni
1865 i Stockholm. Föräldrar:
majoren friherre Carl Henrik P. och Sophia
Augusta Riben. Kusins son till P. 12.
— P. blev student i Uppsala 1832
och avlade juridisk filosofisk ex. där
1835. S. å. lät ban inskriva sig som
e. o. kanslist i Handels- och
finansexpeditionen ocli tre år senare som
e. o. amanuens vid Biksarkivet. Under
tiden fortsatte lian sina juridiska
studier och blev 1S39 jur. kand. i
Uppsala. Året därpå ingick lian som
auskultant i Svea hovrätt och
tjänstgjorde därjämte i Nedre justitierevi-
Johan August Posse.
sionen. Efter att ha erhållit
tingsförordnanden blev P. v. häradshövding
1843. Emellertid liade P., uppmuntrad
av Riksarkivets dåv. chef Hans Järta,
fått sitt intresse främst inriktat på
arkivstudier. Han övergav därför den
praktiska karriären och forskade i
den inhemska rättens historia,
samtidigt som han tjänstgjorde i
Riksarkivet, där ban 1852 blev förste
amanuens samt året därpå aktuarie
och chef för den administrativa avd.
Resultatet av sina arkivforskningar
redovisade P. 1850 i "Bidrag till
svenska lagstiftningens historia från
slutet af sextonde århundradet till
stadfästelsen af 1734 års lag". Detta
verk är av en för sin tid
utomordentligt hög kvalitet och kan till stora
delar fortfarande med fördel
användas av vetenskapen. Det begagnades
även länge som lärobok vid univ. —
Fr. o. m. 1S53 ägnade sig P.
huvudsakligen åt publicistisk verksamhet
och utgav samt ledde till sin död
Väktaren, tidn. för stat och kyrka.
Politiskt var tidn. starkt konservativ,
medan den intog en något liberalare
hållning i kyrkliga frågor, såtillvida
som den ville säkra statskyrkans
herravälde ej genom starkare tvång
utan genom ökad religionsfrihet och
bättre upplysning om den rätta
lutherska läran. P. uppträdde i
samma anda vid riksdagarna 1853—60,
där han vid den första var medl. av
lagutskottet. — P. var led. av
riddarhusdirektionen 1851—61. — Gift 1)
1850 med Thekla Eva Amalia
Ileijken-sköld, † 1853; 2) 1856 med
författarinnan Betty P., f. Ehrenborg (P. 15).
L. T—r.
15. Posse, Katarina Elisabet
(Betty), friherrinna, pedagog, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
