Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Reuterswärd, Patric - 3. Reutersvärd, Mathilda, opera- och konsertsångerska, se Jungstedt, bd 4 s. 137 - 4. Reuterswärd, Pontus - 5. Reuterswärd, Carl - 6. Reuterswärd, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reuterswärd
86
Reuterswärd
officersbanan omfattade även flera
offentliga uppdrag i Västmanland.
Sålunda var lian ordf. i landstinget
1874—90 och även mångårig led. av
hushållningssällskapet (ordf. 1883—
85). -—- Mest känd blev B. som
riksdagspolitiker. Han bevistade samtliga
riksdagar fr. o. m. 1847 t. o. m. 1899,
först på Riddarhuset, sedan i Första
K. En politisk personlighet blev dock
R. först i samband med den vid
1880-talets mitt uppblossande tullstriden.
Han hade konsekvent förfäktat
pro-tektionismens principer under liela
frihandelsepoken på 1860- och
1870-talen, och för de nya
tullskyddsvan-nerna på 18S0-talet blev han därför
den välmeriterade och samlande
partiledaren. Även sedan striden mot
fri-liandlarna förts till ett segerrikt slut
vid 1S88 års riksdag, kvarstannade
R. trots sin höga ålder som ledare
för den stora tullvänliga majoriteten
i Första K, Genom sina krav på
ytterligare skärpning av tullsystemet,
sin aggressiva unionspolitik ocli sitt
motstånd mot varje reform på det
konstitutionella området kom lian att
framstå som den yttersta högerns
främste repr. och råkade snart i
konflikt med den i hans ögon alltför
moderata regeringen Boström. R., som
energiskt arbetade för partiets
sammanhållning, bl. a. genom en
omfattande gästfrihet både i Stockholm och
i sitt hem vid de s. k.
Baggåriksda-garna, var dock för gammal för att
någon längre tid kunna bibehålla
ledningen. Vid mitten av 1890-talet gled
den så småningom över till Chr.
Eundeberg, ehuru B. formellt ännu
kvarstod som partiledare. — B. var
led. av den för jordbrukarna
betydelsefulla kommittén av 1876 ang.
väghållningsbesvärets ordnande på
landet. År 1878 utnämndes han till
hovmarskalk. — B. blev led. av
Lant-bruksakad. 18S1 (hedersled. 1895) och
erhöll Vasaordens storkors 1888. —
Gift 1) 1852 med Augusta Jakobina
Holmqvist, † 1855; 2) 1856 med
Anastasia, Charlotta Teresia Rouget de
S:t llermine. T. P.
3. Reutersvärd, Mathilda,
opera- och konsertsångerska, se
Jungstedt, bd 4 s. 137.
4. Reuterswärd, Carl Pehr P o
n-t us, arméofficer, f. 4 okt. 1871 i
Örebro, † 25 maj 1949 i Stockholm.
Föräldrar: översten Pontus Henrik
Wilhelm R. och Carolina Adelaide
(Adéle) Brändström. Brorsons
sonson till R. 1. — R. avlade
mogenhetsex. i Örebro 1889 och officersex.
1891. Han blev major vid Älvsborgs
reg. 1915, var chef för infanteriets
officersaspirantskola vid Karlsborg
1915—16 och utnämndes till överste
och chef för Skaraborgs reg. 1922.
Han blev kommendant i Boden 1930,
utnämndes till generalmajor 1932
samt var militärbefälhavare för övre
Norrlands trupper 1933—37. R.
befordrades 1939, två år efter sitt
avsked, till generallöjtnant, Han blev
1928 led. av Krigsvet. akad. — R.
gjorde sig tidigt känd som skicklig
trupputbildare och samlade
erfarenheter vid flera utländska arméer. Han
var 1902 militärattaché i Bryssel och
Haag, besökte 1916
österrikisk-ung-erska fronten och studerade senare
trupputbildningen vid de finska och
tyska arméerna. —- R. har varit
verk-som inom kommunallivet, bl. a, som
stadsfullmäktig i Skövde 1922—30.
Efter avskedet ägnade lian sig bl. a.
åt ett redan tidigare odlat
författarskap och utgav "Synpunkter på
den militära utbildningen" (1938),
"Taktiska tillämpningsövningar för
bataljon och regemente" (1939),
Pontus Reuterswärd.
"Skandinavism - nordism -
försvarsförbund" (1943), "Greklands krig 1940
—41" (s. å.), "Bör Sverige i
framtiden frångå neutralitetspolitiken ?"
(1945), där han förordar ett starkt
neutralitetsförsvar, samt en biografi
över sin morbror generallöjtnanten
och envoyén Edvard Brändström
(1947). — Gift 1905 med Eva
Thu-rinna Uggla. B. G—n.
5. Reuterswärd, Carl Henrik
Edvard, industriman, f. 21 juni 1874
i Örebro, † 28 febr. 1947 i Stockholm.
Bror till R. 4. — R. utgick från Tekn.
elementarskolan i Örebro 1S91 och
från Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik 1896. Efter fortsatta
studier vid Technische Hochschule i
Berlin 1S96—97 samt praktik vid
tyska företag anställdes lian vid
All-gemeine Elektrizitäts-Gesellscliafts sv.
representation, Elektriska ab. AEG i
Stockholm, vars verkst, dir. han var
från 1901 till kort före sin död. Under
hans ledning utvecklades företaget
kraftigt och har nu filialer
flerstädes i Sverige. — För att tillvarataga
den radiotekniska utvecklingen
grundade R. 1921 Elektriska ab. AEG:s
dotterbolag Sv. ab. Trådlös telegrafi
(SATT). Detta företag har byggt de
flesta av våra större
rundradiostationer. Även dotterföretaget Sv.
instrument ab. (SIA) tillkom på R:s
initiativ 1927. Dess verksamhet har
framför allt inriktats på tillverkning av
strålkastare, centralinstrument och
andra därmed sammanhängande
utrustningar för det sv. försvaret. — R.
var styr.-led. i ab.
Osram-Elektraver-ken från dess start 1930. — Gift 1919
med Elly Gunhild Hagström. V. B.
6. Reuterswärd, Carl Axel,
elektrotekniker, kommunikationsman, f.
4 dec. 1875 på Båstebaeken i Bäcks
skn, Skarab. län. Föräldrar:
löjtnanten Per Svante Fredrik R. och
Johanna Sofia Andersson. Brorsons sonson
till B. 1. — B. genomgick 1892—96
Chalmers tekn. läroanstalt och hade
1896—99 olika elev- och
ingenjörsanställningar, bl. a. vid vatten- och elek-
Axel Reuterswärd.
Carl Reuterswärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
