Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ribbing, Dag - 24. Ribbing, Stig - 25. Ribbing, Maria - Ribe, Riben, släkt - 1. Ribe, Mathias - 2. Ribe, Evald - 3. Riben, Mathias - 4. Ribe, Evald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing
272
Ribbing
Joulie i Valence samt 1924—25 hos E.
Sundahl i Stockholm. Sedan 1926 är
R. arkitekt vid Kooperativa förb.
(KF) i Stockholm. Han var 1933—
35 assisterande lärare vid Tekn.
högskolan. — I sin verksamhet vid KF
har R. nedlagt stort intresse på
nytto-bvggnader ss. butikshus och
industri-bvggnader. Livsmedelsindustrier ha
utrustats med högsta hygieniska
standard i motståndskraftiga material
(ex. mejerierna i Sikås och Fåker,
Kooperativ fruktförädling i Åstorp
samt cliarkuterifabrik och bageri i
Uppsala). En kontorsbyggnad för
KF:s gummifabrik i Gislaved (1933)
utgör början till en ännu ej avslutad
utbyggnad av denna industri. R:s
byggnader få vanligen en anspråkslös
men synnerligen vårdad utformning
som väl ansluter sig till de mindre
tätorternas allm. bebyggelse. R. har
vidare utfört en samlingslokal med
scenutrymmen och dansbana för Folkets
hus’ i Vikmanshyttan (1937—38), ett
kommunalhus i Hällefors (1943) och
ett komfortabelt resandehotell i
Gislaved (1946). Han har även projekterat
bostäder. Förebildliga i sin skala äro
ålderdomshemmen i Hällefors och
Skinnskatteberg (1934—35), låga
en-planshus, där varje pensionär liar
egen ingång med förstukvist till sin
lägenhet. Samma princip, enligt vilken
fördelen med kollektiva anordningar
kombineras med bevarad privat
karaktär hos bostäderna, har R.
tillämpat på ett bostadsområde invid
Karolinska sjukhuset i Solna (1946). R.
liar även gjort stadsplaner för mindre
orter ss. Gislaveds och Reftele
stationssamhällen. R. är led. av
Riddarhusdirektionen sedan 1943. — Gift
1926 med Brita Snellman. E. Hinn.
24. Ribbing, Bo Carl Stig,
pianist, f. 5 jan. 1904 i Jönköping. Bror
till E. 22. -— R. avlade
studentex. i Stockholm 1922 ocli erhöll
musikalisk utbildning dels av Gottfrid
Boon och Hilding Rosenberg, dels i
Tyskland av Artur Schnabel (Berlin)
och Julius Weismann (Freiburg). Han
debuterade som konsertpianist 1927
och liar sedan dess ofta framträtt för
offentligheten. Enstaka gånger har
det varit som solist med orkester,
men huvudsakligen liar lian, knuten
till konsertsammanslutningen
Fvl-kingen, gjort sig ett namn som
kammarmusiker och som flitigt anlitad
ackompanjatör, både i radio och på
estraden. Tills, med Axel Pettersson
liar han ofta framträtt som
dubbelpianist. Som Eadiotjänsts
utbytesartist medverkade han 1939 vid
konserter i Köpenhamn, Hamburg och
Paris. — Gift 1940 med
konsertsångerskan Maria R., f. Edenliofer (E. 25).
K. R—n.
25. Ribbing, Maria Magdalena,
konsertsångerska (sopran), f. 5 april
1911 i Wien. Föräldrar: Eduard
Edenliofer och Maria Reiter. — Efter
privata musikstudier debuterade R. 1936
vid en internationell sångtävlan i
Wien och fick som pristagare en
friplats vid hemstadens musikakad., där
lion blev elev av Mina Singer-Burian.
Hon flyttade 1939 till Sverige,
studerade 1939—41 vid operaskolan i
Stockholm och har senare kompletterat sin
Utbildning hos Adelaide von Skilondz.
År 1939 uppträdde hon för första
gången i sv. radio, och våren 1940
debuterade hon på öppet podium vid en
konsert anordnad av Fylkingen.
Därefter har hon flera gånger medverkat
såväl i Intim Musik som i Fylkingen
och är dessutom en av den sv. radions
mest anlitade sångsolister, särskilt i
program med wienska melodier och
folkvisor från skilda håll. I enstaka
fall har lion även uppträtt som solist
med stor symfoniorkester, men den
skira klangen i hennes stämma och
den ljusa lyrismen i föredraget göra
henne bäst lämpad för intimare
romanssång. — Gift 1940 med pianisten
Stig Ribbing (E. 24). K. R—n.
Ribe, Riben, släkt, vars äldste
kände stamfar Mathias R. var borgare
i Kiel vid 1500-talets mitt. Hans
sonson, rektorn vid stadsskolan i Rostock
i Mecklenburg Evald E. (f. 1594, †
1638), blev far till hovkirurgen
Mathias E. (E. 1). En äldre son till
honom, hovkirurgen Evald E. (R. 2),
blev far till arkiatern Evald R. (R. 4)
ocli livkirurgen Carl Fredrik R. (R.
5). Två söner till R. 4 och en son till
R. 5 adlades 1772 och introducerades
1776 på Riddarhuset med namnet
Rib-ben. En vngre son till R. 1, arkiatern
Mathias*R. (R. 3), adlades 1713 med
namnet Riben. En sonsons son till
honom, expeditionschefen i
Lantför-svarsdep:s kansliexpedition Carl
Vilhelm Riben (f. 1790, † 1854), blev
farfar till operachefen Karl Axel Riben
(R. 6) och dennes bror viceamiralen
Carl Fredrik Riben (R. 7).
1. Ribe, Mathias Bernhard,
kirurg, f. 1625 i Rostock i Mecklenburg,
† 1696. Föräldrar: rektorn vid
stadsskolan i Rostock Evald R. ocli
Dorotea Bischoff. — Om R:s tidigare
levnadsöden är inte mycket annat känt
än att lian tidigt skaffade sig goda
insikter i läkekonsten. På 1660-talet
inflyttade han som barberare
(fältskär) till Sverige, och efter avlagda
prov antogs lian 1666 till led. av
Bar-berareämbetet (från 1685 Kirurgiska
societeten) i Stockholm. När
Bergs-reg. uppsattes 1674, blev han
reg.-fältskär där. R. utsågs sedermera till
tjänstgörande kirurg vid Karl XI:s
hov, där han åtnjöt stort anseende
ocli småningom erhöll titeln
hovkirurg. År 1693 valdes R. till dir. i
Kirurgiska societeten, på vilken post
han kvarstod till sin död. — Gift 1666
med Margareta Rosina Salvia.
U. N—e.
2. Ribe, Evald, kirurg, döpt 9
nov. 1667 i Stockholm, † 2 mars 1753
därstädes. Son till R. 1. — R. erhöll
i hemmet en god skolning och blev
tidigt väl insatt i vetenskapliga
spörsmål, bl. a. i kirurgin; han fick
också tillfälle att göra studieresor till
utlandet. Som kirurg kunde han
därför utöva sin verksamhet på ett långt
mera vetenskapligt sätt än flertalet
sv. kolleger. Vid återkomsten till
Sverige 1696 blev han led. av Kirurgiska
societeten samt erhöll sedermera av
Karl XII fullmakt som hovkirurg, den
förste, som funnits på stat. År 1715
blev han ordf. och överdir. i
Kirurgiska societeten. R, utverkade därvid
för ämbetet ett nytt reglemente,
varigenom yngre kirurger där fingo
tillfälle att inöva såväl det praktiska
handlaget som de vetenskapliga
grunderna. Därigenom gav han societeten
ökat anseende och kirurgens yrke en
mera erkänd ställning. År 1741
avgick han som hovkirurg och överdir.
— R. var "aktad för grundlighet,
för-farenhet och sitt lätta och fogliga
väsende". — Gift. 1) 1697 med Märta
Dorotea Schulte, † 1698; 2) 1699
med Augusta Elisabeth Grill, † 1727;
3) 1728 med Johanna Catharina
Schwartz. U. N—e.
3. Riben, Mathias, fore
adlandet Ribe, läkare, döpt 28 maj 1676
i Stockholm, † 15 dec. 1723
därstädes. Bror till R. 2. -— R. bedrev från
1688 medicinska studier i Uppsala
under ledning av doktor J. Below. Han
gjorde sig där även känd som
skicklig fäktare och blev uppmärksammad
genom sina poem pä engelska och
latin. Han reste sedermera utrikes och
disputerade därunder 1698 för med.
drsgrad på en avh. om andningen.
Återkommen till Sverige var lian
någon tid praktiserande läkare i
Norrköping, förordnades till
livmedikus hos drottning Hedvig Eleonora
1704 och hos Karl XII 1705 samt
adlades 1713. År 1718 utnämndes R. till
arkiater hos Hedvig Eleonora, och
1719 blev han preses i Collegium
me-dicum. Han lyckades bl. a. utverka,
att assessorerna där erhöllo lika rang
med assessorerna i rikets andra
kollegier. — Gift 1702 med Dorotea
Harmens. U. N—e.
4. Ribe, Evald, kirurg, f. 25 juli
1701 i Stockholm, † 8 okt. 1752
därstädes. Son till R. 2 i hans andra
gifte. -—- R. åtnjöt i hemmet en
noggrann undervisning i skilda ämnen,
och under faderns ledning tillägnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
