- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
463

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säger

463

Säger

akad. S. är sekr. i Bohusläns
fornmin-nes- och hembygdsförb. sedan 1930 ocli
styresman i Fornminnessällskapet
Vikarvet sedan 1947. Han har bl. a.
utgivit "Jordbruket och framtiden"
(1944) och "Jordbrukets juridiska
handbok" (1947, tills, med P. O.
Palmquist m. fi.). — Gift 1924 med
Karin Margareta Lindqvist. Abg.

Säger, släkt från Pommern, där
namnet förekommer från senare
hälften av 1200-talet. Den sv. grenens
stamfar var Daniel S. († 1676), som
1651 blev reg.-läkare vid Skaraborgs
reg. Han blev farfars far till
bruksförvaltaren på Götafors bruk i Byarums
skn, Jönköp. län, Gudmund S. (f. 1727,
† 1803). En son till honom var v.
häradshövdingen ocli bruksförvaltaren
på Nissafors bruk i öreryds skn,
Jönköp. län. Daniel S. (f. 1763, † 1819),
farfar till bröderna a)
överstekam-marjunkaren Robert S. (S. 2), vars
son var legationsrådet Leo Magnus
Johan S. (f. 1889, † 1948), och b)
förste hovstallmästaren Jolin Edvard
Magnus S. (f. 1853, † 1939), som i sitt
gifte med förf. Ida S., f. Fock (S. 3),
blev far till civilingenjören i
Stockholm John-Henry Edvard Magnus S.
(f. 1904), ägare till Övre Byfors bruk
i Nykyrka skn, Skarab. län. Yngre
söner till bruksförvaltaren Gudmund
S. voro bruksförvaltaren på Fastorp
i Tofteryds skn. Jönköp. län, Gustaf
S. (f. 1770, † 1S32), vars sondotters
son var konstnären Olof S.-Nelson (S.
4), och bruksförvaltaren på
Krängs-berg i Bvarums skn, Jönköp. län,
Gabriel S. (f. 1779, † 1834), far till förf.
Sophie S. (S. 1).

1. Säger, Sophie Lisette,
kvinnosakspionjär, författarinna, f. 3 maj
1825 i Byarums skn, Jönköp. län, † i
febr. 1902 i New York. Föräldrar:
bruksinspektören Gabriel S. ocli
Johantia Bergenholtz. — Fadern dog
1834, och S:s uppfostran blev ganska
bristfällig. År 1848 kom hon för att
utbildas till sömmerska till
Stockholm. Där utsattes hon för
närgångenhet och misshandel, vilket ledde till en
uppmärksammad rättegång, som även
skildrades i bokform ("Sagerska
målet", utg. av L. T. Öberg 1848). Denna
publicitet eggade henne att fortsätta
en redan tidigare inledd agitation,
både muntligen och skriftligen, för
kvinnans emancipation, bättre
bildningsmöjligheter och likställdhet med
mannen. Hennes modiga men ganska
obalanserade förkunnelse samt hennes
tämligen extravaganta uppträdande
väckte sensation i huvudstaden och
ledde till demonstrationer mot henne,
vilket gav polisen anledning att
förbjuda hennes agitation. År 1852 gav
hon sig ut på en föreläsningsturné i
landsorten och talade bl. a. i Göteborg,

Sophie Säger. Litografi.

där hon blev ganska väl mottagen; i
Skåne däremot möttes hon av hård
kritik och hänsynslöst gyckel. — S.
emigrerade i slutet av 1850-talet till
Förenta staterna och slog sig ner i
New York. Där fortsatte hon sina
föreläsningar i kvinnofrågan. De voro
i början ganska väl besökta, men snart
mattades intresset. — S. utgav ett
flertal skrifter på såväl vers som
prosa, bl. a. "Emanciperade fantasier"
(1—2, 1850), "Originell
bildningskalender för riksdagsmän och
ynglingar af båda könen" (s. å.), "Bilder ur
lifvet eller Fosterbarnets afslöjade
genealogi. Novell" (1852), en för sin
tid ganska realistisk skildring, samt
"Privata föreläsningar öfver den
sanna emancipationen. På vers och
prosa" (s. å.), där hon bäst lyckats ge
uttryck åt sina krav på bättre
bildnings- och utvecklingsmöjligheter för
kvinnan. I New York utgav hon 1861
häftet "Woman’3 destiny and Man’s
duty". Nästan allt hon skrivit
präglas av stillöshet och bombasm, vilket
skadade hennes förkunnelse. Med full
rätt kan dock S. anses som en djärv
pionjär för den sv. kvinnorörelsen. —
Gift omkr. 1860 med den tyskfödde
musikläraren E. A. Wiener. T. M.

2. Säger, Carl Daniel Robert,
diplomat, hovman, politiker, f. 1
maj 1850 i Jönköping, † 1 dec. 1919 i
Stockholm. Föräldrar: bruksägaren
Gudmund Magnus S. och Josephine
Sehönherr. Kusins son till S. 1. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1870
ocli kansliex. i LTppsala 1874 antogs
S. sistn. år till attaché i Paris. Efter
ett avbrott 1876—78, varunder han
tjänstgjorde vid Utrikesdep.,
återvände han till Paris och var 1878—84
andre sekr. vid legationen där. Han
utnämndes 1882 av Oscar II till
kammarherre och befordrades 1884 till
förste sekr. i Utrikesdep. och 18S5
till kansliråd och chef för dep:s kame-

ralavd. Utnämnd till legationssekr. i
S:t Petersburg 1887 tjänstgjorde han
där några månader som tf. chargé
d’affaires men tog redan s. å. avsked.
S. slog sig därefter ned på
familjeegendomen Byfors bruk i Skarab. och
Jönköp. län; lian mottog dock även
under denna tid offentliga uppdrag,
bl. a. som Sveriges ombud vid
internat. telegrafkonferensen i Paris 1890.
År 1905 utnämndes S. till envoyé i
Madrid och Lissabon. Sedan han 1906
även varit Sveriges ombud vid
Alge-ciraskonferensen, återkallades han
följ. år för att tillträda posten som
överceremoniniästare vid hovet och
utnämndes 191S till
överstekammarjun-kare. — Från början av 1890-talet
började S. koncentrera sitt intresse på
den norska frågan och sökte genom
skriftställarskap och en omfattande
korrespondens göra en insats för unio-

Robert Säger.

nens bevarande. Tills, med den norske
diplomaten Thor von Ditten
utarbetade lian ett helt nytt förslag till
unio-nell grundlag, vilket synes ha
influerat 1895 års unionskommittés
betänkande. Förslaget gick bl. a. ut på
inrättande av ett unionelit
kanslersäm-bete för utrikesstyrelsen. I en 1906
författad skrift framlade S. det
handlingsprogram, som Sverige enligt hans
åsikt borde ha förverkligat under
unionskrisen 1905. Enligt detta program,
som präglades av S:s extremt
nationalistiska, storsvenska åsikter, borde
Norge, om så erfordrades, med våld lia
tvingats till ett vittgående
unionsavtal, grundat på formell likställighet
men med reell övervikt för Sverige. —
Gift 1S88 med grevinnan Elisabeth
Berthe Marie Albine
Moltke-Huit-feldt från Danmark. — Litt: B. Essén,
"R. S. och den norska frågan" (1937).

S. Sw.

3. Säger, Ida Lovisa Josefina,
författarinna, f. 11 febr. 1864 i
Stockholm, † 10 april 1914 därstädes. För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free