- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
578

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schröder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schröder

578

Schröderheim

Herman Schröder. M&lning (dotalj) av E.
Orm 1732 (Läroverket, Kalmar).

Leopold på Snäckestad n.-ö. om
Kristianstad. Där stannade han till 1701.
Efter att 1703 lia avlagt fil.
kand.-ex. i Lund återvände han till
Snäckestad, där han inrättade en
privatskola. Han blev fil. magister i Lund
1706, prästvigdes 1709 och blev s. å.
domkyrkoadjunkt i Göteborg samt
följ. år lektor i logik och
metafysik vid gymnasiet där. Som
fältpräst medföljde han armén under
norska fälttåget och utnämndes 1716 till
fältsuperintendent hos Karl XII.
Genom konungens ynnest utnämndes
han s. å. till kyrkoherde i Landvetter
(nära Göteborg) och kontraktsprost i
Älvsyssels prosteri. År 1718 blev S.
kyrkoherde i Katarina förs. i
Stockholm, och 1729 utnämndes han till
biskop i Kalmar. Han tillträdde detta
ämbete 1731 och innehade det till
sin död. Han blev 1732 teol. dr i
Uppsala. — S. var en av frihetstidens mest
betydande kyrkomän, känd för lärdom
och varm religiositet. Under sin
vistelse på Snäckestad kom lian i
kontakt med pietismen och anklagades av
konsistoriet i Lund för att sprida dess
uppfattning. L"tan att direkt kalla sig
pietist uppehöll han hela sitt liv
förbindelserna med denna
fromhetsrikt-ning; han bekämpade sina ortodoxa
ämbetsbröders förföljelselusta i
konsistoriet, och genom sin förkunnelse blev
lian en samlingspunkt för den nya
riktningens anhängare. Han framstod som
rörelsens främste repr. i huvudstaden;
tillhörande den konservativa
riktningen bekämpade han energiskt den
tyske teologen Dippels rationalistiska
uppfattning av försoningsläran. —
Som riksdagsman 1713—14 och 1719
uppträdde S. till pietismens försvar;
senare sökte han även få
konventikel-plakatet ändrat till pietismens
fördel. Som biskop i Kalmar sökte han
i sitt stift verka efter hallepietismens

linjer. Han framhöll själasörjarens
liöga uppgift och tog vid befordringar
av präster framför allt hänsyn till
deras personliga fromhet. Han
upprätthöll en sträng församlingstukt och
lyckades bl. a. skrämma bort de
resande teatersällskapen från Kalmar.
—- S. är en av missionstankens
äldsta företrädare i vårt land. Han
understödde den dansk-halleska
missionsverksamheten i Indien och
brev-växlade med den sv. missionären J. Z.
Kiernander. Som biskop deltog han i
riksdagarna 1734, 1738 och 1740.
Trots sin pietistiska inställning synes
lian lia varit högt skattad inom
prästeståndet. — S. utgav flera väl
avfattade broschyrer i religiösa frågor
samt har efterlämnat en mycket
intressant levernesbeskrivning, utg. med
inledning och kommentar av H.
Plei-jel i "Samlingar och studier till
Svenska kyrkans historia" (1, 1940). —
Gift 1713 med Anna Catharina
Schröder. T. M.

2. Schröder, Georg (Göran)
Claes, biskop, döpt 3 aug. 1714 i
Göteborg, † 12 jan. 1773 i Karlstad. Son
till S. 1. — S. blev student 1728 i
Uppsala och 1735 i Lund, där lian
blev fil. magister 1738. Följ. år
utnämndes han till lektor i grekiska vid
gymnasiet i Kalmar men företog,
innan han tillträdde befattningen, en
studieresa till Halle och Göttingen.
Han prästvigdes 1740, blev följ. år
e. o. hovpredikant och 1742
hovpredikant samt var 1748—56
överhovpredikant och kungafamiljens
biktfader. År 1751 blev han kyrkoherde
i Nicolai förs. i Stockholm; 1751—56
var han pastor primarius och preses
i Stockholms stads konsistorium.
Han promoverades 1752 till teol. dr
i Uppsala. Åren 1751—62 var S.
kronprins Gustavs lärare i kristendom,
och från 1753 undervisade lian de

Göran Schröder. Målning (detalj) tillskriven
F. Bränder (Konsistoriet. Karlstad).

båda arvprinsarna Karl ocli Fredrik
Adolf i samma ämne. Han utnämndes

1770 till superintendent i Karlstads
stift och 1772 till biskop där. År

1771 valdes han till förste preses i
samfundet Pro fide et christianismo.
— S. var riksdagsman vid alla
riksdagar från 1752 till sin död och
innehade en mängd förtroendeuppdrag;
bl. a. var lian riksbanksfullmäktig för
prästeståndet 1762—66 samt
fullmäktig i Manufakturkontoret, i
Lappmarkens ecklesiastikverk och i
barnhus- och hospitalsdirektionerna i
Stockholm. — Gift 1) 1746 med
Margareta Elisabeth Elis, † 1770; 2) 1771
med Ulrika Christina Åkerhielm.

T. M.

1. Schröder [skr-], Roland,
köpman, döpt 15 juli 1713 i Stockholm, †
22 jan. 1773 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Ilenrik S. och Juliana
Roland. OmS:s släkt
seScliröderstier-na, s. 579. — S. övertog vid faderns död
1746 dennes omfattande affärsrörelse;
vid moderns död 1760 ökades hans
förmögenhet ytterligare, bl. a. med
flera jordegendomar. S. var en
synnerligen framgångsrik affärsman med
en främst på export inriktad rörelse.
Han synes ha varit en av Sveriges
rikaste män på sin tid och är för
eftervärlden mest bekant genom den prakt,
varmed han inredde sina fastigheter
i huvudstaden, särskilt det 1751
inköpta huset vid Järntorget, som blev
familjens ordinarie bostad, samt
gården Kristineberg på v. Kungsholmen,
förvärvad 1748; båda dessa byggnader
lät han grundligt renovera i tidens
stil. -—- Gift före 4 sept. 1742 med
Brita Maria von Schoting. — Litt.:
G. Selling, "Ett stockholmshem från
frihetstiden" (i "Sv. kulturbilder",
red. av S. Erixon och S. Wallin, 1,
1929). U. D.

2. Schröder, Samuel, bergsman,
bror till S. 1, se Schröderstierna, s.
579.

Schröderheim [skr-], ätt, gren av
släkten Schröder från Mecklenburg (s.
577). Barnen till biskopen i
Karlstad Georg (Göran) Claes Schröder
(f. 1714, † 1773) adlades 1759 med
namnet S. Den äldste sonen,
landshövdingen Elis S. (se nedan), slöt själv
sin ättegren. Bröder till honom voro
biskopen i Karlstad Herman S. (f.
1749, † 1802), vars ättegren numera
är utdöd, och hovrättsrådet i Svea
hovrätt Göran S. (f. 1752, † 1815),
som blev stamfar för ättens nu
levande gren. Den sistn:s son,
kontraktsprosten och kyrkoherden i Skånela
och Norrsunda, Stockholms län,
hovpredikanten Göran Ulrik S. (f. 1786,
† 1862), blev far till kanslirådet i
K. M:ts kansli fil. dr Johan S. (f.
1826, † 1921). Son till denne var kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free