- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
638

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seton, ätt - Seton, Alexander - Setterberg, se även Zetterberg - Setterberg, Carl - Setterdahl, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seton

63S

Setterdahl

Seton [si-], ätt,härstammande från
en av Skottlands äldsta och förnämsta
adelsätter, känd sedan 1000-talet.
Ätten inkom till Sverige 1718 med Georg
S. (f. 1696, † 1786), som bosatte sig i
Stockholm, där lian blev
grosshandlare; han naturaliserades 1785 som
sv. adelsman ocli slöt själv sin
ättegren. Samtidigt med Georg S.
naturaliserades hans adoptiv- och systerson,
jur. dr Alexander Baron (f. 1738 i
Skottland, † 1814) med namnet S.
Denne tillhörde en skotsk adelsätt,
som på 1500-talet från Frankrike
inkommit till Skottland. Från lians
äldste son, med. dr Patrik S. (f. 1766,
† 1837), härstamma alla nu levande
medl. av ätten. Hans sonson,
hovjägmästaren Patrik Baron S. (f. 1849,
† 1911), som innehade släktgodset
Ekolsund, gjorde en för sin tid
ovanlig naturskyddsinsats genom att
bevara fågellivet i Hjälstaviken i
Mälaren. En bror till med. dr Patrik S. var
fornforskaren Alexander S. (se
nedan). — Litt: "A History of the
Family of S." (1, 1896).

Seton, Alexander,
fornforska-re, f. 10 dec. 1768 på Preston i
Skottland, † 1 okt, 1828 i Stockholm.
Föräldrar: jur. doktorn Alexander Baron,
adopterad S., och Elizabeth Angus. ■—
S. kom på 1780-talet till Sverige men
återvände 1794 till England, där lian
långa tider hölls inspärrad som
förment sinnessjuk. Efter att 1825 ha
återvänt till Sverige blev S. 1827 på
grund av sina stora antikvariska
intressen korresponderande led. av Vitt.
akad. Under englandsåren sysselsatte
han sig med självstudier, skrev dikter
("Poems, upon various Subjects and
ön various Occasions", 1826—27) och
företog antikvariska studier främst i
runologiskt syfte. I Sverige ägnade
han sig åt ett intensivt studium av
fornlämningar, samlade fornsaker och
företog arkeologiska utgrävningar,
främst på Björkö i Mälaren (1825—
27), varigenom lian blev en
föregångsman för Birkaforskningen. Han åtog
sig att bekosta J. G. Liljegrens
utgivande av "Svenskt diplomatarium"
men avled innan första delen utkom.
— Ogift. — Litt.: "A History of the
Family of Seton" (1, 1896); B.
Hildebrand, "C. J. Thomsen ocli hans lärda
förbindelser i Sverige 1816—1837"
(1938); IL Schück, "Kgl. vitterhets
historie och antikvitets akademien"
(8, 1944); Dagmar Selling, "A. S. som
fornforskare" (1945). E. Fls.

Setterberg, se även Zetterberg.

Setterberg, Gari Theodor,
apotekare, handelskemist, industriman, f.
30 april 1853 i Järpås skn, Skarab.
län, † 7 april 1941 i Stockholm.
Föräldrar: disponenten Carl S. och Louisa
Petronella Russberg. — Efter läro-

Carl Setterberg.

verksstudier i Vänersborg blev S.
apotekselev 1867 och avlade farmacie
stu-diosiex. 1871 samt apotekarex. 1876.
Han tjänstgjorde 1876—78 vid
apoteken Lejonet i Göteborg och
Nordstjärnan i Stockholm samt grundade sistn.
år Nordstjärnans vattenfabrik. Ären
1879—81 studerade han vid univ. i
Bonn, Heidelberg och Jena; 1881 blev
han Dr. phil. i Jena. Därjämte var
han 1879—80 kemist vid Marquarts
kemiska fabrik i Bonn. Med
statsanslag studerade han 1888 vid
meka-nisk-tekn. försöksanstalten i
Berlin-Charlottenburg. Efter att 1881—82
ha arbetat som assistent vid
Farma-ceutiska inst. och som kemisk
medhjälpare åt prof. A. E. Nordenskiöld
vid Riksmus :s mineralogiska avd. var
S. i Stockholm 1883—1928 innehavare
av Kemiska kontrollbyrån för
undersökning av råämnen, handelsvaror,
näringsmedel samt bergs- ocli
hyttprodukter. Ären 18S4—1914
tjänstgjorde han även som kontrollant i ab.
Stockholmssystemet, I slutet av
1880-talet anlade lian i Stockholm
glöd-lampsfabriken Svea, den första i vårt
land, och från 1887 till sin död
innehade lian den av honom grundade
Stockholms gelatinfabrik, som
framställer lim och gelatin enligt hans
metod. S. deltog dessutom i bildandet av
ab. Pumpseparator 1903 och av ab.
Archimedes 1907; i sistn. företag var
lian 1907—41 ordf. i styr. Av de
övriga uppdrag han erhöll må nämnas,
att lian var av K. M:t utsedd led.
av sv. avd. av internationella
kommittén för petroleumundersökningar,
sakkunnig led. av Stockholms rådhusrätt
i vissa patentmål under e:a tjugu år
samt prisdomare, gruppsekr. eller
ordf. vid industriutställningar i
Stockholm, Norrköping, Gävle,
Karlstad och Hälsingborg. Jämte S. A.
Andrée, G. de Laval, O. Fahnehjelm
och E. A. Wiman stiftade han 1886

Sv. uppfinnarefören., vars hedersled,
han blev 1936. — S. publicerade
talrika kemiska och tekn. uppsatser i
fackpressen. Bl. a, märkas lians
undersökningar (i Vet. akad:s
skriftserier) rörande några sällsynta
metaller: "Ueber die Darstellung von
Rubidium- und Cæsium-Verbindungen
und über die Gewinnung der Metalle
selbst" (1881), för vilken lian av Vet.
akad. erhöll Wallmarkska belöningen,
"Om några cesium- och
rubidiumför-eningar" (1S82) samt
"Vanadinmetal-len, dess framställning och
fysikaliska egenskaper" (1883). S. uttog
flera patent inom sprängämnes- och
kemisk-tekn. industrin. — Gift 1906
med Irma Elisa Charlotte Dufour
från England. S. L.

Setterdahl, Johan Axel, präst,
personhistoriker, f. 9 mars 1856 i
Oppeby skn, östergötl. län, † 19 jan.
1919 i Slaka skn, samma län.
Föräldrar: hemmansägaren Nils Magnus
Nilsson och Karolina Jakobsdotter.

— S. blev efter skolstudier i
Linköping student i Uppsala 1879 och
avlade där teoretisk och praktisk
teologisk ex. 1886 samt prästvigdes s. å.
Han utnämndes till komminister i
Slaka 1898, vilken tjänst han
tillträdde 1900 och innehade till sin död.

— S. kom tidigt att intressera sig för
släktforskning och lämnade redan pä
1880-talet bidrag till Örnbergs
"Svenska ättartal", som han försåg med
inalles ett åttiotal släktöversikter.
Vidare publicerade han ett tjugutal
släktutredningar i Lejonhufvuds "Ny
svensk släktbok" (1901—06) och
utgav tills, med H. Nilson "Linköpings
stifts matrikel" för åren 1895, 1902
och 1911. S:s största insats var
emellertid insamlingen av det
personhistoriska materialet till ett herdaminne,
vilket ligger till grund för det av
honom och J. A. Westerlund redigerade
"Linköpings stifts herdaminne" (från
1915; ännu under utgivning). Av S:s

Axel Setterdahl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free