Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steckzén, Birger - 1. Stedingk, Curt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Steckzén
185
Stedingk
Steckzén, Birger, historiker,
arkivman, f. 10 okt. 1892 i Piteå.
Föräldrar: läroverksadjunkten Karl
Oscar S. och Hedvig Eugenia (Jenny)
Lundgren. — S. avlade studentex. i
Luleå 1910 samt blev fil. kand. 1912,
fil. mag. 1913, fil. lic. 1918 och fil.
dr 1920, allt i Lund. Han blev 1918
amanuens och 1921 andre arkivarie i
Riksarkivet; sedan sistn. år är han
krigsarkivarie. Under S:s chefskap
har Krigsarkivet utvecklats till ett för
hela försvarsväsendet gemensamt
arkivorgan, sedan 1947 inrymt i en ny
ämbetsbyggnad på Gärdet i
Stockholm. S. har bedrivit ett flitigt
historiskt skriftställarskap; bland hans
arbeten märkas ”Karl Gustaf Wrangels
fälttåg 1646—1647” (drsavh., 1920),
minnesskrifter över städerna Piteå
(1921), Luleå (s. å.), och Umeå
(1922), ”Scharinska firman 1824—
1924. Berättelsen om en släkt och ett
handelshus från Västerbotten” (1924),
”Krigskollegii historia” (1—3, 1930
•—37, S:s huvudverk), biografien
”Johan Banér” (1939) och ”Bofors
historia 1646—1946” (1946). Tills, med
S. Wimarson har han utgivit ”Erik
Dahlbergs bataljplaner till Karl XI :s
och Karl XII:s historia” (1922); han
har också redigerat en bok om de s. k.
Sverigeskeppen, ”Klart skepp” (1949).
Under beredskapsåren på 1940-talet
var S. med om att organisera den
militära personalvårdstjänsten. Sedan
1942 är han red. och ansvarig utg.
för Ny militär tidskr., ett
självständigt organ för försvarets intressen och
för fackliga frågor betr, samtliga
försvarsgrenar; tidskr. har bl. a. lagt
vikt vid att stimulera de yngre
officerarna till aktivt deltagande i
diskussionen om försvarets
modernisering. S. blev led. av Samfundet för
utgivande av handskr. rörande
Skandinaviens historia 1925 och av
Krigs-vet. akad. 1934. — Gift 1921 med
Brita af Sandeberg. N. Åg
Birger Steckzén.
Curt von Stedingk. Målning (detalj) av J. N. Le Monnier 1802.
1. Stedingk, Curt Bogislaus
Ludvig Christoffer von, greve,
arméofficer, diplomat, f. 26 okt. 1746 på
godset Lentschow i Vorpommern, f
7 jan. 1837 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Christoffer Adam von
Ste-ding och Christina Charlotta von
Schwerin. — S. blev fänrik vid
Kronprinsens (sedermera Konungens)
värvade reg. 1759 och sändes 1763 till
Uppsala för studier. År 1766 inträdde
han i fransk krigstjänst vid reg. Royal
Suédois, där han 1773 blev
kaptenmajor; han blev överste å la suite
1778 och sekundöverste vid elsasska
reg. 1779. Åren 1773—77 vistades
han i Sverige, delande sin tid mellan
tjänst vid Konungens värvade reg.
och sällskapslivet. Han blev \1T1
kammarherre hos Gustav III, 1778
korpral i Livdrabantkåren och följ,
år generaladjutant av flygeln. Under
ett besök i Sverige 1783 blev han
chef för Savolaks fotjägarreg. och
efter att 1787 ha lämnat Frankrike
definitivt blev han 1789 överste för
garnisonsreg. i Göteborg (sedermera
Göta artillerireg.) Han var 1790—
1808 och 1809—11 sv. ambassadör i
S:t Petersburg. År 1796 blev han en
av rikets herrar. Han blev
generalmajor 1789, generallöjtnant 1792,
general av infanteriet 1807 och
fältmarskalk 1811, den siste i Sverige
med denna grad. Åren 1818—36 var
han kansler för Krigsakad. å
Karlberg, varefter han drog sig tillbaka
från offentliga värv. S. blev
naturali-serad adelsman 1797, friherre 1800
och greve 1809. Han blev
serafimer-riddare 1794, hedersled, av
Konst-akad. 1802 och av Lantbruksakad.
1817 samt led. av Krigsvet. akad.
1818. —■ Som trettonårig deltog S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
