Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stiernswärd, Carl Georg - 2. Stiernswärd, Gustaf Mauritz - 3. Stiernswärd, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiernswärd
236
Stiernswärd
besparande s. k. engelska plogen med
vändskiva av järn, vilken av S.
introducerades i Sverige. Därmed inleddes
en epok av nydaning inom sv.
jordbruk. I stor skala lät S. bearbeta
marken medelst grästorvens avskärande
och förbränning, varefter jorden
bereddes med engelska plogar och
harvar. Genom att på detta vis behandla
magra och mossbelupna ängar och
utmarker skapade S. rika och bördiga
åkrar. Inte mindre än c:a 2000
tunnland jord nyodlades. Sedan
skiftesstadgan av 1803 tillkommit,
enskif-tade S. sina ägor, uppdelade
egendomen i arrendegårdar och
genomförde ett rationellt cirkulationsbruk, vari
bl. a. odling av klöver ingick som
viktig del. Från England infördes
nötboskap och får, trädplantor och
frösorter, stora skogsplanteringar kommo
till stånd under ledning av en tysk
forstmästare, tegelbruk och mejeri
an-lades. S. införde potatisodling i stor
skala och byggde ett
brännvinsbrän-neri av stor kapacitet, som även
levererade drank till kreatursfoder. För
sina underlydande sörjde han på
bästa sätt. Han lät hoveribönderna
bli arrendebönder, byggde stabila
stenhus och inrättade såväl skola som
sjukhus på godset. Angelägen om att
till intresserade dela med sig av sina
erfarenheter lät han sina
anläggningar stå öppna för studiebesök. Väl
inseende det skånska jordbrukets
oerhörda utvecklingsmöjligheter
propagerade han, ehuru förgäves, för
införande av lantbruksundervisning vid
univ. och sökte få till stånd ett
lant-bruksinst. invid Lund. Lantbruksakad.
förstod ej att understödja S. Själv
hade han att kämpa med stigande
ekonomiska svårigheter. En betydande
grava tion tyngde från början hans
egendom, och för att kunna
genomföra sina olika projekt var han
tvungen uppta stora lån. På 1810-talet
drabbades han av flera motgångar,
corps de logiet härjades av
mordbrand, kreatursstammen minskades
genom sjukdom, restriktioner i
brännvinsbränningen åsamkade honom
förluster. Möjligen hade han även varit
alltför optimistisk rörande det
ekonomiska utbytet av sina reformer.
Han lyckades undgå konkurs genom
att till förmånligt pris sälja
egendomen till en av sina borgenärer, Karl
XIV Johan. Därefter inköpte han en
liten gård, Pilshult i Allerums skn
utanför Hälsingborg, vilken han dock
efter ett energiskt reformarbete
utfattig måste lämna 1825. Han blev
led. av Lantbruksakad. 1812 och av
Fysiografiska sällskapet i Lund 1815.
—■ S. publicerade en beskrivning över
Ängeltofta och sina
brukningsmetoder i Kristianst. läns
hushållningssällskaps handl. 1817. I en broschyr
Carl Georg Stiernswärd.
”Engeltofta förr och nu” (utg.
anonymt 1819; 3:e tillökade och omarb.
uppl. utg. av sonen Rudolf S. 1855)
redovisade S. sin verksamhet och
försvarade sig mot beskyllningar för
misshushållning. Utan tvekan var han en
föregångsman på många områden,
vilkens framsynthet ej tillräckligt
uppmärksammades av samtiden. — Gift
1813 med Anna Pettersdotter. —
Litt.: biografi av N. Åkeson i N.
Edberg, ”Hembygdskursen i Ängelholm”
(1913), av Hj. Nilsson i tidskr. Sv.
land 1918; A. Eskeröd, ”C. G. S. och
Engeltofta” (Fataburen 1952). S. Sw.
2. Stiernswärd, G u s t a f M a
u-r i t z, arméofficer, f. 7 jan. 1806 på
Ängeltofta, Barkåkra skn, Kristianst.
län, f 19 maj 1870 i Stockholm. Son
till S. 1. — S. blev 1822 sergeant vid
Vendes artillerireg. och 1829 fänrik
vid Hälsinge reg., från vilken tjänst
han 1830 erhöll avsked med tillstånd
att kvarstå i reserven. Åren 1832—35
var han i fransk krigstjänst och deltog
med utmärkelse i fälttågen i Algeriet.
Han blev underlöjtnant vid Södra
skånska infanterireg. 1836 och kapten
där 1843, erhöll 1850 avsked ur
armén men inträdde 1854 åter i tjänst.
Han utnämndes s. å. till major i
armén och fick 1855 definitivt avsked
ur krigstjänsten. — S. var väl insatt
i militära ämnen. Han skrev bl. a.
”Handbok uti
infanteri-exercisreglemente” (1—5, 1839—42) och
”Handbok uti gymnastik och
bajonett-fäktning” (1843) samt utgav ”Samling
af gällande författningar rörande
arméen” (1843—49, tills, med C. D.
Forsberg). Under diskussionerna om
försvarsfrågorna uppträdde han flera
gånger i Riddarhuset, till vars
frisinnade fraktion han hörde. År 1848
framlade han som motion ett
härord-ningsförslag, vilket syftade till en
fullständig omdaning av försvarsväsendet.
Enligt förslaget skulle armén bestå
av en stam om 17 000 man, officerare
och underofficerare inräknade, samt
beväring. Stamsoldaterna skulle
erhållas genom frivillig anställning, i
nödfall uttas genom lottning bland
de värnpliktiga. Övningstiden
föreslogs ökad från dåv. 12 dagar till 49
dagar. Utöver beväringen skulle
tillkomma en landstorm, som omfattade
årsklasser upp till 50 år. Den indelta
armén skulle försvinna ur
härordningen. Motionen avslogs, men S:s
uppslag återkom i olika former de
följ, decennierna, senast vid 1867 års
riksdag. Av särskilt intresse var det
omarbetade förslag, som S. framlade
till 1850—51 års riksdag. Han utgick
därvid ifrån att, om man icke ville
vara med om utsträckt värnplikt,
borde i stället den indelta armén
fullkomnas. Han ville avskaffa
rege-ments- och kårindelningen av armén
och i stället införa brigadindelning.
Militärdistriktsgeneralerna skulle
ersättas med ett fåtal
generalinspektörer. Gardestrupperna skulle indragas,
kavalleriet och artilleriet reduceras.
Den indelta arméns årliga övningar
skulle ökas, dessutom skulle vart
sjunde år förbanden inkallas på ett halvt
års garnisonstjänst. Beväringens
utbildning skulle äga rum i
skjutföreningar i socknarna. Avsevärda
besparingar skulle kunna nås. Men även
detta förslag förkastades av
ständerna. S. yrkade 1848 också på
införande av ministerstyrelse och
ombildande av ämbetsverken. Han var även
tekniskt intresserad och gjorde flera
uppfinningar, bl. a. en
turbinsmör-kärna. — Gift 1) 1829—30 med
Clara Charlotta Lewin; 2) 1846 med
Cora Julia Maria Broman. — Litt.:
A. Jansson, ”Försvarsfrågan i sv.
politik från 1809 till Krimkriget”
(1935). K.
3. Stiernswärd, Rudolf
Hod-der, arméofficer, godsägare, f. 8 sept.
1808 på Ängeltofta i Barkåkra skn,
Kristianst. län, f 5 febr. 1867 på
Vitt-skövle i Vittskövle skn, Kristianst. län.
Bror till S. 2. — S. blev kornett vid
Skånska dragonreg. 1830, löjtnant där
1840 och ryttmästare i armén 1843.
Han tog avsked från krigstjänsten
1848. Genom gifte blev han ägare till
Vittskövle, och 1854 inköpte han
Karsholm i Österslövs skn. S. var en
skicklig jordbrukare, en föregångsman
i såväl rent jordbrukstekniska frågor
som omvårdnaden av de
underlydande. I Skånes ekonomiska och
kommunala liv deltog han livligt och
innehade där många
förtroendeuppdrag, bl. a. som ordf, vid fjärde allm.
lantbruksmötet i Malmö 1849 och
som led. av styr, för Alnarps
lant-bruksinst. 1861—65. Han var även
stiftare och led. av styr, för Orups
lantbruksskola, varjämte han tillhörde
styr, för Kristianst. läns
hushållnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
