Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Stridsberg, Erik - Strimberg, Henrik - Strindberg, släkt - 1. Strindberg, Henrik - 2. Strindberg, Henrik, se Strimberg, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strimberg
264
Strindberg
tivt statsråd i E. Tryggers ministär.
Generaldirektörsämbetet uppehöll S.
till 1940 men lämnade det helt först
1945. Han var 1940—41 ordf, i
Statens krisrevision och från 1944 till
sin död ordf, och chef för Statens
sakrevision. De många ämbetena och
nyckelposterna, som betecknade
stationer på S:s framgångsrika bana,
återspegla emellertid icke på långt
när hela omfattningen av hans
verksamhet som förvaltnings- och
utredningsman. Under sin
extra-ordinarie-tid i verken tjänstgjorde han länge
(1913-—19) också hos riksdagens
revisorer och var slutligen 1919 dessas
sekr. Hos statsutskottet var han
notarie 1914—20, en för hans utbildning
betydelsefull tjänstgöring. En lång
rad offentliga uppdrag anförtroddes
honom, till största delen inom
förvalt-ningsekonomins och
avlöningsväsen-dets områden. Så var han ordf, i
Allm. civilförvaltningens lönenämnd
1924—39, i Allm. lönenämnden 1939
-—47, i Statens lönenämnd från 1947,
i Försvarsväsendets lönenämnd 1924
-—26 och 1940—47, i
Kommunika-tionsverkens lönenämnd 1933—39
och i Statens befordringsnämnd från
1947. Ären 1927—28 var han ordf,
i Statens besparingsnämnd. S. var led.
av och sekr. i budgetårskommittén
1919—20 — det var inledningen till
hans betydande insatser på
budgeträttens och budgetteknikens fält, särskilt
under chefskapet i
Riksräkenskapsver-ket. Han var vidare ordf, i ett stort
antal utredningar och kommittéer,
bl. a. i 1942 års försvarsberedning, i
utredningen ang.
Justitiekanslersäm-betets omorganisation 1945—46, i
1946 års militära
förvaltningsutred-ning och i 1948 års
univ.-lärarlöne-kommitté. S. beklädde ordf.-posten i
styr, för ab. Jordbrukarbanken 1930
—35 och i styr, för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa från 1935.
Han tillhörde Stockholms
stadsfullmäktige 1931—35. -—• S:s sällsport
verksamma och fruktbärande
ämbets-gärning företedde en ovanlig bild av
enhetlighet och sammanhang, och
han vann anseende som en av de
främste av sin tids förvaltningsmän.
S. blev kommendör med stora korset
av Vasaorden 1949. — Gift 1910 med
Karin Pontén-Möller. Spr.
S trimberg, Henricus
(Henrik), industriman, uppfinnare, f. 14
aug. 1753 i Sundsjö skn, Jämtland, f
26 dec. 1830 i Sjuntorp, Fors skn,
Älvsb. län. Son till S. 1. — S. kom i
början av 1770-talet till Stockholm,
där han ägnade sig åt
sidenvävaryr-ket. Är 1778 erhöll han Hallrättens
tillstånd att starta en mindre
sidenfabrik, vilken han drev med 5 å 6
arbetare. S. kom dock snart på
obestånd, och den 25 april 1781 dömdes
han för div. oegentligheter förlustig
all ”frid och säkerhet innom Swea
Rikes gräntzor”. Till hans vanära
uppslogs hans namn på en påle å
Packaretorget. S. hade redan året
förut avvikit till Danmark. I
Köpenhamn fick S. arbete i en av svensken
Carl Axel Nordberg 1779 grundad
bomullsspinneri- och väverifabrik, den
s. k. Manchesterfabriken. När
Nordberg 1782 övertog ledningen av Det
kgl. privilegerede
bomuldsmanufak-tur ”udi stadens nordre og östre port”
medföljde S. dit och avancerade till
underverkmästare och senare till
vä-verimästare. De studier och
erfarenheter av den maskinella
textilframställningen han gjorde under denna
tid skulle senare bli honom till stor
nytta. Efter det företaget på hösten
1795 övergått från statlig i enskild
ägo lämnade S. Köpenhamn och
återvände till Sverige. Här fick han av
F. Hummel erbjudande att leda
anläggningen av ett bomullsspinneri
(Kullen) vid Gamlebokullen i Lerums
skn, Älvsb. län. Maskiner
importerades från Danmark, och S. biträdde
med uppsättandet av dessa.
Drivkraften bestod av ett vattenfall, och
anläggningen utfördes till största delen
av trä, endast de finare maskindelarna
av järn. Spinneriet omfattade till en
början 500 spindlar men utvidgades
småningom till närmare 2 000. S. var
verksam vid Kullen till 1814, då han
anställdes av brukspatronen A. W.
Gyzander för att anlägga en
textilfabrik (bomulls- och ullspinneri,
fär-geri m. m.) på dennes egendom
Sjuntorp; föreståndarskapet på Kullen
övertogs av hans son Carl Henrik S.
(f. 1784), vilken till 1840 innehade
denna befattning. S. var
fabriksföre-ståndare vid Sjuntorp till sin död;
under sin sista tid var han svårt
plågad av gikt. ■—■ S. är en av den sv.
industriens pionjärer, den förste som
i Sverige anlade fabriksmässiga
bomullsspinnerier av nämnvärd storlek
och varaktighet. Han var en teknisk
naturbegåvning av rang; utöver de
konstruktioner, som han med
synnerligen primitiva hjälpmedel utförde
efter danska förebilder, gjorde han
själv uppfinningar, vilka skaffade
honom vidsträckt rykte som ”en utmärkt
mekanikus”. För Sjuntorp
konstruerade han bl. a. slubbmaskiner och ett
vattendrivet kontrollur, som räknade
och registrerade tillverkningen i
spinneriet. — Gift 1) 1777 med Anna
Magdalena Hallonqvist, f 1783; 2)
1783 med Maria Elisabeth Miede. —
Litt.: E. Hollman, ”AB Sjuntorp.
Sveriges äldsta i gång varande spinneri”
(1948). U. D., An
Strindberg, släkt från
Ångermanland, där Anders Olsson (f omkr.
1565) var bonde i Strinne by i Mult-
rå skn. Hans ättlingar i fyra led voro
bönder på släktgården i Strinne.
Namnet S. togs efter fädernebyn av
en ättling i femte led, komministern
Henrik S. (S. 1). Han blev far till
industrimännen Henrik Strimberg (S.
2) och till kryddkramhandlaren och
stadsmajoren i Stockholm Zacharias
S. (f. 1758, f 1829). Från dennes
söner, grosshandlaren i Stockholm
Johan Ludvig S. (f. 1794, f 1854)
och ångbåtskommissionären därstädes
Carl Oscar S. (f. 1811, J 1883),
härstamma släktens två huvudgrenar.
Söner till Johan Ludvig S. voro a)
skådespelaren Ludvig S. (f. 1836, f
1882), b) grosshandlaren i Stockholm
Johan Oscar S. (f. 1843, f 1905),
som blev far till nordpolsfararen Nils
S. (S. 4), f. d. intendenten vid
Lilje-valchs konsthall Sven S. (f. 1874)
och skulptören Tore S. (S. 5), far till
filmfotografen Göran S. (f. 1917),
samt c) grosshandlaren i Stockholm
Arnold Gotthard S. (f. 1852, f 1919),
far till lektorn i biologi och kemi vid
Stockholms folkskoleseminarium
Henrik S. (f. 1886, J 1943). Till den
yngre släktgrenen hörde Carl Oscar
S:s söner, cellisten, dirigenten vid
Dramatiska teatern,
försäkringstjänste-mannen Carl Axel S. (f. 1845, f
1927), far till förf. Axel S. (S. 6),
samt förf. August S. (S. 3), som i
första giftet blev far till
författarinnan Karin S. (f. 1880), gift med
ambassadsekr. vid Sovjetunionens
beskickning i Stockholm, fil. dr
Wla-dimir Smirnoff.
1. Strindberg, Henrik, präst,
f. 20 sept. 1708 i Multrå skn,
Ångermanland, f 22 febr. 1767 i Sundsjö
skn, Jämtland. Föräldrar: bonden och
kyrkvärden Henrik Henriksson och
Anna Mikaelsdotter. S. gick i skola
i Härnösand; han blev student i
Uppsala 1733 och prästvigdes 1737. Efter
ett par års konditioner i och omkring
Stockholm, då han för sitt uppehälle
även arbetade hos en garvare,
återvände han till hemsocknen 1739.
Efter två år utan tjänst blev han v.
kaplan i Sundsjö i Jämtland 1741 och
komminister där 1745. Han köpte ett
torp i Torsäng och sökte bättra sin
ekonomi som byskomakare. År 1763
lyckades han efter trägna
självstudier avlägga pastoralex. men synes då
ha varit för gammal och sliten för att
med framgång kunna konkurrera om
något pastorat. Sina barn gav han en
förhållandevis god skolunderbyggnad.
—■ Gift 1746 med Maria Elisabeth
Äkerfelt. — Litt: P. Nilsson-Tannér,
”Ett blad ur Strindbergs släktkrönika”
(Meddelanden från
Strindbergssäll-skapet, 4, 1948). Abg
2. Strindberg, Henrik, se
Strimberg, Henrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
