Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Strömbeck, Jan Paul, kirurg, kusin till S. 1, se s. 282 - 3. Strömbäck, Dag - Strömer, Hjalmar - Strömer, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömbeck
288
Strömer
2. Strömbeck, Jan Paul,
kirurg, kusin till S. 1, se s. 282.
3. Strömbäck, Dag Alvar,
språk-och folklivsforskare, f. 13 aug. 1900
i Järbo skn, Gävleb. län. Bror till
S. 1. —• Efter studentex. i Stockholm
1919 studerade S. i Uppsala, Oslo
och Reykjavik; han blev fil. kand.
1921, fil. lic. 1926 i nordiska språk
och 1929 i religionshistoria samt fil.
dr 1935, allt i Uppsala. Han blev
sistn. år docent i isländsk filologi i
Lund och 1941 i nordiska språk i
Uppsala. Åren 1927—30 var han
amanuens vid Uppsala univ.-bibl.,
1929 blev han medarb. och 1931—40
var han red. i Sv. akad:s ordbok.
Åren 1937—39 tillbragte S. i
Förenta staterna, där han 1937—38 var
visiting prof, och 1938—39 prof, i
nordiska språk vid det rockefellerska
univ. i Chicago. Sedan 1940 är han
föreståndare (från 1944 med titeln
arkivchef) för Landsmåls- och
folk-minnesarkivet i Uppsala och sedan
1948 därjämte prof, i nordisk och
jämförande folklivsforskning, särskilt
folkloristik, vid Uppsala univ. — S.
har utgivit arbeten i nordisk
ordforskning, religionshistoria och
folkminnesforskning. Bland dem märkas
främst hans drsavh., ”Sejd” (1935),
som på grundval av textstudier
behandlar fornnordisk magi, och
inledningen till ”The Arna-Magnaean
manuscript 557 4to” (1940) samt de
mindre undersökningarna
”Fornväst-nordiskt gaglvidr och några därmed
besläktade ord” (1925—27), ”Att
helga land. Studier i Landnåma och
det äldsta rituella
besittningstagan-det” (i ”Festskrift tillägnad Axel
Hägerström”, 1928), ”Kungshatt”
(i ”Nomina germanica” 1935),
”En orientalisk saga i fornnordisk
dräkt” (i Donum Grapeanum, 1945)
samt ”Om Draumkvædet och dess
källor” (i Arv 1946) samt ”Tidrande
och diserna” (1949). Sedan 1943 är
Dag Strömbäck.
S. red. för tidskr. Sv. landsmål och
sv. folkliv; sedan 1952 för Arn.
Tidskr. för nordisk folkminnesforskning.
■—■ S. blev 1945 led. av Vitt. akad.
— Gift 1927 med fil. kand. Rosalie
Ester Ebba Ulrika Olivecrona.
G. Sj-n
Hjalmar Strömer. Litografi.
Strömer, Nils (H j alm ar),
skriftställare, f. 21 juni 1849 i Ströms skn,
Jämtland, f 24 dec. 1886 i Sävsjö.
Föräldrar: torparen Nils Nilsson och
Ingeborg Svensdotter. — S. studerade
till en början vid Härnösands läroverk
i avsikt att bli präst men tvingades
av medellöshet att avbryta studierna.
Vid sidan av det arbete, som han
därefter ägnade sig åt (bl. a. ss.
predikant), fortsatte han på egen hand
att studera, framför allt astronomi.
Från 1870-talet var han
huvudsakligen verksam som populärvetenskaplig
föreläsare och skriftställare. — S.
utgav till att börja med en rad
astronomiska arbeten i Flammarions anda,
skrivna med stor fantasi och stilistisk
talang, livligt uppskattade av
allmänheten men starkt kritiserade av
fackmännen. Småningom kom han att
mest framträda som politisk talare
och skriftställare. Som sådan var han
en extrem repr. för åttiotalets
samhällskritik; bitterheten i hans polemik
skärptes genom svåra personliga
förhållanden, bl. a. sjuklighet. Det
största uppseendet väckte han med
”Adelsvelde, embetslyx och
ordens-makeri m. m.” (1883, under pseud.
Aristides; 3:e utökade uppl. 1885);
vidare märkas ”Bedragare och
bedragne” (1885), riktad mot det rådande
skolsystemet och mot
överklasstidningarna, ”Prinsapanage och
prinsuppfostran” (1886, under pseud. Aristides)
samt ett antal antireligiösa skrifter:
”Om kolportörväsende och religiös
sinnesrubbning” (1881), ”En
naturforskares trosbekännelse” (1884) och
”Framtidsvinkar. En serie
förpost
fäktningar emot djefvulen, verlden
och vårt eget kött” (s. å.). — Ogift.
U. D.
Strömer, M å r t e n, matematiker,
astronom, f. 7 juni 1707 i Örebro, f
2 jan. 1770 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Johan S. och Maria
Buller. — S:s intresse för astronomi och
matematik vaknade tidigt, enligt
uppgift sedan han konstaterat, att en
förutsagd solförmörkelse inträffade
på beräknad tid. Han inskrevs vid
Uppsala univ. 1724 och studerade där
matematik för Samuel
Klingenstier-na. Efter att 1731 ha förvärvat
magistergraden förordnades han senare
s. å. till magister docens och
utnämndes 1737 till adjunkt i matematik vid
univ. År 1739 kallades han till led.
av Vet. akad. När Anders Celsius
1744 avlidit, fick S., tack vare att
hans lärare och vän Klingenstierna
frivilligt trädde tillbaka som sökande
och rekommenderade S., 1745
övertaga professuren i astronomi, ehuru
han saknade praktiskt astronomiska
meriter. Som prof, meddelade han de
följ, åren undervisning i astronomins
teoretiska grenar, medan den
praktiska astronomin och observatoriets
skötsel huvudsakligen ombesörjdes av
en observatör. När
Amiralitetskadett-skolan 1756 inrättades i Karlskrona,
mottog S. uppdraget att där
uppehålla en professur i matematik jämte
befattningen som civil dir. för skolan.
Han hade därvid att organisera
undervisningen i matematik och
astronomi. Till en början bibehöll han
professuren i Uppsala, vilken uppehölls
av vikarie. Då han 1761 blev dir. för
kadettskolan, avgick han från
upp-salaprofessuren men behöll de
därmed förenade löneförmånerna.
Ohälsa, som S. under hela sitt liv
ofta besvärats av, medförde, att han
redan 1765 lämnade tjänsten i
Karlskrona, varefter han slog sig ned i
Uppsala som emeritus. Under sin
Mårten Strömer. Målning (detalj) av O.
Arenius (Observatoriet, Uppsala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
