Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Sylvan, Hakon - 9. Sylwan, Mark - 1. Sylvander, Josua - 2. Sylvander, Volmar - Sylvén, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sylwan
406
Sylvén
det 1945—48 samt ordf, i
Mjölkpropagandans arbetsutskott 1939—48
och styr. 1939—49. S. invaldes i
Lantbruksakad. 1939. Han har
publicerat artiklar rörande
jordbruksfrågor i dagspress och facktidskr. —
Gift 1) 1908 med Kjerstin (Titti)
Bengtsson, f 1923; 2) 1930 med
Anna Signe Persson. S. L.
9. Sylwan, Mark Christopher,
grafiker, tecknare, f. 5 mars 1914 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören
Christopher S. och Anna Elisabeth
(Anlis) Brandstedt. — S. studerade
vid E. Berggrens och O. Skölds
målarskolor i Stockholm 1932—33, för
O. Gulbrandsen i München 1934
—-35 samt vid H. Steiner-Prags skola
för bokkonst i Stockholm 1939—40,
där han tjänstgjorde som assisterande
lärare 1941—42. Han har varit
verksam som reklamtecknare och som
reportagetecknare och illustratör bl. a.
i Adam 1938—39, Dagens Nyheter
1940 och 1942, Aftontidn. 1942,
Vecko-Journalen 1943—45 och Sv.
Dagbladet sedan 1943. Han är lärare
vid Skolan för grafisk formgivning
sedan 1948. Är 1943 utställde han
separat i Stockholm. Han är repr. i
Nat. mus. — S:s tecknargärning har
till stora delar ägnats bokkonsten och
nyttografiken. Med distinkt sakliga,
stramt komponerade tuschteckningar
har han illustrerat antologierna
”Berättelser från de sju haven” (1945),
”Visor och hymner ur
världslitteraturen” (1946) och ”Diktens
Uppsala” (s. å.). Han har även utfört
bokomslag, sysslat med textning och
typografi, utformat reklamtryck,
annonser, frimärken m. m. Vid
pristävlingen 1947 om utformningen av nya
riksbankssedlar erhöll hans förslag
förord. — Gift 1) 1942—48 med
Susanne Pollak; 2) 1948 med
friherrinnan Vera Gunilla Palmstierna. —
Litt.: I. W. Fischerström, ”Bokens
konstnärer” (1950). R. S.
1. Sy vander. ] o s u a, friherre,
ämbetsman, f. 1 juni 1769 i Rödeby
skn, Blek, län, J 28 aug. 1833 i
Stockholm. Föräldrar: landskamreraren i
Blekinge Johan Gabriel S. och Eva
EHabet Molin. —■ S. blev student i
Lund 1784 och avlade juridisk ex.
där 1785 samt blev ar.skultant i
Ami-rahtetsöverrätten i Karlskrona s. å.
och i Svea hovrätt 1787. Han blev v.
auditör vid Änkedrottningens livreg.
1791 och fick häradshövdings
fullmakt 1794. Är 1800 blev han sekr. i
Svea hovrätt (med lagmans titel från
1801), 1805—10 var han
revisionssekr ’är och 1810 blev han
härads-hövdin ’ i Äkers m. fl. härader i
Sö-derman an ’. Plan blev 1811 v.
lands-hövdin och var 1812—18
landshöv-din ’ i Hall, län, där han hade att
Josua Sylvander. Målning av F. Westin
(Svea Hovrätt, Stockholm).
bemästra många praktiska svårigheter
på grund av länets fattigdom och
egna ekonomiska bekymmer. Under
hans ämbetstid bildades Hall, läns
hushållningssällskap. Från första
stund omfattad av Karl XIV Johans
gunst blev han 1818 justitieråd och
1826 president i Svea hovrätt, vilken
post han beklädde till sin död. Han
adlades 1812 och blev friherre 1830
(ej introducerad som sådan). Han
blev led. av Lantbruksakad. 1831.
— S. deltog 1819 i en kommission,
scm i Skellefteå undersökte
förhållandena hos de s. k. nyläsarna. Själv
herrnhutiskt påverkad ställde sig S.
förstående till separatismen. Han var
led. av fångvårdskommittén 1820—
23. Sistn. år blev han prickad av
opinionsnämnden för att han lånat sin
penna för åtalet mot C. H.
Anckar-svärd om ”ryttarbyxorna” (bd 1
s. 83). S:s duglighet som jurist och
ämbetsman var aldrig omtvistad.
Däremot voro åsikterna delade om hans
personliga egenskaper. Han sades
vara härsklysten och föga angenäm
att samarbeta med. Till sin politiska
inställning var han närmast
konservativ. —- Gift 1) 1792 med Catharina
Charlotta Sten, f 1799; 2) 1802 med
friherrinnan Eva Christina Carolina
Gripenstierna, f 1815; 3) 1827 med
grevinnan Lovisa Gustava Ottiliana
Cronhielm af Hakunge. — Litt.: B.
Wedberg, ”Konungens högsta
domstol” (2, 1940). Abg
2. Sylvander, Gustaf Volmar,
skolman, historiker, f. 26 jan. 1816 i
Karlskrona, f 29 maj 1882 i Kalmar.
Föräldrar: kammarrättsrådet Gustaf
S. och Kristina Petronella Rosqvist.
Brorson till S. 1. •— Efter att ha
genomgått gymnasiet i Kalmar blev S.
1836 student i Lund, där han blev
fil. kand. 1842 och fil. dr 1843 samt
disputerade för docentur i historia
1846. Är 1843 förordnad till lärare i
historia vid Kalmar läroverk blev han
ord. kollega där 1847 och förestod
från 1849 den filosofiska
undervisningen. Han var permanent
tjänstledig från 1856 på grund av nedsatt
hörsel och erhöll 1867 avsked med
pension.— Ett uppdrag av Vitt. akad.
1848 att undersöka staden Kalmars
äldsta läge blev för S. inledningen till
ett omfattande forskningsarbete, bl. a.
i Stockholms, Köpenhamns och
Ly-becks arkiv, vars resultat blev
”Kalmar slotts och stads historia” (1-—9,
1864—74). S. har där sammanfört
ett stort material, men då han för att
förläna sin stad uråldriga anor bl. a.
förläde det forntida Birka till
Björke-näs i närheten av Kalmar, gjorde han
sig skyldig till okritiska
spekulationer. Han har även författat
”Borgholms slotts historia” (1877) samt
gjort samlingar för en ordbok över
traktens bygdemål, vilka överlämnats
till Ö. Smålands och Ölands
lands-målsfören. •—- S. var verksam inom
skarpskytterörelsen och en ivrig
skan-dinavist. Han tog initiativ till
grundandet av en bildningscirkel och ett
bibi, samt stiftade 1870 Kalmar läns
fornminnesfören. ■—■ S. blev led. av
Volmar Sylvander.
Vitt. akad. 1872. — Gift 1853 med
Gustafva Petronella Kallenberg. —
Litt.: M. Borgwall, ”Från flydda
tiders Kalmar” (1944). T. M.
Sylvén, Nils Olof Waldemar,
botanist, växtförädlare, f. 17 sept.
1880 i Finnerödja skn, Skarab. län.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Johan (Janne) Benedikt Haqvin S.
och Karolina (Lina) Eleonora von
Sydow. — S. avlade mogenhetsex. i
Skara 1899 och blev vid Uppsala
univ. fil. kand. 1902, fil. lic. 1905
och fil. dr 1906. Han var assistent
vid Bergianska trädgården i
Stockholm 1906—07 och vid Statens
skogs-försöksanstalt 1907—09, tf. lektor i
botanik m. m. vid Skogsinst. 1909—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
