- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
457

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Taube, Gustaf Adam - 3. Taube, Evert - 4. Taube, Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Taube

457

Taube

Gustaf Adam Taube. Samtida gravyr.

vis på grund av långvarig
sjukledighet, ej ha aktivt ingripit i Stockholms
kommunalpolitik. — T. var en
dugande officer och en skicklig och
kungatrogen ämbetsman, som åtnjöt
stor popularitet i huvudstaden. Han
var dock mycket hämndlysten och
ansågs vara mottaglig för mutor. ■—
Gift 1695 med friherrinnan Anna
Dorotea von Fersen. A. Å-g

3. Taube, Evert Didrik, greve,
sjöofficer, ämbetsman, f. 13 dec. 1681
i Turinge skn, Stockholms län, f 31
okt. 1751 i Stockholm. Föräldrar:
amiralen friherre Evert Fredrik T.
och grevinnan
BeataElisabethWrang-el. —■ T. började sin bana vid flottan,
blev överlöjtnant vid amiralitetet
1700, skeppskapten 1703 och
schout-bynacht 1712. Under det stora
nordiska kriget deltog han i flera
sjöexpeditioner, bl. a. till Finska viken 1711
—13. T. blev v. amiral 1715 samt
amiral och chef för
Stockholmseska-dern 1719. På denna post lyckades

han visserligen skydda Stockholm mot
ryssarnas anfall men kunde inte
hindra deras härjningar vid ostkusten.
T. blev president i Amiralitetskolle-

Evert Taube (3). Målning (detalj) av David
Kock.

gium 1731, riksråd 1734 och
tilldelades s. å. grevlig värdighet. För
denna sin upphöjelse hade han främst
att tacka sina personliga
förbindelser med Fredrik I, vars älskarinna
hans dotter Hedvig (T. 5) var. I
rådskammaren tycks han ej ha
spelat någon mera framträdande
politisk roll. Däremot hade han som
ende sjöofficeren där stort
inflytande på alla sjömilitära
angelägenheter. Detta kom bl. a. till synes i
befordringsfrågor, där han inte sällan
visade sig upprörande partisk och
tillgodosåg sina egna intressen, något
som förskaffade honom många
fiender. När Arvid Horns regering föll
1738, var också T:s stund kommen,
ehuru han följ, år fick avgå under
mindre kränkande former än de
övriga anklagade riksråden; de
segrande hattarna ville nämligen inte stöta
sig med Fredrik. Då kriget mot
Ryssland fick ett för de styrande hattarna
ogynnsamt förlopp, återkallades T. i
tjänst. Före hans tillträde som högste
befälhavare över flottan våren 1743,
blev preliminär fred emellertid
sluten. I stället föll det nu på T :s lott
att mobilisera flottan för ett befarat
angrepp från Danmark. Tre år
senare fick han ännu en upprättelse. Då
beslöto ständerna, att T. skulle
inkallas i rådet när viktiga frågor rörande
flottan förekommo. T. blev
serafimer-riddare 1748. —• Gift 1710 med
Christina Maria Falkenberg. L. Dt

4. Taube, V i l h e l m Ludvig,
friherre, arméofficer, riksråd, f. 10
juli 1690 i Örebro, f 8 aug. 1750 i
Stockholm. Bror till T. 3. — Efter
att ha tjänstgjort som page hos
änkedrottning Hedvig Eleonora började T.
sin militära bana som grenadj är vid
Livgardet 1706. Han befordrades till
fänrik 1707 och till löjtnant vid
Östgöta kavallerireg. s. å. Under Karl
XII:s ryska fälttåg deltog T. med
utmärkelse i flera strider och föll vid
Perevolotjna i rysk fångenskap. T.
lyckades 1715 rymma från
fånglägret i Vologda och tog sig fram till
Archangelsk, varifrån han med en
holländsk båt kom till Amsterdam
och därifrån tillbaka till hemlandet.
Han utnämndes till kapten vid
Livgardet 1716 och blev överstelöjtnant
vid ett äntergastreg. 1717. Härifrån
överflyttades han till Västerbottens
reg. 1719 men begärde av hälsoskäl
avsked följ. år. Efter en tids vistelse i
Tyskland, varunder T. 1721 blev
överste i holsteinsk tjänst,
återinträdde han i sv. tjänst och blev 1737
överste för Upplands reg. T.
utnämndes 1741 till landshövding i Blekinge
län. I det politiska livet var T. föga
verksam, men hans släktförbindelser
gjorde honom välvilligt inställd till
mösspartiet. Han tillhörde sekreta ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free