Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Thulstrup, Åke - Thun-, se även Tun- - Thun, Fritiof - Thunberg, se även Tunberg - Thunberg, Anna Sophia, operasångerska, se Sevelin, bd 6 s. 641 - Thunberg, Carl Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thun
533
Thunberg
sv. historien 1905—37. Amerikanska
samhällsförhållanden behandlas i
”Friheten och välståndet” (1931). I ”1
kejsarens skugga” (1942) framhävas
likheterna mellan Napoleontidens
opinionsbildning och Hitlerepokens. Som
skribent företräder T. den liberala
traditionen från demokratiens
genom-brottstid. T. har även behandlat
stil-och översättningsfrågor dels i
tidn.-artiklar och vetenskapliga tidskrifter,
dels i handboken ”Konsten att
översätta och redigera” (1942). — Gift
1) 1938 med Anita Abadie, f 1944;
2) 1946 med Elisabet Munthe. U. D.
Thun-, se även Tun-,
Thun, Fritiof Vilhelm,
kommunalman, politiker, f. 15 mars 1887
i Österåkers skn, Stockholms län.
Föräldrar: förre dragonen,
möbelsnickaren Robert T. och Emma Charlotta
Andersdotter. — Efter slutad
skolgång arbetade T. vid jordbruk men
flyttade snart till Stockholm, där han
var gasverksarbetare 1905—06. Åren
1907—22 hade han anställning som
stationskarl vid Roslagsbanan med
placering i Äkersberga. Under denna
tid deltog han synnerligen aktivt i det
politiska och fackliga
organisationsarbetet och var bl. a. distriktets
lantarbetare behjälplig med
iscensättningen av deras första strejk. Efter en
järnvägsmannastrejk 1922, vari T.
deltagit, lämnade han sin anställning
vid Roslagsbanan och blev följ, år
poststationsföreståndare i Äkersberga.
Han blev led. av Österåkers
kommunalfullmäktige 1918, landstingsman
1919 och led. av Första K. 1946.
Sedan 1942 är han ordf, i Stockholms
läns landstings förvaltningsutskott och
sedan 1943 landstingets ordf, samt
sedan 1940 ordf, i direktionen för
länets centrallasarett. T. har även
tagits i anspråk för 1946 års
kommunal-lagstiftningskommitté. ■—• Gift 1910
med Frida Sundqvist. S. Sw.
Thunberg, se även Tunberg.
Thunberg, AnnaSophia,
operasångerska, se Sevelin, bd 6 s. 641.
Thunberg, Carl Peter,
botanist, f. 11 nov. 1743 i Jönköping,
f 8 aug. 1828 på Tunaberg i Gamla
Uppsala skn, Uppsala län. Föräldrar:
bokhållaren och vågmästaren Johan
(Jean) T. och Margareta Starckman.
— T. blev student 1761, med. kand.
1769, med. lic. 1770 och (efter disp.
på en avh. om ischias sistn. år) med.
dr 1772, allt vid Uppsala univ. Av
sin lärare Linné skattades han högt:
”en af våra qvickaste och lärdaste
licentiater”, och på Linnés förord
erhöll han ett utrikesstipendium för
fortsatt medicinsk utbildning. Hösten
1770 styrde han över Amsterdam
kosan till Paris, där han bedrev studier
och besökte sjukhus under nära ett
Carl Peter Thunberg. Målning (detalj) av P. Krafft d. y. 1808 (Uppsala universitet).
års tid. Av botanisterna prof. Joh.
Burman och dennes son prof. Nic.
Laur. Burman, vilka T. hade träffat
i Amsterdam, fick han erbjudande
att resa till Japan för att insamla
växter och frön för holländska
trädgårdar. Då det i botaniskt hänseende
okända Japan endast stod öppet för
holländare, gick han i holländska
ostindiska kompaniets tjänst, och som
extra kirurg på ett av kompaniets
fartyg anlände han i april 1772 till
Kapstaden i Sydafrika, där han kom
att stanna i nära tre år. Jämte smärre
exkursioner i stadens omgivningar
företog han i naturvetenskapligt syfte
tre långfärder, varav två till
kaffrer-nas och en till buschmännens land. I
mars 1775 reste T. vidare till Batavia
på Java, och som förste läkare på ett
holländskt fartyg fortsatte han snart
till Nagasaki i Japan, dit han kom
i aug. Bosatt på den enda för
främlingar tillåtna platsen, ön Dezima
utanför staden, tjänstgjorde han som
läkare vid kompaniets faktori där.
Flera av de officiella japanska
tolkarna voro läkare, och T. fick
till
fälle att meddela dem åtskilligt av
europeisk läkarkonst samt lära dem
nya metoder och anvisa dem
inhemska medicinalväxter. Genom sin
vänlighet och lättillgänglighet kom han
på bästa fot med de japanska läkarna,
vilket blev högst betydelsefullt.
Fastän T. hade en ytterst begränsad
rörelsefrihet, lyckades han dock, delvis
tack vare läkarna, erhålla växter samt
upplysningar om landet och den
växtvärld han önskade utforska. Våren
1776 följde han som legationsläkare
den holländske ambassadören på hans
årliga uppvaktningsresa till
kejsarho-vet i Jedo (nu Tokyo), och han
besökte även Osaka. De kliniska
föreläsningar han höll i Nagasaki och
Jedo publicerades senare av en av
hans lärjungar. Trött på den stränga
övervakningen beslöt T. att efter det
avtalade tjänsteårets utgång
återvända hem, och i dec. 1776 avseglade
han från Nagasaki till Batavia. Under
ett halvår gjorde han flera resor på
Java, bl. a. till Buitenzorgs redan då
kända trädgård, och i Batavia erbjöds
honom en förmånlig läkartjänst, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
