Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Torulf, Helge - 2. Torulf, Ernst - Tott, Thott, ätt - 1. (Tott), Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torulf
21
Tott
Ryssland, England, Frankrike, Japan
m. fl. länder. Han utförde
triangel-mätningar och. stadsplaner för städer
och andra samhällen, uppgjorde
förslag till industribyggnader för
verkstäder, cementfabriker,
anrikningsverk m. m. samt skaffade genom
hydro-logiska undersökningar vatten åt
många samhällen. I Stockholms
skärgård planerade och byggde han under
första världskriget en rad viktiga
be-fästningsanläggningar. T.
publicerade div. bidrag i tekn. tidskr. — Gift
1902 med friherrinnan Marie Louise
Karoline Prinz von Buchau. S. L.
2. Torulf, Ernst Torsten,
arkitekt, f. 9 okt. 1872 i Friggeråkers skn,
Skarab. län, f 30 nov. 1936 i Göteborg.
Bror till T. 1. — T. fick sin
arkitektutbildning vid Chalmers tekn.
läroanstalt 1888—93 och vid Konstakad.
i Stockholm 1893—96. Därefter var
han praktiserande arkitekt i Göteborg
med undantag för några år fr. o. m.
1906, då han hade arkitektbyrå i
Stockholm tills, med I. Tengbom. — T.
har verksamt bidragit till
stadsbilderna i ett flertal västsv. städer,
framför allt Göteborg, genom ett stort
antal monumentalbyggnader. I flertalet
verk är han en repr. för den nationella
romantik, som i Ragnar Östberg och
Carl Westman har sina främsta sv.
namn. Hans stil är tung och pompös
med förkärlek för släta tegelmurar.
I Göteborg uppförde T. bl. a.
Högskolan (invigd 1907, tills, med E. Hahr),
en byggnad i granit oeh tegel närmast
i renässansformer, och
Naturhistoriska museets nationalromantiska
tegelkomplex i Slottsskogen (1923).
1920-talets klassicism återspeglas i det
pompösa kolonnprydda Posthuset i
gult tegel vid Drottningtorget (1923).
T. bidrog också till utformandet av
Götaplatsen och
Göteborgsutställ-ningen 1923, restaurerade
Frimurarlogens hus och utförde ett antal hyres-
Ernst Torulf.
och privathus samt sjukhusbyggnader,
allt i Göteborg. Av T:s övriga verk
märkas främst tre, utarbetade tills,
med I. Tengbom, nämligen Borås
rådhus (1908—10). Arvika kyrka (1909
—11) och Piteå stadshotell. Han
pro-jekterade ytterligare badhus och
spar-banksbyggnad i Falkenberg och
badhus i Åmål. Av icke realiserade
projekt märkas prisbelönade sådana för
Stockholms rådhus och stadshus och
för Engelbrektskyrkan, Stockholm. —
Ogift. R. S.
Tott, Thott, en av Skånes äldsta
adelsätter, vars äldste med säkerhet
kände stamfar Tord Aagesen Thott
beseglade brev 1288. Som hans son
nämnes en Aage Tordsen, vilken hade
sönerna Nils Aagesen Kyrning och
Absalon Aagesen. Riddaren Nils
Aagesen Kyrning (t 1354) blev stamfar för
adliga ätten T. (nr 26) samt
friherr-liga och grevliga ätterna Thott och
var farfar till hövitsmannen på
Skanör och Falsterbo Stig Aagesen (f
på 1410-talet), som beseglade
kungavalet i Kalmar 1397 och blev farfars
far till ståthållaren på Älvsborg,
riksrådet Tage Ottosson Thott (t 1562),
ägare av bl. a. Eriksholm (nu
Trolle-holm) i Torrlösa skn i Skåne. Hans
son, riksrådet Otto Thott (f. 1543, f
1588), blev i sitt gifte med Sofia
Brahe, dotter till danska riksrådet
Otto Brahe, far till riksrådet Tage
Thott (f. 1580, t 1658), som var en av
Danmarks rikaste män. En äldre son
till honom, länsherren pä Malmöhus,
riksrådet Otto Thott (f. 1607, t 1656),
blev far till Knud Thott (f. 1639, t
1702), som 1664 naturaliserades som
sv. adelsman. Han blev 1676 fången
av danskarna, gick i dansk tjänst oeh
var slutligen geheimeråd; han slöt
själv sin ättegren. En yngre son till
riksrådet Tage Thott, översten Ove
Thott (f. 1626, t 1666), blev farfar
till ryttmästaren vid S. skånska
ka-vallerireg. Otto Thott (f. 1696,11758),
som 1756 naturaliserades som sv.
adelsman och introducerades på
ovannämnde geheimerådet Knud Thotts
nummer. Om hans son,
landshövdingen greve Tage Thott, se bd 7 s. 527.
— En sonson till äldste stamfadern
Tord Aagesen Thott, ovannämnde
Absalon Aagesen till Härlöv, N. Åsums
skn, Kristianst. län, som levde under
1300-talets förra hälft, blev farfar till
riksrådet Axel Pedersson (T. 1), vars
nio söner vanligen kallas
Axelssönerna. Bland dessa märkas marsken Olof
Axelsson (T. 2), riksföreståndaren
Erik Axelsson (T. 4), riddaren Ivar
Axelsson (T. 5) och riddaren Åke
Axelsson (T. 3). En son till denne,
danska riksrådet Erik Åkesson T. (f
efter 1494), blev far till riksrådet och
slottshövitsmannen Tönne Eriksson
T. (T. 7) och stamfar för ätten T. af
Skedebo, uppkallad efter egendomen
Skebo eller Skedebo i Ununge skn,
Stockholms län, som hans sonsons son
Tönne Eriksson T. (f. 1553, f 1608)
tillbytte sig av Johan III. Tönne
Eriksson T:s son Erik T. (f 1629)
introducerades 1625 på ättens vägnar
och blev far till assessorn i
Bergskollegium Axel T. (f. 1620, f 1659), med
vilken ätten T. af Skedebo utdog på
svärdssidan. Bland T. 3:s övriga barn
märkas a) dottern Ingeborg
Åkesdot-ter (t 1507), gift med
riksföreståndaren Sten Sture d. ä., b) lagmannen i
Närke, riksrådet Hans Åkesson (t
1492), far till riddaren Åke Hansson
(T. 6), c) riksrådet Jöran Åkesson
(f efter 1489), far till riddaren och
hövitsmannen Åke Jöransson
(avrättad 1520), samt d) Klas Åkesson T.
(t 1521), stamfar för den grevliga
ätten T. Den sistn:s son,
hövitsmannen på Karlsborgs fäste i Bohuslän
Åke Klasson T. (t 1531), blev far till
krigaren och riksrådet Claes
Åkesson T. (T. 8). En son till honom,
Henrik Claesson T. (T. 9), blev i
äktenskap med Erik XIV:s dotter Sigrid
(bd 7 s. 14) far till fältmarskalken
Åke Henriksson T. (T. 10), som 1625
introducerades i riddarklassen med
namnet T. af Sjundby. Han blev far
till fältmarskalken, riksrådet Claes T.
(T. 11), vilken erhöll grevlig
värdighet 1652 och själv slöt sin grevliga
ätt. — Litt.: Danmarks Adels Aarbog
1900; A. Skoglund, ”De yngre
Axelssönernas förbindelsei- med Sverige 1441
—1487” (1903).
1. (Tott), Axel Pedersson,
riksråd, t julen 1446 på Varberg.
Föräldrar: Peder Axelsson T. till Härlöv och
Juliane Grubbe. — T., som tillhörde
den förmögna skånska aristokratien,
började på 1390-talet framträda i den
interskandinaviska politiken som
anhängare till drottning Margareta och
Erik av Pommern. Han deltog i
viktigare rådslag och beslut; så var han
t, ex. med vid fredsuppgörelsen mellan
drottningen och Albrekt av
Mecklenburg på sommaren 1395 i Lindholmen
och vid det viktiga unionsmötet i juli
1397 i Kalmar. I det följande var han
tydligtvis unionsmonarkernas högt
betrodde tjänare. Då han 1419 beseglade
unionstraktaten mellan de förenade
nordiska rikena och Polen, gjorde han
det i egenskap av hövitsman på
Varberg, Falkenberg, Skanör och
Falsterbo. Han representerade alltså vid
denna tid konung Erik på viktiga
kustfästen och uppbördsplatser invid
den viktiga öresundsfarleden i
Danmark östansunds. Även under följ, år
återfinnes han som Eriks av Pommern
troman och medhjälpare i både
diplomatiska och krigiska värv, inte minst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
