Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trulson, Anders - Trulsson, Nils - Truvor, bror till Rurik, bd 6 s. 414 - 1. Trybom, Filip - 2. Trybom, James - Trydemästaren, stenskulptör, arkitekt, se Magister Majestatis, bd 5 s. 185 - 1. Trygger, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rulsson
52
Trygger
flertal utställningar i hemprovinsen
och Stockholm, bl. a. ”De fries” 1903.
Han tillhörde stiftarna av Skånska
konstnärslaget 1902 och spelade en
viss roll som inspiratör för det
speciellt skånska skymningsmåleriet i
dess hägn. Minnesutställningar ha
hållits i Malmö, Lund och Stockholm
1911—12 och på Malmö mus. 1941. T.
är bl. a. repr. i Nat. mus., Malmö mus.
och Göteborgs konstmus. — Ogift. —■
Litt.: ”A. T. 1874—1911” (1912,
inledning av E. Wrangel); N. G.
Sandblad, ”A. T. En studie i sekelskiftets
sv. måleri” (1944). Th. N.
Trulsson, Nils Olof,
restaurangman, f. 10 aug. 1865 i Bara skn,
Mal-möh. län, f 4 febr. 1941 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Christen T.
och Bengta Jönsdotter. — T.
praktiserade 1878—88 inom hotell- och
restauratöryrket i Malmö, Berlin,
London och Paris. Han var hotelldir.
i Italien 1888—91 och öppnade sistn.
år hotell Bristol i Berlin samt tre år
senare Palast Hotel. Han ledde Grand
Hotel i Stockholm under dess
omdaning 1898—99. Åren 1900—05 drev
han grosshandelsrörelse i Berlin och
1905—10 var han verkst. dir. för
Ber-liner Hotel Gesandter Kaiserhof i
Berlin (ett av Berlins främsta hotell) och
hotell Atlantic i Hamburg. T. var chef
för Grand Hotel i Stockholm 1911—
23 och verkst. dir. för Carlton hotell
där 1932—38. Med sin omfattande er-
Nils Trulsson.
farenhet av hotell- och
restaurangrörelse på skilda håll i Europa blev T.
en av vårt lands mest yrkeskunniga
restaurangmän. — Gift 1895 med
Mar-garete Elisabeth Charlotte Schultze.
H. U.
Truvor, bror till Rurik, bd 6 s. 414.
1. Trybom, Arvid Filip, zoolog,
ämbetsman, f. 24 dec. 1850 i Fivelstads
skn, östergötl. län, f 15 febr. 1913 i
Stockholm. Föräldrar: lasarettssysslo-
Filip Trybom.
mannen Frans Johan T. och Karolina
Petronella Petersson. — T. avlade
mo-genhetsex. i Linköping 1870 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1875 och
fil. lic. 1882. Han deltog 1876 som
entomolog i A. E. Nordenskiölds
landexpedition till Jenisej och studerade
havets djurvärld 1877 under H. af
Sandebergs expedition till
Kolahalvön samt 1878 jämte Hj. Théel från
kanonbåten Gunhild i sv. farvatten.
Han blev 1885 förste fiskeriassistent
(tf. 1878), tjänstgjorde 1883—1902
som fiskeritillsyningsman i Hall, län
och gjorde under denna tid för
studium av fiskerierna resor till flera
europeiska länder samt 1885—86 till
Förenta staterna och Kanada. T. blev
1903 fiskeriinspektör och led. av
Lant-bruksstyr. och var från 1908 byråchef
för fiskeriärenden i denna styr. Han
tillhörde kommittéerna för ordnandet
av havsfisket i Bohuslän 1892 och för
ny fiskeristadga 1896. — T. var
livligt verksam inom olika delar av
fis-keribiologin, främst genom
undersökningar av fiskarnas levnadssätt
och vandringar i relation till havets
hydrografi, och sökte förbättra
betingelserna för både havs- och
insjöfiske. Han undersökte Bohusläns
sillfiske, särskilt med drivgarn, samt
odling och fiske av kräftor. Han utgav
flera fiskeribiologiska skrifter i
Lant-bruksakad:s publikationer samt
handboken ”Fiskevård och fiskodling”
(1893; Småskrifter i
landthushåll-ning, 7). —• T:s första studier gällde
entomologin, och han släppte aldrig
detta intresse. Hans skrifter behandla
fjärilar, trollsländor och framför allt
tripsar. — T. var led. av Sv.
hydro-grafisk-biologiska kommissionen 1902
—09, initiativtagare till och led. av
1905 års kommission för undersökning
av behovet av fiskhamnar vid kusten,
sekr. i Sv. fiskareförb. 1897—1901
och sekr. i Entomologiska fören. 1897
—-1907. Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1896 och fil. hedersdr vid
Uppsala univ. 1907 samt erhöll Hall,
läns hushållningssällskaps guldmedalj
1904. —■ Gift 1889 med Ellen Schelin.
—• Litt.: biografi av E. Lönnberg i
Landtbruksakad:s handl. o. tidskr.
1913, av C. Aurivillius i Entomologisk
tidskr. 1914. T. F., S. L.
2. Trybom, Knut Ossian (James
O.), advokat, politiker, f. 20 jan. 1887
i Linköping, t 19 mars 1936 i
Tarry-town, N. Y., Förenta staterna.
Föräldrar: lasarettssysslomannen Frans
Johan T. och Anna Charlotta Margareta
Svensson. Halvbror till T. 1. —■ T.
utvandrade till Förenta staterna 1903
och stannade först i Chicago, varifrån
han 1906 begav sig till New York, där
han vid Fordham University
studerade juridik. Han avlade jur.
kand.-exa-men (L. L. B.) 1916, erhöll 1917
behörig legitimation som praktiserande
jurist och innehade därefter till sin
död en ansedd advokatbyrå i New
York City. I flera år var han juridisk
rådgivare vid sv. generalkonsulatet i
New York. T. var känd som en
framstående talare. År 1928 utsågs han av
det demokratiska partiets
nationalkommitté att turnera genom de v.
staterna som valtalare för partiets
presidentkandidat, f. d. New
York-guver-nören Alfred E. Smith. Även i partiets
lokala valkampanjer var han livligt
verksam. Såsom en av den svenska
New York-koloniens mera bemärkta
medlemmar beklädde han ledande
poster inom flera av dess föreningar och
sociala organisationer. Vid sin
bortgång var han bl. a. v. ordf, i det
hundraåriga sällskapet ”Svenska
So-cieteten” i New York, v. ordf, i styr,
för Sv. sjukhuset i Brooklyn samt
ordf, i Sv. centralförb. i New York.
— Gift 1921 med Henrietta Dorothy
Jayne. O. R. L.
Trydemästaren, stenskulptör,
arkitekt, se Magister Majestatis, bd 5
s. 185.
1. Trygger, Ernst, rättslärd,
politiker, f. 27 okt. 1857 i Stockholm,
f 23 sept. 1943 därstädes. Föräldrar:
kaptenlöjtnanten vid flottans
kon-struktionskår Alfred T. och Charlotte
von Schmiterlöw. — T. genomgick
Göteborgs högre enskilda läroverk,
avlade mogenhetsex. där 1876 och
in-skrevs s. å. vid Uppsala univ. Där blev
han jur. kand. 1881, studerade 1882 i
Tyskland, Schweiz och Frankrike, blev
jur. lic. 1884 och disputerade s. å. för
drsgrad samt förordnades till docent
i allm. sv. lagfarenhet, romersk rätt
och rättshistoria vid Uppsala univ.
Vid promotionen 1885 blev T. jur.
dr och upprätthöll 1885 och 1886—■
88 e. o. professur i processrätt; 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
