Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Törnebohm, Hilding - Törnell, se även Thörnell - Törnell, Erik - Törnell, Gertrud - Törneman, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnell
Törneman
lian först var chef för
maskinritkontoret; 1928 blev han överingenjör och
chef för tekn. direktionsbyrån, och
sedan 1941 är han tekn. dir. vid SKF.
År 1929 kallades T. till prof, i
mekanisk teknologi vid Tekn. högskolan
men avböjde. — T. har utfört ett
förtjänstfullt och framgångsrikt arbete
för internationell standardisering
inom maskinindustrin. Han var 1919
—43 led. av Sveriges
maskinindustri-förena standardkommitté (ordf. 1920
—21, 1925), 1941—49 ordf, i
Sveriges standardiseringskommission och
1945—49 v. ordf, i Försvarets
stan-dardiseringsdelegation. År 1952
valdes T. till president för International
Organization for Standardization
(IOS) under perioden 1953—55. Som
repr. för Sverige har han deltagit i
flera internationella konferenser, och
han är ordf, i den sv. kommittén för
standardisering av kullager och
rull-lager sedan 1921 och i den sv.
toleranskommittén sedan 1923 samt i
motsvarande internationella
kommittéer. T. har i sv. och utländsk
fackpress publicerat artiklar om
standardiserings- och toleransfrågor,
kul-och rullagertillverkning m. m., ss.
”The Development and Importance of
Preferred-Number Series” (1923),
”Toleranser” (1924),
"Maskinindustrien standardisering” (1926),
”Kullagerpassningar” (1931) och ”Modern
Tolerance Requirements and their
Scientific Determination” (1936).
Han har gjort betydelsefulla
mät-dons- och
verktygsmaskinkonstruktioner, av vilka flera ha patenterats.
År 1928 erhöll han Ing. vet. akad:s
mindre guldmedalj för sina insatser
på det toleransvetenskapliga området.
Utöver de nämnda uppdragen var T.
led. av Tekn. nomenklaturcentralens
(TNC:s) arbetsutskott 1941—53,ordf,
i Tekn. samfundet i Göteborg 1944—
45 och styr.-ordf. i Statens
skepps-provningsanstalt i Göteborg 1948—
52, och han blev styr.-ordf. i
Lidköpings mekaniska verkstadsab. 1929,
styr.-led. i ab. Volvo 1935 och i
Köpings mekaniska verkstadsab. 1943
samt ordf, i lokalstyr, för Chalmers
tekn. högskola 1947 och i styr, för
Tekn. gymnasiet i Göteborg s. å. T.
tillhörde 1943—44 års sv.
industrikommission till Förenta staterna.
Han invaldes i Ing. vet. akad. 1938
och i Vet. o. vitt. samh. 1944 (ordf.
1953) samt blev teknologie hedersdr
vid Stevens Institute of Technology i
Hoboken, N. J., Förenta staterna,
1936 och vid Polytechnikum i Zürich
1942. — Gift 1918 med Karin
Erik-son. S. L.
Törnell, se även Thörnell.
Törnell, Erik, läkare, f. 8 febr.
1894 i Härnösand. Föräldrar:
pro
vinsialläkaren Gottfrid Isidor T. och
Maria Rosalie Holmberg. — Efter
studentex. 1912 i Stockholm blev T.
därstädes med. kand. 1916 och med.
lic. 1923; år 1948 blev han med.
hedersdr vid Karol. inst. Efter
utbild-ningsförordnanden vid olika
sanatorier samt vid Stockholms
epidemisjukhus 1925—27 och vid Sabbatsbergs
sjukhus 1927—30 blev han 1932
sana-torieläkare och dispensärläkare vid
Västeråsens sanatorium, Borås. Han
har publicerat talrika skrifter om
tuberkulos och dess bekämpande samt
om andra lungs jukdomar. — T. är
sedan 1947 led. av Älvsb. läns
landsting. — Gift 1922 med Astrid Helena
Randolf. P. H. T.
Gertrud Törnell.
Törnell, Gertrud, socialt
verksam, f. 21 sept. 1864 i Stockholm,
f 19 dec. 1945 därstädes. Föräldrar:
majoren August Dagobert Weber och
Emma Charlotta Munthe. -— Efter
privat undervisning och språkstudier
var T. 1901-—10 rit- och arkivbiträde
vid Väg- och vattenbyggnadsstyr.
Under denna tid deltog hon i
bildandet av Fören. Kvinnor i statens
tjänst, där hon var v. ordf. 1908—10.
Hennes verksamhet för bättre
arbetsmöjligheter åt kvinnorna medförde
att hon avskedades från sin plats.
Hon var sedan bitr, kommittésekr. i
Fören. för välgörenhetens ordnande
1910—16 och kretsombud för
barnavårdsnämnden i Stockholm 1913—34.
Under 1910-talet togs hennes
arbetskraft i anspråk inom ett flertal
sociala inrättningar. Bl. a. var hon
föreståndare för en av hjälpbyråerna för
arbetslösa 1914—15,
distriktsförestån-dare för tobaksarbetarnas
upplys-ningsbyrå 1916 samt ordf, och
expe-ditionsföreståndare i kommitténs för
småbarnsbespisning arbetsutskott
1917—18. — T. tillhörde 1917—27
Stockholms stadsfullmäktige som
repr. för högern. Under denna tid
invaldes hon i ett flertal nämnder och
styr., bl. a. nykterhetsnämnden och
fattigvårdsstyr. Hon var livligt
intresserad av kvinnornas politiska
rösträtt och verksam led. av Fredrika
Bremer-förb: s styr. 1915—35. Hon
var dessutom sekr. i Moderata
kvinnors rösträttsfören. 1917—21 och
medl. av Allmänna valmansförb: s
centrala kvinnoråd 1920—32.
Särskilt verkade hon som
föredragshållare i sociala och politiska frågor.
Hon erhöll Illis quorum 1934. — Gift
1905 med kanslisekreteraren i
Ecklesiastikdepartementet Ernst Reinhold
Törnell. T. M.
Törneman, Johan Axel Gustaf;
målare, f. 28 okt. 1880 i Persberg,
Färnebo skn, Värml. län, t 26 dec.
1925 i Stockholm. Föräldrar:
ingenjören Johan Algot Georg T. och
Marie-Louise Charlotta Ahlström. —•
Efter en termins studier för Carl
Wilhelmson på Valands målarskola
i Göteborg for T. 1900 till München
och vistades därefter 1900—01 i
Dachau, där A. Hölzel var hans lärare
och där han delade ateljé med Ernst
Norlind. Han bodde därefter i Paris
1902—06, varefter han återvände till
Sverige. — I Dachau målade T. bl. a.
den starkt symbolbetonade ”De
blinda” med ganska dunkla färger,
vilken delvis är inspirerad av
Mae-terlincks diktning. I Paris, där han
främst studerade van Gogh, Gaugain
och Degas, började han måla med
ljusa, lätta färger. ”Bretagnare”
(1905 Nat. mus.) som utställdes på
Parissalongen väckte stort intresse.
I ”Nattkaféet” (1906, Thielska
galleriet) använde han skarpa, nästan
giftiga färger pålagda med små
markerade penseldrag i en pointillistisk
teknik. Figurerna äro här starkt
ty-piserade och helhetsintrycket rent
expressionistiskt. T. påverkades an-
Axel Törneman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
