Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Uhr, Carl David af - 2. Uhr, Paul af - Ulander, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uhr
SS
Ulander
auskultant i Bergskollegium antogs
han s. å. till elev i masmästeriet och
blev 1795 övermasmästare i västra
distriktet. För att lättare kunna
hinna med sina tjänsteåligganden hade
han några är sin bostad i Norbergs
by i Västmanland och arbetade nitiskt
med övervakandet av
tackjärnsblås-ningarna samt iståndsättandet av
äldre masugnar och byggandet av nya
sådana. Denna hans rastlösa
tjänsteverksamhet avbröts 1801 av en svår
sjukdom, som fortfor flera år. På
läkares tillstyrkan anträdde han 1803
en resa till England, där han vistades
två år och under tiden återvann sin
hälsa. Genom tjänstebyte blev han
1812 övermasmästare i norra
distriktet. Vid Brukssocietetens allmänna
sammankomst 1811 hade han utsetts
till dir. för tackjärnsblåsningen och
stångjärnssmidet för tre år (efter
E. T. Swedenstjerna). I denna
befattning bibehölls han till 1838, då han
tog avsked från såväl direktörs- som
övermasmästaretjänsten. År 1817
förordnades han att vara adjungerad
ledamot i Bergskollegium så länge
han kvarstod som dir. för
stångjärnssmidet. Vidare var han ledamot av
kommittéerna angående mynt- och
kontrollverken (1828),
låneunder-stödsinrättning för bergsmansyrket
(1829), myntväsendet (1830) och
bergsdomstolarnas och bergsstaternas
förändrade organisation (1839). —
Som medlem av Riddarhuset bevistade
U. många riksdagar och deltog
flitigt i förhandlingarna. Han lade
därvid i allmänhet i dagen frisinnade
åsikter, särskilt i näringsfrågor.
Flera gånger var han ledamot av
stats- och konstitutionsutskotten, och
1825 var han statsrevisor. Han
skattades mycket högt av sin samtid,
hans stora förtjänster om den sv.
järnhanteringen rönte det största
erkännande, och det har om honom
sagts, att han var sin tids främste
kännare av det sv. järnet. Han
införde i järnhanteringen ett flertal
kostnadsbesparande förbättringar,
och hans namn är bl. a. knutet till
utvecklingen av värmugnar för
järnverk. U. författade även en mängd
avhandlingar rörande järnets
metallurgi, de flesta i Jernkontorets
annaler. Bland hans tryckta skrifter
märkas i övrigt hans berättelser om de av
Brukssocieteten 1817 beslutade och
under U:s ledning ställda
puddlings-försöken vid Skebo bruk i Uppland,
vilka omfattande och mycket dyrbara
experiment i stor skala pågingo
1819—22 och fortsattes även 1824
(huvudpublikationen kom 1825).
Genom dessa försök skulle man söka
utröna, om den utomordentligt viktiga
engelska s. k. puddelprocessen kunde
i ekonomiskt hänseende bli nyttig och
användbar i Sverige. För att inhämta
detalj underrättelser om de allra
senaste framstegen på området sändes
U. och bergsrådet G. Broling till
England 1820. U. inlade slutligen mycket
stora förtjänster om Höganäs
stenkolsverk i Skåne, och det var
huvudsakligen på hans kraftiga initiativ,
som den viktiga fabrikationen där
av eldfast tegel i större skala
igångsattes. Av Vet. akad. blev U. led.
1821, och två gånger (1829 och 1838)
hedrades han med Jernkontorets stora
guldmedalj. —■ Ogift. — Litt.:
biografi i Vet. akad:s handl. 1849. N. Zn
Paul af Uhr.
2. Uhr, Paulus (Paul) Reinhold
af, flygofficer, f. 25 jan. 1892 på
Vårdsätra, Helga Trefaldighets förs.,
Uppsala. Föräldrar: lantbrukaren
och byggmästaren Otto Reinhold af
ü. och Anna Mathilda Ferm.
Brorsons sonson till U. 1. —■ Efter
studentex. i Uppsala 1911 blev U. 1913
underlöjtnant vid Jämtlands
fält-jägarreg. och löjtnant 1916. Därefter
övergick han 1918 till flyget och blev
1926 kapten vid flygvapnet, 1934
major, 1937 överstelöjtnant, 1938
överste och 1946 generalmajor. U. var
1919—22 flyglärare vid
flygkompa-niet på Malmslätt och 1928—30 chef
för arméns flygspanarkurs. Sedan
han 1931—33 genomgått
Krigshögskolan blev han 1934 avd.-chef vid
Flygstaben, först för utbildningsavd.
och därefter 1936 för operationsavd.
samt 1937 chef för flygvapnets
kommandoexpedition. Åren 1942—52 var
han chef för första flygeskadern.
Sedan 1952 är han verksam i Östermans
Aero-ab, Stockholm. — Innan U.
började sin tjänst vid Flygstaben hade
han bedrivit grundliga studier vid
utländska flygvapen. Är 1925 var han
sålunda kommenderad till Italien och
England, 1931 till England, 1934 till
Polen och 1938 till Tyskland. I
början av andra världskriget studerade
han i Tyskland och Italien. U.
tillhör Sv. aeroklubben sedan 1918 och
är sedan 1939 ordf, i dess verkst.
utskott. U. har publicerat ett antal
artiklar i flygtaktiska och allm.
krigsvetenskapliga frågor i tidn. och
tid-skr. ■—■ Som ung var U. en
framstående friidrottsman; han deltog i
Olympiska spelen 1912 och i Baltiska
spelen i Malmö 1914. — Gift 1919
med Elisabeth (Elsa) Linderstam.
S. A—n
Ulander, Axel Petrus, agronom,
botanist, växtförädlare, f. 8 april
1874 i Piteå, t 15 febr. 1953 i Kalmar.
Föräldrar: telegrafassistenten
Leonard U. och Jenny Fredrika
Lundström. — U. företog tidigt botaniska
resor i Sverige tills, med sin
morbror, sedermera prof. Axel Lundström
(bd 5 s. 139). Han avlade
mogen-lietsex. i Luleå 1892 och blev fil.
kand, vid Uppsala univ. 1898,
agronom vid Ultuna lantbruksinst. 1900
samt Dr phil. vid Göttingens univ.
1905. Åren 1901—03 tjänstgjorde han
som e. o. assistent dels vid
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrb.
län (Luleå), dels vid Kemiska
stationen i Kalmar. Han var
föreståndare för Sveriges utsädesfören:s (i
Svalöv) filial i Luleå 1906—19 och
samtidigt förste assistent vid
Kemisk-växtbiologiska anstalten därstädes
1912—19 samt föreståndare för denna
anstalt 1919—39. Därjämte var han
lärare i trädgårdsskötsel vid
Folkskoleseminariet i Luleå 1913—39 och
föreståndare för Frökontrollanstalten
därstädes 1919—39. — U. gjorde
betydande insatser inom det
norrländska jordbruket. Han utökade
kraftigt försöksverksamheten, där
han nådde goda resultat. Särskilt
intresserade han sig för gagnväxter
Axel Ulander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
