Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Wachtmeister, Hans Gabriel - 15. Wachtmeister, Hans - 16. Wachtmeister, Axel - 17. Wachtmeister, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wachtmeister
123
Wachtmeister
Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister.
Målning av J. G. Sandberg 1825.
de, och förhållandet mellan honom och
kronprinsen blev mycket gott. Dock
uppstodo vissa divergenser i samband
med W:s handläggning av
tryckfrihets- och högmålsärenden, där Karl
Johan enligt W:s uppfattning led av
överdriven skuggrädsla. Dessa
divergenser rubbade ieke vänskapen dem
emellan men bidrog till att W. 1817
begärde sitt avsked. Samtidigt
utnämndes han till en av rikets herrar;
1824 blev han serafimerriddare. —
W., som 1810 tillträtt Trollebergs
(1830 utbytt mot Trolle-Ljungby) och
Ärups fideikommiss samt hade sitt
hem pä Årup, levde från 1817 den
oberoende jorddrottens angenäma liv.
Vid sidan av en livlig verksamhet som
lanthushällare odlade han särskilt
sina tidigt förvärvade
naturvetenskapliga intressen. Redan 1801 hade
han utgivit ett arbete om de svenska
falkarterna. Hans ornitologiska
intressen förde honom i kontakt med den
store zoologen Sven Nilsson. Än
intimare blev hans 1816 grundlagda
vänskap med J. J. Berzelius. Snart blev
kemien W:s älsklingsstudium. Inom
denna disciplin utgav han ett flertal
vetenskapliga skrifter. Han förde
också en livlig brevväxling med
svenska och utländska
vetenskapsmän. W. invaldes i Vet. akad. 1821
samt blev hedersled1, i en rad lärda
samfund; även utländska akademier
hedrade honom med inval. —
Politiken kom att spela en allt mindre roll i
W:s liv. När han 1840 utan att själv
vara tillfrågad utnämndes till
justi-tiestatsminister, avsade han sig genast
den höga posten under hänvisning
till begynnande ålderdomsskröplighet.
Likaså avböjde han 1847 att bli
lantmarskalk. Däremot deltog han i
Riddarhusets förhandlingar 1847—48
såsom medlem av den ”grå”,
moderatliberala falangen. Särskilt ivrade han
för en representationsreform, byggd
på samfällda val men med vissa
konservativa garantier. Oscar I föreföll
honom nu alltför konservativ. — W.
ägde ett klart och skarpt intellekt men
hade samtidigt en ovanligt kritisk, i
yngre dagar misantropisk läggning,
som gjorde honom mindre skickad
för konstruktiv politisk verksamhet.
Bland hans efterlämnade vidlyftiga
anteckningar har särskilt hans
innehållsrika och initierade dagbok från
åren 1807—09 blivit föremål för
forskningens intresse. Den litterärt
högtstående, skenbart objektiva
formen, som vilselett många bedömare,
beslöjar ett lidelsefullt och när det
gäller sakuppgifterna föga nogräknat
partitagande, som gör dagboken till
en utpräglad pamflett, en av de
skickligaste som vår politiska litteratur
äger. På äldre dagar synes W. ha
tillägnat sig en mera mild och harmonisk
livssyn. Såväl i sitt liberala patos —
vari inrymdes både demokratiska och
aristokratiska drag — som i sin
naturvetenskapliga entusiasm förblev
W. alltid upplysningsmannen. Hans
”Anteckningar och minnen” (1—2)
utgavs 1889 av Elof Tegnér och
finnes även i dennes ”Valda skrifter”
(4, 1905). — Gift 1) 1806 med
friherrinnan Hedvig Amalia Charlotta
Klinckowström, t 1810; 2) 1811 med
friherrinnan Catharina Charlotta
Leijonhufvud, f 1825; 3) 1826 med
friherrinnan Sigrid Margareta
Charlotta Fleming af Liebelitz. — Litt.:
S. Carlsson, ”H. G. W:s dagbok 1807
—1809” (Vet, soc:s i Lund årsbok
1943). St. C.
15. Wachtmeister, Hans, greve,
ämbetsman, f. 30 juli 1793 på Valje,
Sölvesborgs landsförs., Blek, län, f 8
nov. 1827 i Karlskrona. Son till W. 10
i hans första gifte. — Efter studier i
Lund och tjänstgöring i Nedre
justi-tierevisionen samt domarförordnande
i Falun ingick W. 1815 som
adjungerad led. i Svea hovrätt och erhöll s. å.
häradshövdings namn. År 1817
utnämnd till tf. revisionssekr. begav
han sig följ, år på en utländsk resa
och besökte härvid bl. a. Paris. Efter
hemkomsten kom han att nedlägga ett
förtjänstfullt och nitiskt arbete som
tf. revisionssekr. och föredragande
inför Högsta domstolen och regeringen.
År 1822 blev han tf. och följ, år ord.
landshövding i Blek. län. Sistn. år
bevistade han sin första riksdag och
blev ordf, i lagutskottet. Som
landshövding tog han initiativet till
bildandet av Blekinge läns sparbank,
ivrade för undervisningens höjande,
intog en liberal ståndpunkt till
näringspolitiken och visade prov på stor
duglighet och handlingskraft för att
hjälpa befolkningen under nödvintern
1826—27. Generös och folklig i sitt
uppträdande var han mycket omtyckt
i sitt län. — W. innehade
fideikommisset Johannishus i Blek. län. —
Av kulturhistoriskt värde äro W: s
efterlämnade brev och
dagboksanteckningar, som i urval utgivits av
Hugo W. (W. 26) under titeln
”Anteckningar och bref från Carl
Johans-tiden” (1915). W. framstår här som
varm beundrare av Karl Johan men
också som en klarögd observatör av
tidens förhållanden. — Gift 1825 med
Agathe Wrede. S. S—s
16. Wachtmeister, Axel Knut,
från 1871
Trolle-Wachtmeis-t e r, greve, ämbetsman,
lanthushål-lare, politiker, f. 13 mars 1812 i
Stockholm, f 7 april 1907 i
Kristianstad. Son till W. 14 i hans andra gifte.
— W. avlade hovrättsex. i Uppsala
1832. Efter tingstjänstgöring i
Blekinge utnämndes han 1834 till v.
häradshövding, tjänstgjorde därefter i
Skånska hovrätten, där han
avancerade till adjungerad led., och var 1842
—47 arrendator å egendomen Sjöholm
i Östra Vingåker. Redan 1837
utnämnd till kammarherre var han
1847—51 hovmarskalk hos kronprins
Karl, en uppgift, som synes ha varit
ganska påfrestande. Sistn. år slog
lian sig ned i Skåne som förvaltare
av fideikommissen Trolle-Ljungby
och Årup, vilkas innehavare han blev
1871. W. var landshövding i
Kris-tianst. län 1866—83, ordf, i
hushållningssällskapet s. å. och i landstinget
1864—75. Åren 1866—75
representerade han länet i Första K. År 1865
blev han led. av Lantbruksakad. —
Gift 1) 1842 med grevinnan Henrietta
Gunilla Wachtmeister, t 1843; 2)
1845 med hennes syster grevinnan
Sofie-Louise Wachtmeister. S. Sw.
17. Wachtmeister, Carl, greve,
diplomat, utrikesminister, f. 21 april
1823 i Stockholm, f 14 okt. 1871
därstädes. Föräldrar: översten greve Carl
Johan W. och Francese Lovisa von
Rehausen. Sonson till W. 12. — W.
blev 1841 student i Berlin och 1842 i
Uppsala, där han följ, år avlade
kan-sliex. Han ingick därefter på den
diplomatiska banan, blev attaché i
Berlin 1843 och i Bryssel 1845, andre
sekr. i kabinettet för utrikes
brevväxlingen 1847, chargé d’affaires och
generalkonsul i de italienska staterna
1850 samt var envoyé i Köpenhamn
1858—61, i Konstantinopel 1861, i
London 1861—65 och ånyo i
Köpenhamn 1865—68. Vid greve
Mander-ströms avgång ur statsrådet i juni
sistn. år blev W. hans efterträdare
som statsminister för utrikes
ärendena, vilken post han beklädde även
sedan Louis De Geer 1870 efterträtts
av Adlercreutz som justitiestatsmi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
