- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
147

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wahlgren, Agne - 3. Wahlgren, Helge - Vahlin, se även Walin, Vallin, Wallin - Vahlin, Olof - Wahlman, Lars Israel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wahlgren

147

Wahlman

graden” (s. å., drsavh.), ”Sur
1’équa-tion ax2 + bxy + cy2 = ez2” (1939)
samt ett tiotal uppsatser i Elementa.
För undervisningen på det högre
skolstadiet har han bl. a. utgivit
”Lärobok i astronomi” (1908; 5:e uppl.
1926), ”Lärobok i algebra och
funk-tionsteori för gymnasiet” (1912; 7 :e
uppl. 1949) och ”Lärobok i
funk-tionsteori och analytisk geometri”
(1914; 6:e uppl. 1949), och
därjämte har han publicerat ”Från
torr-vedsbloss till halvwattlampa” (1917)
och en övers, av Apollonius’ från
Perge ”Kägelsnitten” (bok 1—3,
1932). — Ogift. G. R—r

3. Wahlgren, Helge Rikard,
skådespelare, regissör, f. 17 mars 1883
i Kalmar. Bror till W. 2 och W. 3. —
Efter mogenhetsex. 1901 debuterade
W. på Malmö teater 1907 hos August
Falck, hos vilken han därefter var
engagerad vid Intima teatern till 1910.
Sistn. år kom han till Sv. teatern,
som han lämnade efter ett år. Han
ägnade sig åt litterär verksamhet till
1916, då han anställdes vid
Lorens-bergsteatern i Göteborg. Åren 1919—
25 var han verksam vid Sv. teatern i
Helsingfors och 1925—26 vid
Hälsingborgs stadsteater. Han var
föreståndare för Dramatiska teaterns
elevskola 1926—36 och är sedan sistn.
år knuten till Stadsteatern i
Göteborg som regissör. ■—■ Som
skådespelare har W. haft störst framgång
under åren hos August Falck, då han
bl. a. spelade Prinsen i Strindbergs
”Svanevit” och Studenten i samme
förf:s ”Spöksonaten”. Som regissör
har W. utmärkt sig som förnämlig
iscensättare speciellt av stycken av
intim karaktär, varvid han med små
fina medel låtit skådespelet komma
till tals genom ett smidigt
ensemblespel, utformat med den känsla för

Helge Wahlgren.

personinstruktion som kännetecknat
hans uppsättningar. Särskilt på
Göteborgs stadsteaters studio har han
haft möjlighet att utveckla sin konst.
Bland W: s iscensättningar kunna
nämnas Capeks ”Modern”, Steinbecks
”Möss och människor”, Géraldys
”Duo”, Mauriacs ”Ond kärlek”,
Tennessee Williams ”Glasmenageriet”,
Sartres ”Slutna dörrar”, Eliots
”Cocktailparty”, Dagermans
”Skuggan av Mart” och Lorcas ”Bernardas
hus”. Utomordentligt fint har W.
förstått att balansera blandningen
av fars och tragedi i Anouilhpjäserna
”Colombe” och ”Älskar, älskar inte”.
Av samme författare har W. vidare
iscensatt ”Eurydice”. — Åren 1911—
16 ägnade sig W. åt
skriftställarverk-samhet. Han skrev om teater i
Scenisk konst och i Scenen. Förutom
noveller har han skrivit ”Den heliga
Caterinas faddergåva” (1913),
skådespelet ”Ensamma vägar” (1923)
samt skådespelarporträtt av Anders
de Wahl, John och Pauline Brunius
i serien ”Publikens gunstlingar”. —
Gift 1918 med skådespelerskan Maria
Schildknecht (bd 6 s. 548). H.U.

Vahlin, se även Walin, Vallin,
Wallin.

Vahlin, Olof Valdemar, skolman,
politiker, f. 18 dec. 1838 i Västerås,
t 5 maj 1903 i Falun. Föräldrar:
kyrkoherden Olof Fredrik V. och Lina
Lundevall. — Efter genomgång av
Västerås lärov. blev V. 1858
student i Uppsala, där han bedrev
filosofiska studier. Han var vik. adjunkt
och extra lärare vid Falu högre
ele-mentarlärov. 1860 och 1863—69 samt
från sistn. år ord. adjunkt i
matematik och naturvetenskap vid samma
läroanstalt. Åren 1876—92 var han
stadsfullmäktig, 1888—99 led. av
Andra K., 1891—98 led. av
konstitutionsutskottet och 1896—97
statsrevisor. Han vai‘ även i många år
ordf, i Falu arbetarfören. —
Påverkad av John Stuart Mills liberalism
såg V. som riksdagsman sin främsta
uppgift i att värna tanke- och
yttrandefriheten. Sålunda uppträdde han
med skärpa mot 1889 års förslag till
s. k. munkorgslag och väckte 1890
tills, med Peter Andersson i Högkil
en motion om grundlagsgaranti för
församlingsrätten. I övrigt önskade
V. ett ”sansat framåtskridande” ss.
ensamt garanterande en lugn
samhällsutveckling. Därför opponerade
han mot såväl urtimabesluten 1892
som den s. k. ”vingklippningen” av
städernas representation, vilken
enligt hans mening skulle komma att
minska antalet frisinnade i riksdagen.
Den utförliga motion om en
rösträtts-reform på kommunalstreckets grund,
som 1892 frambars av P. G.
Peters

son i Brystorp och ansågs som ett
stilistiskt mästerverk, var författad
av V. Osäker i fråga om
parlamentarisk taktik slöt V. sig i början till
den frihandelsvänliga Centern, vars
förtroenderåd han tillhörde 1892—94,
men efter detta partis sprängning
följ, år gick han som vilde. — V.
författade 1888 en politisk broschyr
”Om tull, rösträtt och nykterhet”
samt utgav även en samling
populära naturvetenskapliga föredrag
under rubriken ”En solsaga” (1882).
—-Gift 1889 med Eva Maria Nordström.

S. Sw.

Lars Israel Wahlman.

Wahlman, Israel Laurentius
(Lars Israel), arkitekt, f. 17
april 1870 i Hedemora, t 18 sept.
1952 i Stocksund, Stockholms län.
Föräldrar: rektorn Johan Israel W.
och Emma Juliana Katrina Berg. —
Efter mogenhetsex. i Falun 1888
genomgick W. Tekn. högskolan 1889—•
93 och ägnade sig fr. o. m. sistn. år
åt praktisk arkitektverksamhet i
Stockholm. Jämsides med denna var
han knuten till Tekn. högskolan som
lärare i ämnet husbyggnadslära,
åren 1894—1905 som assistent,
därefter som tf. lektor samt 1912—35
som prof. Han undervisade vid
Konst-akad. i ämnet trädgårdsbyggnad och
var föredragshållare samt publicist
i byggnadsfrågor i facktidskrifter ss.
Tekn. tidskrift och Sv.
slöjdföreningens årsskrift. Från 1914 var han led.
av Konstakad. — W. framträdde
tidigast som förespråkare för den
eklektiskt historiserande riktning inom
byggnadskonsten, som i vårt land
framgångsrikt hävdades av Isak
Gustaf Clason. Tills, med denne uppförde
han 1894—97 Hjularöds slott i Skåne
i en stil, som anknöt till medeltida
nederländska slottsbyggnader. De
följande åren var han självständigt
verksam vid uppförandet av Tjolö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free