Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Wallenberg, Raoul - 1. Wallengren, Johan - 2. Wallengren, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallengren
182
Wallengren
Raoul Wallenberg.
Sedan en del av Ungern ockuperats
av ryska trupper, kom W. under ryskt
beskydd och har sedermera icke
avhörts, ehuru från sv. officiellt och
privat håll ansträngningar gjorts att
bringa klarhet om hans öde. Han fick
1952 Hlis quorum. —■ Ogift. R. Ph.
1. Wallengren, Hans Daniel J
o-h a n, präst, zoolog, f. 8 juni 1823 i
Lund, f 25 okt. 1894 i Farhults skn,
Malmöh. län. Föräldrar: prosten oeh
kyrkoherden Olof Peter W. och
Petronella Lundell. — W. blev student i
Lund 1842 och efter teologiska
examina prästvigd där 1847. Med några
kortare avbrott tjänstgjorde han som
adjunkt eller v. pastor i
Trolle-Ljungby 1847—66 och var från 1864
kyrkoherde i Farhult med annexförs.
Jonstorp på Kullen; denna tjänst
tillträdde han 1866. — Under sin
univ.-tid studerade W. även zoologi,
disputerade 1856 på avh.
”Anteckningar i Zoologien” för adjunktur
vid Lunds univ. samt uppfördes 1854,
1856 och 1859 på förslag till zoologie
adjunkturen där. Som kyrkoherde i
Farhult förde han ett mycket
gästfritt hem, ständigt öppet för
naturforskare. Han utgav flera arbeten om
fåglar ss. ”Die Vögel Gotlands”
(1853) och ”Die Brützonen der Vögel
innerhalb Skandinavien” (1854—56)
samt om Skånes land- och
sötvatten-snäckor. En stor insats gjorde W.
inom entomologin, där han
publicerade femtiofem skrifter. Han
studerade särskilt fjärilar samt under
senare är även sländor och harkrankar,
och han har grundat den noggrannare
kännedomen om vårt lands, främst
Sydsveriges, fjärilfauna. Bland hans
skrifter märkas ”Lepidoptera
Scan-dinaviæ Rhopalocera. Skandinaviens
dagfjärilar” (1853), ”Skandinaviens
fjädermott” (1860) och ”Lepidoptera
Scandinaviæ Heterocera” (1,
svär-mare, 1863; 2, spinnare, 1869—85).
Dessutom skrev W. artförteckningar
över skandinaviska nattflyn och
mätare (1874) samt veeklare och
malar (1875). Han beskrev även fjärilar
från Eugenieexpeditionen 1851—53
och J. A. Wahlbergs resor i
Kafferlandet på 1850-talet. År 1884 blev
han led. av Fysiografiska sällskapet
i Lund och 1893 hedersled, i
Entomo-logical Society i London. — Gift 1860
med Maria Magdalena Sjöström. —■
Litt.: biografi av C. Aurivillius i
Entomologisk tidskr. 1895. S. L.
2. Wallengren, Hans Thure
Sigurd, zoolog, f. 24 nov. 1864 i
Trolle-Ljungby skn, Kristianst. län, t 7 juli
1938 i Lund. Son till W. 1. — W.
blev student i Lund 1886 och var
därefter oavbrutet knuten till Lunds
univ. Han blev fil. kand. 1891, fil.
lic. 1895 samt fil. dr och docent i
zoologi s. å. Åren 1895—1903 var
han amanuens vid zoologiska
institutionen, och han var tf. e. o. prof, i
jämförande anatomi 1895—97, 1900
och 1903—05, blev e. o. prof, i
zoologi 1905 samt kallades 1908 till prof,
i detta ämne och avgick 1929. Han
gjorde studieresor till flera
europeiska länder. År 1920 invaldes han
i Vet. akad. — Genom fadern (W. 1)
och dennes kontakt med
naturforskare fick W. tidigt en stark
naturvetenskaplig inriktning. Hans
intresse vändes till en början mot
söt-vattenbiologiska undersökningar, oeh
genom sin lärare prof. A.
Quenner-stedt kom han snart in på
protozoo-forskningen, som vid denna tid intog
en central ställning inom biologin
bl. a. genom den berömde tyske
biologen Max Verworn i Jena, senare i
Göttingen. W: s första arbeten i hans
omfattande serie skrifter över
infu-sorier, ”Studier öfver ciliata
infuso-rier” (1—4, 1894—1900), äro
huvudsakligen skrivna i taxonomiskt syfte
oeh behandla materialet främst från
Hans Wallengren.
systematisk synpunkt, men de äro
rika på cytologiska, ekologiska och
fysiologiska data, och i fortsättningen
får W: s forskning utpräglad
fysiologisk inriktning. Särskilt intresse
ägnade han flimmerrörelserna, först
studerade hos encelliga organismer,
nämligen infusorier, senare
kompletterade med forskningar rörande de
cilieförsedda cellernas funktion hos
högre organismer, bl. a. musslor, hos
vilka de spela en avgörande roll för
näringsupptagandet och andningen.
De båda arbetena ”Zur Biologie
der Muscheln. 1. Die
Wasserström-ungen; 2. Die Nahrungsaufnahme”
(1905) höra säkerligen till de främsta
i W: s vetenskapliga författarskap.
Om hans studier av de enskilda
cellernas livsyttringar vittna hans på
experimentella försök grundade
arbeten över galvanotaktiska rörelser
(1903—04), vari han har givit en
mycket allsidig inblick i de olika
ciliernas verkningssätt. Åren 1913—
15 utgav han avh. om leddjurens
and-ningsfysiologi. — W. räknas som
pionjär inom djurfysiologisk
forskning i vårt land och införde också
detta ämne i sv. univ.-undervisning.
Hans arbeten på detta område bygga
till stor del pä hans egna
experimentella undersökningar och präglas av
skarpsinne, uppslagsrikedom och inte
minst av en utomordentlig teknisk
begåvning. Synnerlig omsorg ägnade
han illustreringen av sina arbeten,
och hans teckningar avspegla hans
artistiska läggning. På äldre dagar
vände han sitt intresse mot ett helt
annat område av zoologin, nämligen
den praktiska entomologin, och
utgav bl. a. några om hans praktiska
läggning oeh goda iakttagelseförmåga
vittnande arbeten över majsmottet
(1929—31) och vetemyggorna (1935
—38). W. ledde marinbiologiska
forskningar i Öresund 1909—29 oeh
grundade Lunds univ: s
havsbio-logiska laboratorium i
Barsebäcks-hamn. Trots sin inriktning som
fysiolog hade han stort intresse för
mu-seal verksamhet, och han var
energiskt verksam för skapandet av
univ:s nya zoologiska institution och
museum. Från 1911 redigerade han
Fysiografiska sällskapets i Lund
skriftserier. Han utgav flera
populära skrifter, t. ex.
”Utvecklingsläran” (1926), och den av honom,
delvis jämte A. Hennig utg. ”Lärobok
i biologi. Zoologi” (1—8, 1911—30)
användes länge vid läroverken. Han
var ordf, i redaktionskommittén för
1: a uppl. av Sv. uppslagsbok och
redigerade till en början ”Djurens
värld”. Han var en flitigt anlitad och
högt uppskattad föreläsare och
tillhörde stiftarna av Centralbyrån för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
