Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wedberg, släkt - 1. Wedberg, Erik - 2. Wedberg, Ebba - 3. Wedberg, Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wedberg
229
Wedberg
bland liberalerna och. som blev far till
brukspatronen på Jerle ocli
Hammarby m. fl. bruk Carl Herman W. (f.
1829, f 1897), samt b) handlanden och
brukspatronen Lars Erik W. (f. 1798,
t 1846), farfar till civilingenjören
Erik W. (W. 1).
1. Wedberg, Lars Erik, väg- och
vattenbyggare, f. 3 aug. 1868 i
Lindesbergs landsförs., f 18 febr. 1954
i Umeå. Föräldrar:
bruksförvaltaren Casper Ferdinand W. oeh
Ma-thilda Helena Cantzler. — W.
avlade mogenhetsex. i Örebro 1888 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1892. Han var bitr, ingenjöi’ vid nedre
n. väg- och vattenbyggnadsdistriktet
1894—97, distriktsingenjör vid övre
n. väg- oeh vattenbyggnadsdistriktet
1899—1908 (tf. 1898) samt
distrikts-chef vid sistn. distrikt 1909—18 och
vid Västerbottens väg- och
vatten-byggnadsdistrikt 1919—30. År 1896
blev han löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren, avancei ade till
överstelöjtnant där 1921 och erhöll
avsked 1933. W. var sakkunnig i
vattenmål 1903—18, tjänstgjorde som tf.
vattenrättsingenjör vid Norrbygdens
vattendomstol (Umeå) 1919—32 och
var vattenrättsingenjör där 1933—35.
Han hade på flottningens område
några viktiga statliga uppdrag,
nämligen som led. av en sv.-rysk
kommission för ordnande av
flottningsförhål-landena i Torne och Muonio älvar
(gränsälvar) 1908—10 samt som sv.
sakkunnig för reglering av dessa
älvar för lösflottning 1919—24 och för
denna flottnings utsträckande till
havet 1927—32. — Gift 1899 med Tyra
Sofia Strandell. S. L.
2. Wedberg, Ebba Charlotta,
socialt verksam, f. 9 sept, 1868 i
Stockholm, f 11 febr. 1949 därstädes.
Föräldrar: justitierådet Johan Otto W.
och Carolina Charlotta (Lotten)
Enblom. Syssling till W. 1. — W. bör-
Ebba Wedberg.
jade efter skolgång i Stockholm 1894
tjänstgöra inom Fören. för
Välgörenhetens Ordnande (FVO) i Stockholm;
1911—41 var hon föreståndarinna för
dess centralbyrå och ledare för hela
verksamheten. S. å. blev hon led. av
styr, för Carnegiestiftelsen (kvarstod
till 1941) och 1913—36 var hon
sakkunnig hos Pensionsstyr. År 1903
invaldes hon i fattigvårdsstyr. inom
Hedvig Eleonora förs, och 1907 inom
Oscars förs., där hon s. å. blev denna
styr:s dir., vilken befattning hon
innehade till 1939. W. var 1915—37 led.
av Stockholms stads
fattigvårds-nämnd och 1916—32 av dess
nykter-hetsnämnd. Hon var även 1916—21
led. av
fattigvårdslagstiftningskom-mittén för utarbetandet av förslag till
ny barnavårdslag. Inom det sociala
arbetet gjorde sig W. uppskattad för
arbetsförmåga och plikttrohet. Hon
erhöll 1914 Illis quorum. —■ Ogift.
T.M.
3. Wedberg, Carl Otto Birger,
jurist, rättshistorisk och
kulturhistorisk forskare, f. 28 sept. 1870 i
Stockholm, t 2 okt. 1945 på Bodals gård,
Lidingö. Bror till W. 2. — Efter
mo-genhetsex. 1888 i Stockholm avlade
W. 1894 hovrättsex. i Uppsala oeh
fullgjorde sin tingstjänstgöring. W:s
fortsatta karriär förlöpte till en
början i Svea hovrätt, där han blev
fiskal 1904 och assessor 1907 samt var
hovrättsråd 1909—13. Redan 1906
avbröts emellertid hans hovrättstjänst
av andra värv. Sålunda var han 1906
—09 lagbyråchef i Justitiedep. och
1913—40 justitieråd. I det
sistnämnda ämbetet kvarstod W. till
pensionsålderns inträde 1940. Som
lagbyråchef svarade W. bl. a. för den
lagtekniska utformningen av förslaget om
införandet av proportionell valmetod.
Åren 1910—13 var W. led. av
Lagberedningen, som då var sysselsatt
med förarbetena till nya
giftermåls-balken. Som justitieråd tjänstgjorde
W. under två perioder i Lagrådet.
Han var 1920—40 ordf, i redaktionen
för Sv. juristtidn., i vilken tidskr.
han var en flitig medarb., främst
inom rättshistoriens område och
såsom granskare av nya lagar. W.
var under en följd av år även ordf, i
Stockholms juristfören. — W., som
på fädernet liksom även på mödernet
härstammade från gamla
Lidingö-familjer, ärvde från fadern rika
intressen för kulturhistorisk forskning.
Redan vid unga år var han en
grundlärd kännare av den gustavianska
epoken, dess litterära och politiska
utveckling. Tidigt tog han upp
forskningar rörande Högsta domstolens
historia, och hans första mera
omfattande tryckta arbete, ”Konungens
Högsta Domstol 1789—1809” (1922),
Birger Wedberg.
grundade sig på ingående
arkivundersökningar. En andra del av detta
verk, omspännande perioden 1809—
1844, utgavs 1940. Delvis som
biprodukter av sina forskningar i Högsta
domstolens historia publicerade W.
en kultur- och rättshistorisk
essaysamling, ”Tärningskast om liv och
död” (1935) samt det stora arbetet
”Karl XII på justitietronen” (1944),
vari W. från en dittills föga
uppmärksammad sida belyser denne
monark, nämligen såsom utövare av den
kungliga domsmakten under de första,
fredliga regentåren hemma i
Stockholm. Av huvudsakligen
personhisto-risk karaktär var arbetet ”Jan Eric
Palmsvärd. Justitieråd och
vitter-lekare” (1931) liksom
”Minnesteckning över Gabriel Poppius” (1934).
Den sistnämnda utarbetades för Sv.
akad.., i vilken W. 1931 invaldes. En
speciell ställning inom W:s forskning
och författarskap intogo hans arbeten
om fäderneöns historia under
1700-och 1800-talen. Han byggde här icke
blott på ingående
arkivundersökningar utan även på ett rikt, inom
släktkretsen bevarat traditionsstoff.
Huvudarbetet blev ”Lidingöliv i gamla
dar” (1924). W. intresserade sig som
jurist i hög grad för såväl den
muntliga pläderingens som den
kodifierade lagtextens goda form; detta
intresse tog sig uttryck i bl. a. ”Lagstil.
Några citat oeh reflexioner” (1928).
W. blev 1929 led. av Vitt, akad.,
vars preses han var 1935—45, och
1927 juris hedersdr i Uppsala. —
Framstående som lagskrivare och
domare var W. tillika en lysande
företrädare för en i våra dagars Sverige
allt sällsyntare ämbetsmannatyp med
öppna förbindelseleder till lärdomens
och vitterhetens värld. Icke minst det
levande personliga förhållande, vari
W. stod till det gustavianska skedet
och till vår litterära guldålder i
bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
