Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Welinder, Birger - 2. Welinder, Carsten - Wellander, se även Velander, Welander - 1. Wellander, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Welinder
250
Wellander
Birger Welinder.
1936 i Stockholm. Föräldrar: prosten
och kyrkoherden i Norra Åsum Per
Persson TF., känd som väckelseledare,
och Fredrika Wilhelmina Hammar.
—• Efter mogenhetsex. i Kristianstad
1874 studerade W. medicin i Lund
från 1876 men övergick snart till
jordbruk. Han inköpte 1879
Helene-borg och senare Svalövsgården, båda
i Svalöv i Skåne, och genom flera
egendomsförvärv blev han efter hand
en stor jordägare. Under resor i
Tyskland och England studerade han
växtodling. På hans initiativ grundades
i Eslöv 1886 Sydsv. (från 1887 Allm.
sv.) fören. för odling och förädling
av utsäde; den sammanslogs 1892
med en mellansv. fören. till Sveriges
utsädesfören. W. var där sekr. och
skattmästare 1886—91, styr.-led. 1886
—1907 och led. av
förvaltningsutskottet 1907—08. I Svalöv, där
fören : s centrala
växtförädlingsinstitu-tion alltjämt är belägen, upplät W.
jord för försöks- och
förädlingsverk-samheten, som han från början —
till gagn för sv. ärftlighetsforskning
— ställde på vetenskaplig grundval,
och under resor över hela landet
intresserade han bl. a.
hushållningssällskapen att stödja det nya
företaget. Dä förädlingen snart gav goda
resultat, bildade W. 1891 Allm. sv.
utsädesab., likaledes i Svalöv, med
uppgift att föröka och marknadsföra
utsädesfören: s nya, högt avkastande
sädesslagssorter. W. var själen i all
denna strävan och han blev skaparen
av Svalövs samhälle, där han
understödde Fridhems folkhögskola och en
mekanisk verkstad för
lantbruksmaskiner m. m. Men hans optimism och
idérikedom kommo honom att ägna
sig åt allt flera ting, och han förlyfte
sig ekonomiskt samt lämnade Svalöv.
Efter en längre utlandsvistelse slog
han sig ned i Stockholm och grundade
där Nordiska bankinst. Han ägnade
sig även åt olika, huvudsaki. ideella
företag och sökte, rashygieniskt
intresserad, stifta en skandinavisk
fören. för folkhälsans höjande. — En
minnessten över W. avtäcktes i
Svalöv 1948. — Gift 1878 med
författarinnan Louise Hélène Charlotte W.,
f. Gilliéron, från Schweiz. — Litt.:
biografi av O. Tedin i Sveriges
ut-sädesfören:s tidskr. 1936. S. L.
2. Welinder, Per Emil C ar s t en,
jurist, nationalekonom, f. 28 april
1908 i överluleå skn, Norrb. län.
Föräldrar: provinsialläkaren Erik
Birger W. och Fanny Mathilda
Dau-mann. Sonson till W. 1. — W. blev
student i Ystad 1926. Han studerade i
Lund och blev jur. kand. 1931 och
jur. dr 1935. Följ, år utnämndes han
till docent i finansvetenskap, och
1948 blev han prof, i finansrätt och
finansvetenskap vid Lunds univ. Åren
1943—47 var han bitr, lärare i
nationalekonomi och finansrätt vid
Lunds univ. Han var sakkunnig bl. a.
i Finansdep. 1935—36. W. är lärare
vid Sydsv. soeialinst. i
nationalekonomi och skatterätt sedan 1947. I
ett par skrifter, ”Företaget och dess
ekonomi” (1950) och
”Nationalekonomi i översiktlig framställning”
(1951, omarb. uppl. 1954) har W. i
koncentrerad form givit klara och
åskådliga framställningar över
respektive ämnen. Båda dessa verk
bygga delvis på ”Ekonomisk teori och
politik” (1946, omarb. uppl. 1953),
vilket arbete torde få betraktas som
W: s huvudverk. Han har bl. a. även
utgivit ”Kommunala avgifter i de
svenska städernas hushållning” (1935,
drsavh.), ”Företagens
inkomstbeskattning” (1941), ”Socialpolitikens
ekonomiska verkningar” (1945) och
”Skatterättens värderingsregler”
(1949) samt ”Offentlig hushållning”
(1955). — Gift 1937 med Anna
Kob-bert. H. U.
Wellander, se även Veländer,
We-lander.
1. Wellander, Johan, ämbetsman,
författare, f. 31 okt. 1735 i
Linköping, f 10 mars 1783 i Stockholm.
Föräldrar: slottsvaktmästaren Bengt
W. och Catharina Cederberg. —
Efter studier vid Linköpings
gymnasium var W. 1751—52 informator
hos prosten Pehr Meurling i
Krist-dala, Kalmar län. Han återtog
därefter sina skolstudier samt bedrev
från 1755 teologiska och juridiska
studier i Uppsala, avbrutna av
konditioner, och disputerade 1760 på en
juridisk avh. Han blev s. å.
auskul-tant i Svea hovrätt och 1763 e. o.
notarie i Söders kämnärsrätt. Efter
att ha innehaft flera underordnade
befattningar var han från 1776
råd
man i Stockholm och preses i
stadens kämnärsrätt. W. deltog i
riksdagen 1778 och var ordf, i
borgarståndets lagulskott. Efter att ha
framträtt med politisk diktning i det
yngre hattpartiets anda från 1768
blev W. omkr. 1770 Stockholms
offi-ciöse festpoet och var som sådan högt
skattad. Han är förf, till en mängd
sällskapsdikter, burna av tidens
sentimentala vänskapssvärmeri. Pä en
gång mycket musikalisk och litterärt
begåvad blev han en av de ledande
i Utile Dulcis första generation, var
sällskapets dirigent och medred. i
dess litterära publikation
”Vitter-hets-Nöjen”. Hans musikaliska
begåvning gav honom även medlemskap
i Mus. akad. 1772 och gjorde honom
väl ägnad som förf, till offentliga
festkantater. Bl. a. har han författat
orden till Uttinis sorgemusik vid
Adolf Fredriks begravning och till
festkantaten vid Gustav III: s kröning.
År 1772 utarbetade han på uppdrag
av Gustav III och efter dennes plan
libretton till den första
svensk-språ-kiga operan ”Thetis och Pelée”, ett
led i konungens kampanj för det sv.
Johan Wellander. Gravyr av J. F. Martin.
språkets hävdande gentemot den
härskande franskan. Operan
uppfördes 1773 med utomordentlig
framgång. W: s libretto till F. Uttinis
musik är en bearb. av den franske förf.
Fontenelles mytologiska operabalett
med samma namn. Den innehåller
mycket av grace, poesi och
musikali-tet, och versen är ofta mjuk och
vacker. —■ W: s litterära mönster är den
Creutz-Gyllenborgska poesin, och bäst
komma hans glada älskvärdhet och
lediga verskonst till sin rätt i den
lättare rokokodikten. Hans konst
saknar djup och hans dikter äro glömda;
men han var dock en intressant repr.
för övergångsgenerationen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
