Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wendt, Einar - Wennberg, Carl Johan, industriman, se s. 257 - Vennberg, Erik - Wennberg, Harry - Vennberg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vennberg
256
Vennberg
1939 förste arkivarie samt
utnämndes där 1941 till arkivråd. —• W. har
bl. a. utgivit ”Det sv. licentväsendet
i Preussen 1627—1635” (1933,
drs-avh.), ”Amiralitetskollegium-Marin-förvaltningen 1634—1934” (1935),
ett antal artiklar om ”Flottans
överstyrelse och lokala förvaltningar”
(Sv. flottans historia 1942—45) samt
”Amiralitetskollegiets historia” (1,
1950). ■—■ Gift 1931 med Elvy
Lindborg. A. Äg
Wennberg, Carl Johan,
industrimän, se s. 257.
Vennberg, Erik Linus,
ämbetsman, historiker, f. 26 nov. 1886 i
Riala skn, Stockholms län, f 3 febr.
1937 i Stockholm. Föräldrar:
nämndemannen August V. och Emma
Lindqvist. — V. avlade mogenhetsex. 1907
Erik Vennberg.
i Uppsala och blev där fil. kand. 1910,
fil. mag. 1913 samt fil. lic. 1916.
Sistn. år antogs han till amanuens i
Kommerskollegium, där han
befordrades till aktuarie 1922 och blev tf.
förste aktuarie och red. för
Kommersiella meddelanden 1926. Han
innehade befattningen till sin död. —- V.
var en flitig och kunskapsrik forskare
i sv. kultur- och personhistoria.
Särskilt var han intresserad av
stormaktstiden, och hans forskningar
rörde framför allt Erik Dahlberghs
liv och gärning. Sålunda utgav han
en ny uppl. av ”Svecia antiqua et
ho-dierna” (1920—24) med av V.
författad historik och tills, med E. Eriksson
den värdefulla biografien ”Erik
Dahl-bergh, hans levnad och verksamhet”
(1925). Dessutom utgav han ”Johan
Hadorphs resor: Af ritningar af
kyrkor och kyrkovapen i Upland 1676—•
1685” (1—2, 1917) samt den på
officiellt uppdrag tillkomna
undersökningen ”Arbetstiden i gruvor” (1921).
Bland hans övriga arbeten märkas
studien över Karlshamns kyrka i H.
Rosengrens ”Karlshamns historia”
(1, 1918) samt ett femtiotal artiklar
i Sv. biografiskt lexikon. Han blev
korresponderande led. av Vitt. akad.
1931. —■ Gift 1918 med Elsa
Andersson. T. M.
Wennberg, Seth Harry Rudolf,
filatelist, affärsman, f. 4 mars 1872
i Göteryds skn, Kronob. län, f 4 jan.
1927 i Stockholm. Föräldrar:
ingenjören Wilhelm W. och Augusta
Wilhelmina Millrath. ■—■ W. grundade
1892 egen affär i Stockholm i
fri-märksbranschen; den ombildades
senare till ab. Harry Wennberg, vars
ledare han var till sin död. Han var en
framstående filatelist och hans
företag pä sin tid det inom branschen
mest betydande i Sverige. Under
många år var han även en av de
ledande männen inom Sveriges
filate-listfören. Från 1924 var han
generalkonsul för Panama. W. var varmt
intresserad för vårt lands försvar och
arbetade energiskt för landstormens
utbyggande och bibehållande under
oeh efter första världskriget. Bl. a.
var han upphovsman till
landstorms-frimärkena och 1916—20 en av de
ledande krafterna inom
Kronprinsessan Margaretas fören. för
landstormens beklädnad. När riksdagen
efter krigets slut drog in anslaget till
landstormen, grundade W. 1921
Cen-tralförb:s för landstormens
bevarande garantifören. Är 1925 var han red.
för Landstormsmannen. Vidare
bildade han den s. k. K. G.-kommittén,
som insamlade medel för inköp av
kulsprutor åt armén. Han var även
verksam för att förse våra flygare med
fallskärmar. Från 1918 var han
propagandachef och / kassaförvaltare i
styr, för Sv. flaggans dag, varjämte
han startade den s. k.
Feriehemsfon-den för upprättande av sommarhem
åt skolungdom i Stockholm. — Gift
1904 med Katarina Louise Nilsson.
T.M.
Vennberg, Karl Gunnar,
författare, litteraturkritiker, f. 11 april
1910 i Blädinge skn, Kronob. län.
Föräldrar: lantbrukaren Karl Olof V.
och Johanna Sofia Karlsson. —■ Efter
att vid sidan av jordbruksarbete ha
bedrivit studier avlade V. studentex.
i Lund 1931 oeh studerade bl. a.
filosofi, tyska och nordiska språk vid
Stockholms högskola. Han har
därefter ägnat sig åt författarskap samt
medverkat som kritiker och
kultur-red. i olika tidn.; bl. a. var han 1946
—47 kulturred. i Aftontidn. —■ V:s
debutdiktsamling ”Hymn och hunger”
(1937) är huvudsakligen en
uppgörelse med den puritanskt färgade,
frikyrkliga kristendom, som han ärvt
av sin ursprungsmiljö; mot viljan till
kompromisslös tro bryter sig det
över
känsliga samvetets tvivel. I den
mogna genombrottssamlingen
”Halmfackla” (1944) och den följ, år utgivna
”Tideräkning” har V. under
inflytande från Franz Kafka och
uppsala-filosofien nått fram till en
relativistisk och kritiskt pessimistisk
åskådning. Hans poesi har blivit ett
instrument till kritik av de officiella
värdenormerna och till analys av
människans position och möjligheter.
Hans tvivel vänder sig mot alla
dogmatiska riktningar och system av
såväl tro som vantro; grundade på
metafysisk stomme äro de blott
illusions-byggnader. Begrepp som sanning,
frihet och rätt ställas i avslöjande
relativistisk belysning: ”jägarens
sanning” kan aldrig ”förlikas med
villebrådets”; V. tvivlai- på människans
Karl Vennberg.
förmåga att ens ett ögonblick nå fram
till ”lödningsstället mellan sanningen
och lögnen”. Men relativismen glider
aldrig över i universell nihilism. Om
V:s ironi gäller vad han sagt om
Kafkas: den ”negerar sig själv och
lämnar ytterst alla möjligheter
öppna”. Detta ironiska förbehåll
motiverar ett i vanmakten paradoxalt
hand-lingskrav. ■—■ V:s poetiska stil har i
dessa båda samlingar helt
underordnat sig hans dikts analytiska
funktion; han försmår i allmänhet alla
traditionella lyriska skönhetsvärden.
Hans lediga samtalston och
vardagligt enkla språk, i vilket finnas
ironiskt insprängda bibelcitat och
kansliprosaiska och opoetiskt triviala
formuleringar, bryta verkningsfullt mot
innehållets patos. Samlingen
”Fiskefärd” (1949) har till största delen
annan karaktär. I den bekänner sig V.
”öppet välja flykt och avdrift”:
idéanalysen skjuts åt sidan för ett
subjektivt sökande efter balans och
befrielse, ironi och självironi dämpas
ner; huvudparten av dessa dikter har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
